Influencers – ett gäng bedragare?

När man trodde att man hade bäddat ner frågan kring om influencer är ett ”riktigt” yrke (vad nu det är) så väcks den åter igen som av ett spädbarn som bara vägrar sova. Nu har nämligen ännu en krönikör orerat över yrkets vara eller icke vara och denna gång även passat på att dra med mig och ”Yrke: Influencer” i diskussionen. Jag antar att han åtminstone delvis tagit sig igenom min bok, kanske tack vare att ”Texterna är inte längre än vad som ryms på en Iphone-skärm och bilderna är fyrkantiga” (ja, de flesta bilder är ju trots allt fyrkantiga, nästan så man kan kalla det standard).

Så jag tänker, vi tar det en gång till.

Yrkets kärna är en evig jakt på trovärdighet. ”Slow marketing” kallar Hörnfeldt det. Det gäller att bygga sitt bedrägeri långsamt. Att skapa förtroende tar tid. – Martin Aagård

1 ➝  Ja, influencer är ett yrke

I alla fall för dem som faktiskt jobbar med det, alltså de som de facto tjänar pengar på det. För det är väl ändå definitionen av ett jobb, att man får betalt för göra något? Till exempel att fota, filma, skriva, klippa, designa, marknadsföra? Skulle ändå säga att det är rätt respekterade yrken dessutom.

Men när man slår ihop dem till ett yrke som har kvinnors personliga varumärken i centrum så avskrivs det helt plötligt som trams? Underligt. Feminismen har nog gått för långt.

Med det sagt så jobbar inte alla influencers som just det men att det är ett yrke för många är faktiskt inget mindre än ett faktum.

2 ➝ Det ena utesluter inte det andra

Bara för att det kanske behövdes takläggare när jag gick gymnasiet så betydde inte det automatiskt att jag sökte den utbildningen. Jag gick media eftersom det var media jag ville jobba med. Vi lever i en tid och på en plats där vi faktiskt har lyxen att kunna jobba med det vi verkligen vill jobba med, vare sig det är att bli advokat, läkare, jurist, takläggare – eller influencer.

Men att säga att vi inte ”behöver fler influencers utan fler sjuksköterskor” är ett ytterst svagt argument av många anledningar, men främst av anledningen: fri vilja.

3 ➝ Alla influencers är inte kändisar

– som Clara skrev så bra tidigare i veckan. Det finns ett otroligt stort segment av influencers som varken är Bianca Ingrosso-kända eller kränger smink och kläder till 13-åringar (det är inte något fel på detta segment heller men en väldigt stor del av branschen verkar helt saknas i debatten).

Många påverkar också inom ämnen som hållbarhet, politik, hälsa och annat som har noll att göra med att sälja sin själ för småpengar.

4 ➝ Att sälja sin själ för småpengar

Det är för övrigt något som den som jobbar influencer inte gör. De vet sitt värde och tar betalt där efter.

Det finns så klart en oerhört smal feministisk vinkel på att influencern blivit vår tids stjärna. Det är en stor seger för ett väldigt litet samhällsskikt – fotomodellerna. Hon som tidigare var i händerna på sin agentur och fick skicka en torftig faktura för att hon lånat sin kropp till bilen på bilmässan var plötsligt den enda som kunde sälja den. – Martin Aagård

5. ➝ Den feministiska vinkeln är långt ifrån smal

Och har faktiskt inte ett skit med fotomodeller att göra. Den har att göra med att detta är en bransch som omsätter miljoner och den drivs till en stor majoritet framåt av kvinnliga entreprenörer. Det är historiskt.

6 ➝ Vi ljuger inte

Jag är innerligt jävla trött på argumentet att influencers generellt håller på med smygreklam och ljuger för sina följare. Det är en slapp attack på karaktären för en hel bransch och det stämmer helt enkelt inte.  Så lägg av.

Så visst är det ett ”yrke” att vara influencer. Ett yrke som snarare påminner om att vara telefonförsäljare än att vara Selena Gomez. Det är den framtiden Thorén business school vill utbilda våra ungdomar till. I stället för att fostra kritiskt tänkande individer som kan ifrågasätta idioten bakom katedern och lära sig känna igen ett företag som försöker lura dem att arbeta gratis. – Martin Aagård

Jag trodde det var precis det Influencers of Sweden gjorde..?