Bebisdrömmar

Jag drömde att jag hade en bebis inatt. Jag hoppade över hela graviditeten, det är en helt annat dröm, och plötsligt så hade jag en liten bebis i mina armar. Jag hade inga blöjor, jag hade inte tvättlappar, inget skötbord, ingenting. Jag grät och var förtvivlad, men samtidigt helt och fullt överlycklig över detta lilla livet.

Och så plötsligt kom en av mina mindre bästa vänner just nu, med blöjor, bytte på bebisen och lämnade över henne till mig med ett leende. Jag visste inte vad jag skulle tro.

Och jag pluggade, jag var på väg till en föreläsning när allt detta hände.

Och självklart var det C's barn. Han var inte med i drömmen, men jag visste att det var så.

Jag vet inte vad drömmen i sig betyder, men jag känner mig redo för barn. Redo att lägga min uppmärksamhet och kärlek och pengar på något viktigare än mig själv. Att ha något betydelsefullt att göra en lördagmorgon annat än sitta och spela Bubble Shooter. Jag vill ha familj. Jag vill ha ett liv. Jag vill ha C.

Och jag har aldrig varit så långt ifrån den drömmen som jag är just nu.

Livad fredagkväll

Lena har introducerat mig för ännu mer bubblor. Hon är djävulens utsände. Nu är det Bubble Shooter som får min odelade uppmärksamhet. Rekordet för tillfället ligger på ca 42000 poäng. Beat that!

Livad fredagkväll, eller hur? Det går inte att göra annat i den här värmen. Om jag överhuvudtaget rör på mig från soffan så rinner svetten. Så det här får duga.

Nu ska jag snart bädda upp soffan och lägga mig och läsa Marian Keyes. Jag börjar bli fruktansvärt less på soffan kan jag meddela. Jag saknar min säng. Och långemannen i den. *suck*. Ligga på hans arm, dra fingrarna genom de krulliga hårstråna på hans bröst och sniffa honom på halsen. Fan. Jag får inte tänka på det så ofta. Då deppar jag ihop.