Webbdagarna. Om att göra bra skit.

I torsdags och fredags närvarade jag och 1200 personer till vid Webbdagarna på Stockholm Waterfront, en konferens för eldsjälar inom webben arrangerad av Internetworld. Det var två dagar av inspiration och härliga människor och om jag skulle sammanfatta dagarna i ett par få ord så var det nog öppenhet och transparens. Att göra bra saker, inte snacka skit och prata med sina kunder. En självklarhet kan tyckas, men allt är tyvärr inte så enkelt som det verkar.

När intromusiken dundrade igång kände jag hur hela mitt inre bara öppnade sig för inspirationsvågen som skulle följa. ”Kom, bara kom!

Alla på webbdagarna hade något att säga om Anina Trepte, en av torsdagens tidiga talare. Och lite oavsett vad man tyckte om henne så rev hon verkligen ner hela salen med sin energi. Vad hon pratade om? Hur man tar över Kina. Tror jag. Sedan hängde jag med Hanna.

Det bjöds på lösgodis i montrarna och killarna från Holstee, som står bakom det här manifestot, var sådär härligt amerikanska och inspirerande.

Jeff Jarvis stod för dagens mest engagerande och avslappnade dragning, utan någon powerpointpresentation eller så mycket som ett stödord. Han pratade om att vara personlig och privat, om rädslor och styrkor om att agera i ett så offentligt rum och om den mänskliga rättighet som är internet. Han tog till och med tillfället i akt att ”play Oprah” och springa ut i publiken och ta frågor. Se hela hans keynote nedan.

Keynote: Jeff Jarvis: ”Privacy and publicness and the power behind it”

Johan Ronnestam avslutade Webbdagarnas första dag med att prata om Sveriges, och hans barns, framtid. Ett mycket tänkvärt och upplysande föredrag som verkligen tog tag i mig. Läs Johans bloggpost och se hela hans föredrag här.

Den andra dagen knöt Joakim Jardenberg ihop säcken genom att uppmana oss med att ”Do good shit”. Och jag var konstant på jakt efter laddare och eluttag.

På fredagskvällen varvade jag ned med ett glas vin på Scandic Grand Central tillsammans med bland annat Hanna, Evelina, Lena och Rikard.

Och nu ska jag bara sortera in all härlig ny kunskap och inspiration i små fack i hjärnan. Sedan kör vi!

En torsdag med The Jezabels

Efter Webbdagarna i torsdags gick jag till Bleckan en sväng och kramades och sedan vidare till Malmen där det australiensiska bandet The Jezabels skulle spela. Jag började lyssna in på The Jezabels för någon månad sedan när jag fick tipset från Johannes och blev fast direkt. Riktigt bra! Tyvärr ser jag nu att deras förra EP ”Dark Storm” (enligt mig bättre än den senaste) är borttagen från Spotify sedan ett par dagar.

Tyvärr hade jag dessutom bara iPhonen med mig så bilderna är lite skräpiga. Men fina ändå på nått vis.

Det var helt galet mycket folk så jag ställde mig längst back, lutade mot en vibrerande förstärkare och njöt av pulsen.

Med mig hade jag Andreas och Jenny. De satt i rummet bakom och drack öl.

Martin och Jessica var också med.

Och så jag och Hanna förstås. Hej!

Och det var det för den torsdagen.

Men Linda, var har du hållit hus?

Lördag alltså? Var i hela friden tog den här veckan vägen?

De senaste två dagarna har jag suttit på Webbdagarna, en galet intressant konferens om web och nutid och framtid och möjligheter och svårigheter. Jag har lärt mig en massa, hängt med härliga människor och druckit en och annan öl om kvällen. Mer bilder och dylikt kommer därifrån när jag hunnit hämta mig.

Jag har massor att berätta men ingen tid att berätta det på, idag måste jag nämligen få någon slags ordning på lägenheten och klara av det här de kallar tvätt pga snart har jag inga kläder kvar. Och i eftermiddag blir det maratonteater, jag och Mia ska gå och se Treater som jag var på förhandsvisning av förra veckan. Nu blir det dock the whole shabang, 6,5 timme teater och en liten middag på Tranan i pausen.

Det har varit en fin vecka. Med lite fjärilar i magen och ett leende på läpparna. Fler sådana, tack.

En massa kött. En massa vin. Och en Long Island Ice Tea.

I fredags gick jag med kollegorna på AG för att äta kött och dricka vin. De har bra sådant där. Kött och vin alltså. Systemkameran fick dock stanna i väskan så här kommer aftonen ur iPhonens perspektiv.

Lite så här ser det ut på AG. Träd och industriellt och så. Himla käckt tycker jag.

De har en massa massa olika fint kött där. Så pass att man kan få bestämma hur ”marmorerat” man vill ha köttet. Jag vet inte riktigt vad det betyder men jag åt en jädrigt fin entrecôte.

Lina var med. Hon är inte helt ofarlig i närheten av en köttkniv.

Till förrätt åt jag min allra första råbiff. Det var gott men jag förstår inte riktigt hajpen. Dock kan jag tänka mig att det är lite som sushi och man fastnar efter ett tag. Den finska entrecôten var dock galet god.

Och så drack vi vin. Jag gillar vin.

Efter middagen drack vi champagne och sedan tyckte kollegorna att jag twittrade för mycket och tog min telefon gisslan. Jag fick inte tillbaka den förrän jag hade druckit upp min Long Island Ice Tea som de beställde åt mig.

Med sådana förutsättningar måste man ju sörpla rätt snabbt. Och sedan gick det liksom som det gick.

Ibland är det tur att man slutar fota i tid.

A night of firsts. #bleckan.

Efter torsdagens förhandsvisning av Treater åkte jag så klart till #bleckan. Allt annat vore ju liksom bara lite mer fel.

Christian var där. Vi tycker om Christian.

Och Mia hängde med från Treater. Vi gillar Mia med.

Fredrik och hans skägg var så klart där. Och Klasa premiärade. Jag tror han trivdes.

Staffan och Erica.

Jonas kommer nog hälsa på lite oftare nu när han jobbar en massa i Stockholm. Det gillar vi.

Veronica och Sanna. Fina.

Och John. Han var också ny. Och bra. Vi gillar honom med.

Slutsats? Vi gillar alla på #bleckan. Så är det.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier