Ett lite osammanhängande blogginlägg

Ett lite osammanhängande blogginlägg

Kvaved

Vet du.

Jag har tänkt varenda dag sedan i onsdags (då jag sist bloggade) att jag ska blogga. Men jag har känt sån prestationsångest inför det så jag har bara låtit bli. Samtidigt som jag skickade ut ett mail till min mailinglista (du vet väl att du kan prenumerera här i headern?) som handlade om att ”gjort” är bättre än ”perfekt”. Alltså att faktiskt få saker gjorda är så mycket bättre än att jaga perfektionen som bara gör att man hamnar i ett djupt hål av ångest där det inte händer nånting.

Det har varit en tuff vecka. Jag skrev lite om det på Instagram (som har blivit min lilla mini-blogg?) om att luften gick ur mig och all inspiration för allt var som bortblåst. Och är fortfarande ganska avlägset.

Jag hatar när folk ber om ursäkt för sin inkonsekvens i sitt bloggande och nu gör jag samma sak. Jaja.

Saken är den att jag har lite av en identitetskris. ”Varumärkeskris” typ. Vem är ”La Linda” nu när hon flyttat till landet och inte ränner på event och är med i TV och sånt där? Är jag fortfarande intressant? Och var ska mitt fokus ligga?

Min idol är ju Clara, den Underbara. Hon som lyckas kombinera att vara bad-ass businesswoman och ta snygga outfitbilder och ändå larva runt hemma mest och jobba från sängen. Jag har inte riktigt hittat dit än. Men jag tänker att det kommer. Just nu får jag väl vara lite förvirrad? Även om jag helst ville vara sjukt organiserad och together på en gång.

Men så tänker jag också att det är sommar och jag får väl ge mig själv en break och allt behöver inte vara enligt en uttänkt plan jämt och fan, jag kanske borde ta en veckas semester? Eller två?

Den senaste veckan har bloggen känts som en börda och det gör mig så ledsen. Jag älskar ju bloggy och er.

Hjälp?

26 svar

  1. Jag tycker din blogg blivit ännu mer intressant sedan du flyttade norröver, kanske för att jag själv bor utanför Sundsvall och jag inspireras av folk som lyckas utanför storstäderna, som du, Underbara Clara, Jonna Jinton och så många fler! Hopps du snart blir bekväm med hela situationen och hittar dit du vill med bloggen ❤️

    1. Åh va kul, tack! Ja, jag gör ju själv det och tycker att det livet ÄR mer intressant, jag har väl bara inte hittat mitt sätt att dela med mig av det än. Tack för pepp! ❤

  2. Att våga ta steg, våga förändra, våga göra aktiva val är inspirerande! Dock kan ju förändring innebära att man tappar fotfästet för en stund (som i citatet ”Att våga är att förlora fotfästet för en stund, att inte våga är att förlora sig själv”). När vi genomförde vårt stora ”flytta-till-fjällen-hela-familjen-projekt” tog det ganska lång tid innan jag landade. Det var som att jag behövde komma ikapp mig själv efter allt praktiskt och, inte minst, alla frågor och funderingar innan beslutet. Bloggade nästan inget då- orkade liksom inte sätta ord på mina inre processer. Fast det antagligen hade kunnat vara intressant läsning, men jag ville processsa ifred. Och jag behövde stå en stund vid ”mållinjen” innan jag kunde fokusera på nya mål. Varmt lycka till med allt!

    1. Precis så är det ju, men jag har så dåligt tålamod, man vill ju vara framme på en gång liksom. Samtidigt som jag tycker processen är så himla intressant och njuter faktiskt av den. Men den är så svår att förmedla! Men jag försöker, som med det här inlägget, haha! Tack snälla!

  3. Mina favoritbloggar är just de som inte bor i sthlm och ränner på events haha, pga kan inte alls relatera till allt det!! Tycker även att det mest inspirerande som finns är de som driver eget och visar att man minsann kan göra det från var som helst. Det får mig att vilja starta eget pga att det visar att just då är friheten som störst och möjligheterna oändliga. Älskar att du flyttat ”hem”! Ska bli så spännnde att följa detta nya steg i livet o se vart det leder dig. Och även inlägg som detta är intressant, för det är ju en del av den resan!

