Dystopi alltså. Det är något så kittlande med det. Något med de där hemska, otänkbara sakerna som mitt i galenskapen skapar grymt bra stories. Typ som Hunger Games. Eller den där vidriga The Purge. Eller alla katastroffilmer någonsin.
Och nu kommer det här kittlande konceptet som TV-serie i form av Designated Survivor. Och jag måste bara se den. Kommer i höst.
Vad tycker du?
Vilken dag vi hade i lördags! Jag, mamma, min bror Johan och min morbror Roger tog sikte på Ulvön för att orientera. Lokaltidningen har nämligen ett initiativ som heter ”Friska Örnsköldsvik”, de sätter upp kontroller och printar kartorna i sin tidning och så får den som vill vara med och leta stolpar. Sjukt bra sätt att få folk att umgås och röra på sig tillsammans. Och så kan man så klart vinna priser i slutändan!
Ulvön är en ö som ligger i Öviks skärgård, tar ca 1,5 timme (beroende på vilken båt man tar) från hamnen i Köpmanholmen. Jag har inte varit där på säkert 20 år och jag minns inget alls från ön så det var dags att åka och hälsa på. Det är lite temat före sommaren, turista i mina egna gamla hoods!
Och let me tell you, ön är helt jädra magisk. Fjäderholmarna, släng dig i väggen! Ska vi kika lite på dagen?
Vi hoppade på båten i Köpmanholmen klockan 12 och så klart skulle jag sitta ute. Det blåste som en galen men solen sken och jag var glad.
Sisådär 1,5 timme av ljuvliga Höga Kusten-vyer senare gled vi in här, i Ulvöhamn.
Ön är så pittoresk och idyllisk att man går av. Knastret av grusväg under fötterna och en och annan flakmoppe som drar förbi spär bara på härligheten.
Vi tog sikte på skogen så klart.
Det var högt och lågt i skogväg. Allt från sådan här urskog..
..till kalhygge (ett rent helvete att knalla över kan jag säga men mycket smultron!)..
..till alldeles utmärkt promenadväg med spång!
Och vid en kontroll bredde det här fantastiska ut sig framför oss.
Så vi satte oss här och tog en fikapaus. Jag badade fötterna och Leia vilade i skuggan en stund.
Så jädra vackert. <3
Längst upp vid Kvarnsjön hittade vi en badplats där någon hade glömt en åra.
Och lite senare gick vi de ca 250 trappstegen upp till Lotsstugen där världen bjöd på den här utsikten över Ulvöhamn. Tack världen.
På väg ner plockade vi blåbär och smultron och mumsade i oss.
Nere vid havet låg lyxbåtarna på rad och vi åt lunch med den här utsikten.
Innan vi åkte hem igen klockan 20 på kvällen fikade vi på det här fantastiska stället (mer om det i ett eget inlägg).
Vi sa hej då till Ulven med hopp om kajakpaddling vid nästa besök.
På vägen hem gick solen ner över fyrar och klippor.
Och samtliga inblandade var nöjda och trötta.
Tack Höga Kusten och Ulvön för en alldeles knäppt fin dag.
Detta var en riktig bildbomb och då har jag ändå ännu fler bilder! Om du vill se dem, klicka här!
Förra veckan åkte jag, mamma och brorsan på utflykt till Skuleberget. Vi skulle åka linbana upp på berget och sedan gå en guidad tur och lära oss om landhöjningen och historien kring hur livet runt Skule såg ut för toklänge sedan.
Jag älskar sådana här utflykter, att få lära sig mer om sina hemtrakter och njuta av naturen med andra ögon än den hemmablinda som bodde här och var här för 15 år sedan.
På vintern åker man skidor här i Skule men vi åkte upp med fötterna dinglandes skidfria över sten och träd. Upp var det jädra läskigt eftersom de samtidigt höll på att köra upp varor i banan till toppstugan så banan stannade hela tiden och där dinglade vi. Usch! Min höjdskräck är inte så farlig som den var när jag var yngre men det här var obehagligt!
Men när vi kom upp till toppstugan med den här magiska utsikten var allt värt det. Jösses alltså, att få bo här, vilken lyx! Här är utsikten över Nordingrå, ni vet där jag firade midsommar förra året? Så jädra fint.
Här är det skidbacke på vintern, onekligen blev jag lite sugen på att komma tillbaka då.
Hej!
Sedan gick vi en tur runt den gamla kustlinjen som nu ligger 286 meter över havet. Det är alltså så mycket som berget stigit ur havet sedan istiden. Ungefär 1 cm per år höjer sig berget, det är alltså över en linjal under min livstid. Häftigt!
Efter vår guidade tur åkte vi ner igen och då var jag gladare. Inte lika läskigt att åka ner samt utsikten var helt sjuk. Titta bara:
Är ni i krokarna kan jag varmt rekommendera en tripp upp i linbanan här på Skuleberget. Det finns glass och pannkakor på toppen, bara en sådan sak! Samt man får dingla med fötterna!
God torsdag kära vänner!
Jag har precis kommit tillbaka från en långpromenad i skogen med Leia, mamma visade mig en stig igår som går upp till en fin liten sjön som vi gick och sedan tog jag en omväg tillbaka och plockade blommor (och hittade smultron!!) på vägen så vi var ute i alla fall en timme. Det kom lite regnsvitter men det var mest bara skönt.
Det har blåst som en galen de senaste dagarna och regnet hänger i luften. Tanken är att jag idag ska klippa gräset och måla färdigt inne i lillstugan. Sedan hade jag också tänkt åka in till stan och handla lite och hämta lite saker hos mamma men vi får se vad som hamnar på agendan i slutändan. Det härliga med semester!
Har ni fått gå på semester ännu? Hur är livet där ni är?
Säsongens sista gäst i Bloggbusiness är Julia K som bloggar på Metro Mode. Hon är bloggaren med det där perfekta lantlivet en timme utanför Stockholm med den händige och tre barn. Hon har höns, katt och en gårdsbutik.
Men hur hamnade hon där och är allt så perfekt som det verkar i hennes vita dröm? Här kommer min intervju med Julia Khouri!
Support till showen http://supporter.acast.com/weareinfluencers.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer