Bloggflöde - Sida 484 av 635

Den som påstår att jag inte är rödhårig nu får en snigel på ögat.

onsdag, 31 oktober, 2012 17 kommentarer

Ni kanske minns när jag färgade håret ”rött” förra hösten och folk mest skrattade åt mig när jag kallade mig själv för rödluvan? Well. Idag lät jag Emelie gå loss på barret och nu jeflar, nu är det banne mig rött. Så rött att även den färgblinde blir bländad.

Plus att det rök en hel del på längden. Mitt hår har nämligen inte växt på ungefär ett halvår men ändå slitits i topparna. Dålig matematik.

Vad tycks? (PS. Säg nått snällt. Tack på förhand.)

Det här med längtan efter självdöd (aka boxning).

tisdag, 30 oktober, 2012 Inga kommentarer

I kväll ska jag boxas igen. Ni kanske minns sist jag tog mig an detta självplågeri, där i augusti då jag nästan självdog. Well, tydligen har jag dåligt minne alternativt lite dödslängtan, för nu ger jag mig på detta igen. Och åter igen är det lika delar nervositetsillamående och tokpepp som flödar genom mig. Man skulle kunna säga att jag är en ambivalent själ. Och så har jag den där lilla, ettriga Carin emot mig, hon är rysligt stark för en pyggmé.

Jag har, som ni vet, sprungit en del under sommaren och hösten men jag känner mig själv och jag kommer att fega ur nu när det blir halt och tokmörkt. Så nu sitter jag här och överväger mina alternativ för inomhusträning.

Jag är väldigt nära att köpa kort på SATS. Jag tyckte väldigt mycket om det när jag tränade där för ca fem år sedan och nu har jag vänner som tränar där samt att där finns de roligaste passen. Men det är snordyrt. Det är väl egentligen det enda som talar emot.

Ni som tränar på SATS, vad tycker ni? Är det värt nästan 600 kr i månaden?

Heltidsmåndag. Lyxmåndag.

tisdag, 30 oktober, 2012 Inga kommentarer

Det här med att jobba heltid, gör ni det varenda dag alltså? Det är ju jättelänge.

Jag jobbade heltid för första gången på ett halvår igår och var helt mosig i hjärnan när dagen var avklarad. Men jag tog mig igenom den! Med hjälp av det svarta guldet kaffe, ska tilläggas. Jag var toktrött i både kropp och själ efteråt men kände ändå att jag hade haft en bra dag och att ångesten hållit sig på avstånd.

För att fira denna personliga triumf mötte jag upp med Katarina och åt ruskigt god sushi på Ljunggren med chokladfondue till efterrätt. Härligt retro. Lyxmåndag som Katarina kallade det. Fler lyxmåndagar till folket säger jag.

Dirty Dancing: Nobody puts baby in a corner.

måndag, 29 oktober, 2012 Inga kommentarer

Det är svårt att översätta film till scen. Mycket svårare än att göra tvärtom. Musikal till film kan bli riktigt fantastiskt (Mamma Mia) medan att översätta en ikonisk film som ”Dirty Dancing” med allt vad det innebär till scenen, det är lite trixigare. Speciellt med tanke på att det inte är en musikal till att börja med. Så många subtila saker försvinner i översättningen. Det är helt omöjligt att inte jämföra musikalen med filmen.

Det ska sägas att jag är besatt av Dirty Dancing. I alla fall var jag det när jag var yngre. Under en period i mellanstadiet såg jag filmen varje dag. Och då överdriver jag inte ens. Jag kan varje replik, varje klipp, alla låtar utan och innan. Så att vinna över mig som scenpublik är kanske inte den lättaste utmaningen.

Uppsättningen av ”Dirty Dancing” på svenska på Chinateatern är på intet sätt dålig. Dansarna är makalösa och de har gjort det bästa det kunnat med scenografin som är väldigt bra löst på många sätt. Jag gillar också att det inte översatt någon av originallåtarna och att den klassiska repliken ”nobody puts baby in a corner” behölls på originalspråket (och rev ner kvällens största applåder).

