Jag scrollar ned här bland inläggen på första sidan på min blogg och tänker att mitt liv just nu känns helt surrealistiskt. Liksom, gör jag något annat än springer på event och hänger i Riksdagen och tar emot priser?! Det är ju inte ett normal liv.
Men nä, just nu är mitt liv knappast normalt. Jag har blivit intervjuad så många gånger de senaste veckorna att jag liksom tappat koll på vad jag sagt till vem och var det hamnat. Och det säger jag inte för att skryta utan för att jag inser hur knäppt det är. Och hur lätt det är att bli avtrubbad. Hur lätt något blir ”vanligt”. För jag tycker ju samtidigt inte att mitt liv eller jag är ovanlig eller speciell på något vis. Jag är ju bara samma gamla Linda. Men ändå är allt så ovanligt.
Förstår ni någonting av det jag svamlar om?
Jag tror jag kommer se tillbaka på den här tiden om ett halvår och tänka ”wow, jädrar vad det hände saker där” och jag tror detta är just en sådan tid som kommer definieras i backspegeln. För hur fantastiskt och coolt och knäppt allt än är som händer just nu, så blir ju allt ändå bara ”vanligt” till slut.
Men fan vad jag älskar mitt ”vanligt” just nu.
(Hand upp alla ni som blev förvirrade av det här inlägget! *hand upp*)




8 svar
Jag tycker att det var ett väldigt tydligt inlägg mitt i den karusell du befinner dig i. Och jag skulle nog inte heller förstå om jag var i det, men jag ser ju hur du har kämpat hit. Åtminstone utifrån. Så jag kan bara ana hur mycket som har tagit dig hit inifrån dig. Det kanske är den bilden som inte är ikapp? Fint att höra att du njuter av det. <3
Tack hjärtat. Nej, det är nog bilden som inte är ikapp plus att det är ju alltid lugnt i stormens öga liksom. 🙂 Kram!
Åh så häftigt och inspirerande! Blev inte så förvirrad heller 😉
Haha, så bra! 🙂
Tycker inte det är virrigt, det är ju alltid svårt att se saker utifrån när man är mitt uppe i något. Tycker det är så roligt!
Förresten, vad har du för titel? Om man skulle vilja omnämna dig i nån social mediekanal? 🙂
Titel? Min jobbtitel? VD och grundare. 🙂
Tack! <3
Hähä inte alls förvirrande, tycker dock du lyckades förklara hur snurrigt det kan kännas när det händer så mycket så snabbt! Spännande att få se tillbaka på sen 🙂 Man brukar ju se en himla massa annat man missade när man var mitt upp i det 🙂
Va härligt att du hängde med! 🙂 Kram!