Man skulle kunna dra slutsatsen att jag var lite för hungrig och grinig för att ta gårdagens bakslag med ro. Man skulle också kunna dra slutsatsen att man inte kan läka ont med mer ont.

Dessa slutsatser kom jag fram till när jag först brände fingret på det där läskiga värmeelementet i ugnen (en underdrift, det var 200 grader varmt), skrek i högan sky samtidigt som jag reste mig upp för att köra ryggen rakt in i den öppna kylskåpsdörren (varför den var öppen är ännu en gåta). Här någonstans var jag så irriterad på min egen klantighet att jag drämde andra handen i bordsskivan och skrek ”jävla helvetes f***a!!” väldigt högt. För att make a point liksom. Den enda poängen som gjordes var att jag var klantig och rätt så omogen. Och nu även hade ont i handen.

Så då åt jag glass och kylde fingret samtidigt. Glass hjälper nästan alltid.