Men känslan finns inte riktigt där. Skådespeleriet känns överspelat på många ställen och kemin mellan Baby och Johnny går förlorad i stort då mycket i filmen bygger på subtila ögonblick som inte översätts bra till scenen. Sedan har det lagts till några extrascener som inte finns i filmen som mest känns konstiga då hela musikalens framgång bygger på filmens storhet. Det känns onödigt att lägga till nya nummer då. Det känns mest bara som att detta görs för att specifika skådespelare ska få mer scentid.

Men musiken är bra. Dansnumren är riktigt snygga. Och gillar man filmen så får man garanterat en nostalgirush. Jag har haft ”Hungry eyes” på hjärnan sedan i fredags.

Och det här är lite kul – nu kan du få chansen att vara med i Dirty Dancing!

Tävla på Dirty Dancings Facebooksida genom att ladda upp en film på cirka 30 sekunder där du spelar upp en scen ur filmen eller motiverar varför just du ska vinna en plats i rampljuset samt 10 fribiljetter till din familj och vänner.

Det var fullt hus när jag var där i fredags.

Med mig hade jag mamma och lillasyster Anna.

I pausen drack jag en ”Baby”. Ett glas rosébubbel. Very glam.

Hej från oss!

Önskerubrik: Den där kadettbalen.

måndag, 29 oktober, 2012 3 kommentarer

Josefin ville att jag skulle skriva om ”En tillställning jag varit på av finare slag”. Så nu gör jag det.

Jag hade ganska precis blivit singel efter mitt första seriösa förhållande när en pojke som gått i parallellklass med min före detta pojkvän ringde mig. När han första gången frågade om jag ville vara hans date till hans kadettbal hade jag ingen aning om vem det var som ringde (detta var tiden innan caller ID och hitta.se) så andra gången han ringde var jag tvungen att fråga. ”Jaha, Peeeeter!”. Inte alls pinsamt.

Jag åkte buss till Östersund (eller var det Sollefteå?) där hooplat skulle ta plats. Vi ”baldamer” blev behandlade som kungligheter när vi kom dit, fick hjälp med hår och smink och blev lullade med något galet. Jag trivdes.

Jag hade samma klänning som jag hade haft på studentbalen ett år tidigare. En sådan där klassiskt tråkig 90-talshistoria i lila prasseltyg och fyrkantig ringning (där hade jag ändå varit lite tokig och vågad). Sedan studenten hade jag klippt håret i någon slags pagevariant som i giftermål med en våffeltång blev jättestort. Alltså, skitstort verkligen.

Min date var jättelång och stilig i sin uniform. Han var även typ värd för hela schabraket så han och jag skulle sitta vid honnörsbordet tillsammans med officerarna. De där med en massa medaljer och vitt skägg och djupa fåror i pannorna. Och deras fruar så klart. Och jag var 20 år gammal och blev full på två glas vin och tappade servetten på golvet och höll på glida av stolen när jag skulle plocka upp den.

Och sedan skulle jag dansa vals med en av officerarna. Och sedan blev alla sketfulla och jag blev lite förtjust i en kille som inte var min date. Och sedan minns jag inte tokmycket mer. Förutom att jag inte fick hångla och var skitsur över detta. Förståeligt. En hel fest med uniformer och man får inte smaka liksom.

Jag tror eventuellt att alla bilder från detta är brända men om inte så är fallet så återkommer jag med ett foto på våffelkatastrofen. På återseende.

Update! Sådärja. Varsågod för stort hår, en 19-årig La Linda och en stilig kadett.

Den som påstår att jag inte är rödhårig nu får en snigel på ögat.

Det här med längtan efter självdöd (aka boxning).

Heltidsmåndag. Lyxmåndag.

Dirty Dancing: Nobody puts baby in a corner.

Önskerubrik: Den där kadettbalen.

Poddar

Gratis guide!

Translate

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier

Ska vi hålla kontakten?