Soloentreprenören – ensam tycks inte vara stark

Som en person som varit singel i väldigt många år är jag rätt van att bli diskriminerad. Jag vet, diskriminerad är ett hård ord men det är lite det som händer när man hela tiden blir bortvald baserat på sitt civilstånd. Man är den som inte ”passar in”, den udda fågeln när det ska bjudas in till midsommar eller parmiddagar eller semestrar.

Ett roligt exempel från förra veckan när en försäljare ringde till mig från Linas Matkasse och kom fram till att ”Linas barnkasse” var det som passade mig bäst – kassen för dem med lite tid och som är lite kräsen. Eller rättare sagt inte äter hemma så mycket och inte tycker att det är superroligt att laga mat bara till sig själv. Barnkassen liksom. Den kändes lite som en knäpp på näsan. Eller örfil.

Men det var inte det det här inlägget skulle handla om. Det jag har funderat på är hur man också, i entreprenörsvärlden som jag nu befinner mig i, blir diskriminerad för att jag är ensam.

Jag förstår grejen. Är man ett helt team har man kommit längre i processen, man kan inte bara lägga av en dag utan att det får konsekvenser. Man är fler som bär lasset och man är fler som pushar framåt. Man är starkare.

Men vad gör man då om man är ensam grundare? Medgrundare växer inte på träd och det är inte helt lätt att övertala en supersmart person att komma och jobba med något som kanske eller kanske inte kommer bli en succé eller ett tokfail. Samt -du får inga pengar. Och hur länge du får jobba gratis beror mest på hur hårt du jobbar gratis så att bolaget drar in pengar.

Det låter ju helt vansinnigt. Ändå gör folk det varje dag. Och det är tydligt att man som ensam grundare och ensam i bolaget inte är speciellt önskvärd då teamet är något som det pushas hårt på varje gång man pratar med inkubatorer eller investerare eller samarbetspartners. Att jag är ensam är en solklar nackdel på alla fronter.

Det vore fint med en partner. Det vore fint med någon att dela vardagen med, att glädjas med och morra med, att kämpa framåt med. Jag är grym själv, tänk då vad jag kunde vara med lite hjälp!

Mitt problem är väl just nu att jag inte har tid att jaga grundare eller partners eller folk som vill jobba gratis. Jag spenderar all min vakna tid med att faktiskt jobba och se till att det här skeppet rör sig framåt med bara mig vid rodret. Och jag är så himla trött på att jaga. Jag vill ju bara göra min grej och att folk ska se hur awesome det är!

Så hur gör man? Hur hittar man den där perfekta personen för en? Hur hittar man den som är villig att släppa allt och satsa hela ens själ på något som är så riskfyllt?

Mitt liv som solo – memoaren kommer 2060.

Dag 11/100 – Inlägg 15/100