Inlägget innehåller annonslänkar

Sedan jag flyttade hem till Övik vill jag tro att jag har blivit en lite mer frilufsig person. Utvecklat en förkärlek för näräventyren och de små utflykterna. En eftermiddags promenad i skogen eller som denna ljuvliga dag i slutet av juli – ett natt i en hängmatta.

Just hängmatta verkar ha blivit lite av en trend bland frilufsare på senaste. Själv fick jag upp ögonen för det av mina bekanta Pia och Annica här i Övik som på olika håll upptäckt denna nya sovstil och tänkte att, det här verkar ju toppen! Inget hårt tältgolv, sova under stjärnorna, what's not to like?!

Sagt och gjort – köpte mig en hängmatta, testhängde hemma i trädgården och sedan var det dags för skarpt läge en måndagskväll med Annica.

Vi valde minst sagt ett näräventyr (man hör E4:an från sjön 😅) till Bergsjön vid Högland. Efter sisådär 10 minuter var vi uppe på berget och efter en av årets varmaste dagar var jag genomsvettig. Så värdigt.

Men trots att vi bara skulle gå en kort bit så hade vi ju ändå packning på sisådär 15 kilo med eftersom vi skulle övernatta. Skyller på det.

Vi kom iväg rätt sent så Annica satte genast igång med att göra middag när vi nådde platsen för vårt camp.

Vill ändå tillägga att jag gjorde upp eld på spritköket. Visserligen med ett tändstål men det var första gången så jag var mycket stolt.

Sedan gjorde Annica grönkålspasta på årets första grönkålsskörd. Jag bidrog med att öppna vinflaskan. Vi gör det vi är bäst på, okej?

Vi hade det inte otrevligt. Näe.

Älskar min tröja. Den är väldigt mycket jag. ”Sloth hiking team – we'll get there when we get there”. Inköpt här (inte exakt samma men nästan.)

Skål med vin i emaljmuggar. Klink!

Och eftersom vi prioriterat att ta 100 bilder på solnedgången så hann solen gå ned innan det blev middag. Gjorde exakt ingenting.

Och sen var det läggdags. Det mest spännande momentet. Jag hade köpt en hängmatta från samma märke som Annica hade – en Ticket to The Moon King Size som jag kompletterat med ett myggnät.

Anledningen till att det blev just den hängmattan var, dels för att Annica hade samma märke, men ärligt talat hade jag lite problem att hitta hängmattor med tillräcklig viktgräns. De flesta låg runt 110 kg vilket är gränsfall för mig och jag ville gärna ha lite marginal.

I övrigt så klämde jag dit ett liggunderlag och en sovsäck. Ett tips är att sova lite på diagonalen för då rätar hängmattan ut sig och det blir mindre ”banan”.

Det var lite av en utmaning att hitta en skön sovställning eftersom liggunderlaget gled runt lite i hängmattan. Och eftersom min sovsäck är för liten (visste redan det men hade inte köpt någon ny) så frös jag rätt mycket där mellan typ 4-6 och sov lite halvskräpigt då.

Men sen, när solen började gå upp runt 06 och det började bli varmt, då blev det jätteskönt. Så då drog jag bara ner mössan över ögonen och sov som en stock till typ halv tio.

Så – med en bättre sovsäck och ett lite tjockare liggunderlag  – eller ännu bättre, en ”under quilt” (typ en ”halv” sovsäck som man hänger under hängmattan för att inte kylan ska tränga igenom underifrån) – så är jag rätt övertygad att detta skulle bli en riktig toppenupplevelse.

Dock skulle jag lämna hundarna hemma då. Tror inte det var så kallt för dem men de var oroliga ute i mörkret, speciellt Luna. Det gick mycket bättre när vi sov i tält i Funäs, då var hon hur chill som helst. Får kanske ta med tält till dem och hängmatta till mig? 😁

Jag krånglade mig ur hängmattan (hade hängt den liiiite för högt upp så kom inte riktigt ur och det slutade med ett rejält blåmärke på låret) och medan Annica kirrade frukost tog jag mig ett morgondopp.

Note to self – ta med de där jädra badskorna du köpt för att kunna komma ner i vattnet på ställen som inte är så snälla mot fötterna. Hemma gör de noll nytta.

Annica slängde ihop glödkakor på spritköket och jag undrar om det kanske inte var det godaste jag ätit någonsin.

Och sedan begav vi oss hemåt igen. Det behöver liksom inte mer avancerat. Det krävs inte fem dagars fjällvandring för att det ska ”räknas”. Nivån av njut är det enda som räknas!

Första – men absolut inte sista gången jag sov i hängmatta. Tack Annica och Bergsjön för en lyckad premiär!