    1. Haha, tror egentligen det är rätt få som kan relatera till det livet och jag har ju också sett att de inläggen inte alls engagerar lika mycket som de från ”vanliga livet”. Men det är inte lika lätt att paketera antar jag?

      Åh va KUL att du gillar förändringen här och är pepp på fortsättningen, det gör MIG pepp! Tack! 🙂

  4. Tänker spontant att det inte är något som bara kommer över en natt. Tycker du ska ta minst en veckas semester och så kommer saker och ting nog falla på plats vad det lider…<3 tycker iaf att det är jättekul och inspirerande att följa allt det nya! Och gamla! 🙂

    1. Tack snälla Stella, det uppskattar jag verkligen! Jag försöker vara snäll mot mig själv och inte stressa. Det är så himla mycket nytt som ska startas upp och det är SÅ kul och spännande men det blir ju lätt rörigt. 😛

    1. Det var en god tanke men den liksom.. funkade inte? Men bloggen får i alla fall lite semester, måste hitta tillbaka till den. En ny header kanske hjälper! 😛

  5. Hej Linda,
    Känner verkligen igen mig i delar av din förvirring.
    Fast min är av ett helt annorlunda slag. Men inspirationen finns inte riktigt, eller snarare orken eller lusten.
    Jag har ju skrivit mycket om min resa under behandlingen och nu är jag färdigbehandlad gick luften liksom ur…
    Vill göra något av all min erfarenhet och dela med mig till andra och göra en insats.

    Så samtidigt så gör detta bara dig mänsklig. Att ”tappa bort sig” lite ibland gör vi ju alla. Och du har gjort en jättestor förändring i ditt liv så det är inte så konstigt om du behöver landa i allt det.
    Hur eller hur så skriver du så bra och det känns ändå bra att känn att man kan dela känslor och tankar och inte vara så ensam i förvirringen <3
    Kram Anna

    1. När jag läser dina ord så är det ju så självklart, att du måste landa och sortera alla känslor i huvudet innan du kan berätta om dem. Och så är det väl egentligen för mig också, även om min förändring är en helt annan.

      Och vad UNDERBART att du är klar!! Hurra! Jag håller tummarna för att hormonbehandlingen går bra. <3

  6. Du har ju gjort en ENORM livsförändring och jag tänker att det nog är helt naturligt att luften då går ur en för ett tag, och när luften försvinner, försvinner ju även inspirationen. Satsa på att ta minst en veckas semester och bara ladda om, vänja dig vid det nya och hitta en härlig lunk. Inspirationen kommer tillbaka.

  7. Gillar dina tankar och känner med dig i dina. Men…. du är ju du och det är dig och din resa jsg gillar. Gillar även bilden på mjölkkaggen. Du är absolut på rätt väg. Elller på din väg vilket är det viktigare. Go girl 💚💚💚

  8. Tycker din blogg är minst lika intressant som innan! Du har ju inte ändrats som person, bara det att du har andra äventyr, rutiner osv nu☺️ Gör saker som du gillar och njut av livet!
    Sen är jag lite nyfiken på att höra mer om hur det gå för dig i din process att skaffa barn, när du känner dig redo för det förstås!

    1. Åh tack Ida! Rutiner vette 17 om jag har några ännu men jag jobbar på det. 😉

      Bebis har legat lite på is men ska till läkaren nästa vecka så kommer med update efter det!

  9. har läst detta inlägg över fem gånger för att hitta på vad det egentligen är som gör mig att läsa det pånytt. försöker sätta något till ords iaf: är glad över att du tog din tid och inte skrev för att det känns som om du måste skriva ett inlägg, dessutom väldigt bra att du skrev ett inlägg om just det för det finns många som tänker i samma linje 🙂 så kul att se på instagram hur du njuter av livet i norr!! <3

    1. Tack snälla du, det betyder massor att du säger det och att du också tog dig tid att skriva en genomtänkt kommentar. De värmer lite extra. Och så glad att jag förmedlar känslan jag har i kroppen just nu! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Vad gör jag för miljön egentligen?

”Det blir nog varmt igen men inte den där härliga värmen vi hade förra veckan!” Jag rycker till av vad meterologen säger under väderleksrapporten. Han