Vaknade klockan åtta i morse. Nu är klockan halv två och jag har äntligen kommit upp och duschat. Fina Emma är på väg hit med frukost och jag kände väl att jag åtminstone kunde lukta gott om hon tar sig ända ut i skogen med mat.

Ångestbubblan på morgonen är en envis rackare. Silver har hunnit sova ett par vändor, tvätta hela sig (och mig) samt skrämt ihjäl en geting som på något mystiskt sätt tagit sig in i sovrummet. Under tiden har jag varit lite ledsen, stirrat i taket, läst lite bloggar, plöjt twitter, instagram och path. En vanlig morgon numera med andra ord.

Ikväll skulle jag åkt till Amsterdam egentligen. Mött upp Tristan (ni vet, han från New York) och bara hängt några dagar. Men det kommer inte bli av. Det funkar liksom inte att resa just nu. Jag kan ju för sjuttsingen inte ens ta mig ur sängen. Synd, men så kan det gå. Som tur är kommer Tristan hit och hälsar på nästa vecka så jag missar åtminstone inte honom.

Se, nu kom solen med! Kanske kan det bli en liten brunch på balkongen?