Ge mig hög luft och frasande löv

Den här hösten har varit oerhört god mot oss hittills, åtminstone om man ska se till vädret. Hösten är faktiskt min absoluta favoritårstid – om man bortser från den krypande känslan av att det snart är becksvart dygnet runt, men det tänker vi inte på än, okej?

En sådan där solig vårdag då luften är krisp och så lätt att andas och man får vira in sig i en halsduk och det är inte för varmt eller för kallt utan bara så underbart härligt. De dagarna är min allra bästa på året. Som den här söndagen när jag och Sanna hängde nere vid sundet och bara njöt av vår vän hösten.

Men jag ska erkänna att den senaste veckan har varit riktigt tung. Det är lite jobbigt det här med att vara egen företagare just nu och det känns över bröstet lite för ofta för att det ska kännas helt okej. Jag vill inte gå in på detaljer men den där osäkerheten är inte så jädra mysig just nu alltså. Jag har vanligtvis inga problem med den men nu nafsar den på mig. Det är ganska slitsamt att jobba så hårt med något som jag gör med Better Bloggers när det inte ger något tillbaka, rent ekonomiskt, även om det ger SÅ mycket annat. Det är så det funkar med startups och det tar tid innan det betalar ut sig – och det kommer det göra, det tvivlar jag inte på. Men ibland är det liksom lite slitigt och mentalt påfrestande.

Jag vill väl inte så säga så mycket mer egentligen med det här inlägget. Förutom att det är lite jobbigt just nu och allt kräver lite mer ansträngning än vanligt, även det roliga. Så, då var det sagt. Kan vi kramas nu?