Snart..
Nästa lördag sitter jag hemma hos min familj och äter middag och myser. Det går inte att beskriva hur mycket jag längtar. Behöver verkligen omge mig med lite mys just nu.
Nästa lördag sitter jag hemma hos min familj och äter middag och myser. Det går inte att beskriva hur mycket jag längtar. Behöver verkligen omge mig med lite mys just nu.
Det slog mig precis att det är Lucia idag. Och nej, jag har inte bakat. Sist jag bakade lussekatter var nog 2005. Jag håller mig till muffins. Kan man göra saffransmuffins? Äsch, jag bidrar nog till välfärden och köper mina lussekatter på ICA istället.
Den här helgen kommer till stor del att spenderas framför datorn, arbetandes på ett del olika projekt som jag vill få klart innan jul. Och så ska jag kela med Silver och tvätta. Kanske inte överdrivet spännande men väldigt snällt mot min plånbok. Och den behöver lite kärlek just nu.
Hur firar ni Lucia?
Bloggtävlingarna har duggat tätt den senaste tiden. Den bekräftelsetörstande prestationsprinsessan i mig vill så gärna vara med och leka, vill så gärna få den där inbjudan (en nominering vågar hon inte drömma om), den där klappen på axeln som visar att hon syns och spelar roll. Så hon håller sig i mellanmjölkslandet. Där det är säkert. Där det handlar om outfits, shopping och blandade ytligheter. Sånt som ”funkar”. Hon visar aldrig för mycket om vem hon är. Då blir det scary.
Tjejen som började blogga för 7 år sedan, hon som var rå och naken, hon som aldrig satte gränser utan skrev vad som föll henne in och vågade visa vad hon kände, hon blir lätt illamående och undrar var i hela friden den bloggen tog vägen och vem är den här ytliga trasan som finns kvar?
När människor kommer närmare inpå, när människor i min närhet, vänner, bekanta, kollegor, läser om mitt dagliga liv är det inte så enkelt att vara öppen med sitt innersta längre. Det blir påfrestande att vara så sårbar. Oavsett hur tuff man är så tär vassa tungor och dömande blickar.
Jag har bytt bloggadress ett antal gånger under åren (minns ni Lindisen, eller My Shrink Says, eller Scr3wed?), just för att slippa undan dem som flåsade mig i nacken och höll min blogg emot mig. Men jag har till slut insett att om man finns på nätet så kan vem som helst hitta en. Och det har de. Every last one of them.
Jag vill vara öppen. Men inte sårbar. Jag vill vara kvalitet. Och jag vill synas.

Idag fyller världens bästaste vän Sofia 28 år!
Hurra hurra för Soffis idag!

Det var ju det där med att putsa spegeln ja..
Klänning från Beyond Retro, bälte från ASOS, kavaj från Modström och sjal från Gina Tricot.
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer