Endomondo – big brother is watching

Kattis introducerade mig härom dagen för den eminenta lilla telefonappen Endomondo. Det är ett litet program (och en sajt) som man installerar i telefonen och med hjälp av GPS så letar den reda på dig när du är ute och går och mäter upp sträckan du gått. Men inte nog med det, den räknar även hastighet och kalorier (om du skriver in din vikt) och alla möjliga små finesser så att du har järnkoll på din träning. Lite stalkervarning, men jag som är rookie på det här med löpträning (eller, ja, promenadträning), och en liten tekniknörd, tycker det här är skitcoolt. Det tänder också lite av den där tävlingsinstinkten, att nästa gång ska jag banne mig vara snabbare och gå lite längre än sist.

Synd bara att GPS:en hittade mig efter att jag redan varit ute i 35 minuter och därmed bara räknade mina två sista kilometer. Här kan ni se dagens promenad!

Endorfinkick i solen

Vädret är så fantastiskt idag att jag blir alldeles mållös! Varmt, men inte för varmt och det blåser perfekt ljummen bris, inte för varmt, inte för kallt.

Detta firade jag med en timmes långpromenad där jag även smög in några joggingsträckor här och där. Jag märker att jag orkar att springa längre för varje gång och det är så jävla härligt! För att tala klarspråk. Att känna att man förändras, att man klarar mer, och att man nästan njuter av att springa, jag trodde inte det var möjligt! Nu ska jag inte ta i så jag spricker, vi snackar fortfarande kanske 2 minuters jogging i följd, men det är ju bättre än de 10 sekunder jag pallade för ett halvår sedan!

Och titta vad jag hittade! Jag visste ju att jag bodde vid Skurusundet, men att vi hade en båtklubb med den här fantastiska utsikten och bryggor där man kan hänga och slappa, det hade gått mig förbi. Bryggpicnic, anyone?

Gud va endorfinerna skuttar runt just nu. Partyparty liksom!