Pingvin PR – Min personliga revolution.

Det är väl allas dröm att få arbeta med det man älskar. Att få vakna varje morgon och känna sig pepp över att gå till jobbet. Att inte titta på klockan och räkna timmarna till att man slutar utan snarare känna att dagen går för fort. Att känna sig pirrig och adrenalinstinn mest hela tiden och vilja jobba nästan jämt.

Jag har haft den enorma turen att hamna rätt i mitt arbetsliv. Jag har turen att få känna att jag verkligen älskar det jag gör och jag skulle inte vilja göra något annat. Jag har fått träffa och jobba med människor med visioner, människor som strävar framåt och som genuint älskar vad de gör och det är så inspirerande att få vara i deras sällskap.

Så nu gör jag det. Nu provar jag på riktigt mina vingar och startar eget. Jag följer drömmen att få jobba med det jag älskar hela tiden. Att få dela med mig av min passion, min kunskap och min genuina kärlek för den webben och de relationer den skapar.

Min framtid stavas Pingvin PR. En liten men naggande god kreativ digitalbyrå med fokus på design, innehållsmarknadsföring och sociala medier. Här älskar vi vacker webb, content och relationer. Och pingviner så klart.

Nu kommer den. Min personliga revolution. Jag hoppas ni är med på resan.

Följ Pingvin PRFacebook, Twitter, Instagram och Pinterest.

Pingvin PR

Låt aldrig hatet vinna.

Kommer ut från en kvällens alldeles fantastiska konsert med Imagine Dragons på Debaser Medis och direkt kastar Twitter nyheten om bombningarna i Boston i ansiktet på mig. Jag blir så galet trött på allt hat som finns i världen. Och alla oskyldiga liv det påverkar. Inte en fantastisk dag för det mänskliga släktet direkt.

Det var bara det just nu. Jag tog en väldigt fin bild ikväll som symboliserar det jag tycker att vi ska fokusera på istället. Kärlek till er mina vänner. Låt aldrig hatet vinna.

Hjärta

Alla barnen skaffade barn. Utom Linda, hon fick bara garn.

Alltså, de här överjävligt härliga ungarna som mina vänner har producerat, är det helt rättvist? Att de inte är mina menar jag? Och blir jag lite väl avundsjuk när jag träffar dem? Det vill säga, den första timmen, innan de blir hungriga, trötta eller bara arga pga tallriken är blå istället för grön? Svar ja.

Barn är det gott om när man är hemma i Övik, jag undrar lite vad jag har sysslat med under tiden alla har fortplantat sig. Jag har liksom missat hela grejen.

Anyways. Barn. Jag hängde med en bunt sådana igår. Och några vuxna, also known as, vänner till moi. Sådana där härliga barndomsvänner som man känt i cirka hundra år. De är den bästa sorten.

Frank

Det här är Frank. Han är drygt 1,5 år gammal, har världens finaste röda hår och skrattar högt, högt. När han inte får som han vill lägger han sig på mage och sparkar och slår med händerna i golvet. Fullt rimligt.

Moa

Det här är Moa. Hon är sisådär 2,5 år och bara en aning bossig. Men hennes stora bruna ögon och lilla läspande gör att allt är förlåtet. Och så pratar hon sådär lillgammalt och klokt. Jag älskar lillgammal. Här skulle hon sno alla My Little Pony's från värdinnan. Fast hon gav hälften till mig. Mycket vänligt.

Silea

Det här är Silea. Hon är lite drygt fyra år och en mycket allvarlig ung dam med ett litet släng av dramaqueen. Hon hade finaste prickiga klänningen igår och styrde upp när småbarnen fjorde sådana där småbarnsliga saker. Och så mjölkade hon tycka-synd-om i ca två timmar när hon ramlat i trappan och slagit sig.

Jessica och Frank

Jessica rår om Silea och Frank och ställde till med Dansa Pausa-tävling. Här skulle man skratta när det var paus. Det hade Frank tagit fasta på.

Dansa Pausa

Och här skulle man snurra.

Moa & Maria

Maria rår om Moa och här hade Moa sprutat osynlig ketchup över plastpajen. Hon kommer bli stor på ”Sveriges Mästerkock”.

Hobbe

Och mitt i alltihopa satt Hobbe som är ungefär 200 i hundår och kände att han fick alldeles för lite uppmärksamhet.

Och det var min lördag!

Sockerchockad vink från Övik!

Som ni kanske redan har koll på så huserar jag för tillfället i metropolen Örnsköldsvik och hälsar på mor och bror och syster och övrigt löst folk. Samtidigt försöker jag jobba lite på det här de kallar framtid och locka fram min katt som parkerat under soffan och kommer bara fram om det bjuds på julskinka. Alternativt ostkrokar (ja, det heter ostKROKAR).

Övik, april 2013

I tisdags kånkade jag katt och bohag till centralen för att sätta mig på tåget till Övik. Det var lite historiskt då det var första gången jag kunde åka snabbtåg hela vägen. Halleluja för Botniabanan! Silver var helt chill och sket fullständigt i att två hundar i samma vagn morrade på varandra.

Övik, april 2013

I onsdags fyllde lillebror 30. Och i min familj firar man detta genom att äta exceptionella mängder hembakade sockerchocker som smakar som himlen. Biskvier, bullar, snickerskakor och någon liten historia som var en blandning av kärleksmums och brownie. Ja, ni hör ju. Dog.

JÖvik, april 2013

Jag uppdaterade morfar på bloggen och visade honom presentationen för mitt nya företag. Han förstod inte så mycket av webb-mumbo-jumbot men verkade nöjd.

Övik, april 2013

Sedan skulle bror titta på någon slags tv-data-spelsmatch med riktiga kommentatorer. Jag förstod ganska precis ingenting.

Övik, april 2013

På onsdagskvällen skulle syster köra lastbil upp till Umeå och jag följde med som DJ. Det fina med sånt är att man får lite kvalitetstid med syrran samt sådana här solnedgångar.

Övik, april 2013

Igår så utmanade jag och syrran stadens gym (tydligen lider hennes axlar idag *moahahaha*) och sedan åkte vi till någon slags fantastiskt lekland där jag träffade min gölliga gudson och uppdaterade mig på livet med hans käre mor. Jag vill för övrigt ha ett sånt lekland för vuxna i Stockholm. Vem fixar? Det bör finnas öl. Och självklart bollhav. Bazinga!

Har alltså lyckats producera någon form av frisyr idag!

Och nu ska jag och den här fabulösa lilla frisyren jag lyckats slänga ihop åka på loppis i solen. Och sedan är det helg!

Fredagens AW-tips: Folkbaren

Folkbaren ligger granne med Folkoperan på Hornsgatan 72 och den här lilla baren är vad man skulle kunna kalla det perfekta AW-haket. När jag och en gammal kollega var där för några veckor sedan hade vi turen att få ett litet hörnbord precis vid fönstret så att vi kunde spana på alla vid baren, alla som gick förbi utanför och alla som kom in och gick. Det perfekta spaningsbordet helt enkelt!

På nedervåningen finns baren och en rätt liten lokal som erbjuder skönt häng och på övervåningen huserar restaurangen där det även finns en balkong med bord med utsikt över Folkoperans vestibul. Jag har inte ätit middag här ännu men har hört att maten är väldigt bra.

Och bara en sådan sak att bubblet kostar 59 kronor glaset. Saken är ju liksom biff.

God helg!

Folkbaren

Folkbaren

Folkbaren

Folkbaren

 

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier