DansAerobics-passet igår var en katastrof. I dess sanna innebörd. Jag var ju på ett sådant pass i Sickla för två veckor sedan och tänkte då i mitt naiva sinne att de skulle ha samma koreografi i Vällingby. Big mistake. Snurr-snurr-balettskutt-snurr-skutt och gliiiiiiid. Instruktören var en klämkäck brutta som säkert dansat balett sedan i samma veva som hon lärde sig att gå, och hon tittade på mig sådär medlidande med ett litet leende och huvudet på sned som “kom igen nu, duuuktig idiot”. Och så nickar hon “uppmuntrande” mot mig med jämna mellanrum där jag försöker skutta, ungefär lika smidigt som en flodhäst. Jag ville bara skrika “sluta nicka, dina käcka lilla apa annars får du en käftsmäll!”.
Efter de första 10 minuterna var jag helt förlorad. Tog väl en tre-fyra steg rätt på hela koreografin, resten av tiden försökte jag bara hålla mig ur vägen så att tjejen bredvid mig (som nog dansat balett lika länge som äckelklämkäckis) inte skulle mangla ned mig.
Jag håller mig nog till SatsDansen. Den kan jag som ett rinnande vatten. Och instruktören har amningspsykos. Inte så jävla klämkäckt.
5 kommentarer
Åh vad jag känner igen mig! Det ger inte så bra träning när man ska oroa sig för varje steg man tar och när man ska försöka hålla sig undan de andra.
EMMA:
Jag vet! Men jag lyckades bli svettig iaf! Iofs har jag överaktiva svettkörtlar så det kanske inte är någon jätteåstadkommelse..
Hahaha, ååh så jag känner igen mig. Brukar ställa mig så långt bak som möjligt så att jag inte ska slå ner någon då mina skutt och piruetter misslyckas. Men egentligen är det ju inte så stor betydelse om man inte lyckas få koreografin rätt, det viktiga är ju att man rör på sig iaf.
Jag stod längst bak och höll på snubbla in i Step-Up brädorna, men det hjälpte ju inte! Och om man inte får koreografin rätt så rör man ju inte på sig, man kan ju inte ta i då!
Hahaha! Grym blogg vännen! 😀 *skrattar fortfarande*