På tåget, nästan framme i Sundsvall. Tåget skulle vara framme 04.16 och jag vaknade 04.05 och var helt övertygad om att jag hade missat väckningen och slängde på mig kläderna i all hast. Sedan visade det sig att tåget var 40 minuter försenat så där stod jag, ensam i korridoren och stirrade ut i mörkret medan skogen svischade förbi.
Med nackspärr, ett enormt sug efter julmust och Plaza Kvinna sätter hon sig på nattåget till Norrland. Jag kommer vara framme i Sundsvall klockan fyra inatt och istället för att vänta i drygt en timme där på en buss, så ska jag åka med min käre morbror hem till Övik. Så jag slipper leka uteliggare, najsit sådär före jul.
Jag har packat, slagit in julklappar och så tänkte jag träna, men det gick mindre bra med nackspärr. Jag tror att naturen inte vill att jag ska träna, för förra gången jag kommit igång med träningen gick det likadant. Då kunde jag inte röra mig på typ en vecka.
Jag har resfeber! Och jag ska sova på överslafen. Jag är lika livrädd varje gång att jag ska ramla ner mitt i natten. Hmm.. lite juleskum på tåget skulle inte sitta fel. Jag förlitar mig på Pressbyrån.
Bye! See you in Norrland!
Min idol på Bianco informerade mig i förra veckan (när jag i stort sett bodde på Bianco) att de ska få in Burberry-inspirerade stövlar efter nyår för en spottstyver av originalpriset. Dessa underbara stövlar skrev jag om redan i oktober, jag har verkligen behövt ett par knähöga stövlar med sidensnören. För hur klarar man sig utan sådana??
På tal om saker man inte klarar sig utan, har ni sett ”I hennes skor”? Frånsett att det är en underbar film, så har den en massa underbara statister; skorna! Hur många som helst! I min drömgarderob! Eller rättare sagt, första steget mot min drömgarderob. Drömmen är en walk-in closet, variant jättestor, självklart.
Nu har ännu en på jobbet gått och blivit preggers. Det är som vinterkräksjukan på jobbet, lika smittsamt, fast här kräks det av en annan anledning. P kom idag med det sötaste lilla kortet från ultraljudet och visade stolt sin lilla putande mage. Att jag inte märkt den tidigare?! Hon är tydligen i 17:e veckan, det är väl nästan halva tiden? Kan man gå så länge utan att det syns? Huvudet var iaf just nu ca 4 cm stort. Plutt.
Jag kom inte på vad ”ultraljud” hette så jag var tvungen att fråga Linkan. ”Vad heter den röntgen som man gör när man är gravid när man ser bebisen första gången??” ”Ultraljud”. Han e smart.
Det känns grymt skönt att vara tillbaka i sina vanliga arbetsuppgifter igen. Sakta men säkert börjar livet återgå till det normala.
Fyra dagar kvar till julafton påpekade precis programledaren på P3. VAR är min julkänsla? Nu har vi tom snö, men julkänslan infinner sig icke. Jag fick en liten dos av den i söndags när jag och C firade vår julafton men sedan försvann den spårlöst igen.
Igår hade vi strömavbrott hemma i ca 1,5 timme. Vad i hela friden gör man utan ström när det är kolsvart? Det finns i stort sett två alternativ; ha sex eller gå ut och gå. Så vi gick ut och gick. Hela kvarteret var becksvart så när som på levande ljus som folk hade tänt lite här och där. Det var faktiskt rätt mysigt. Efter vår sväng runt kvarteret tog vi bilen och åkte till ICA och köpte batterier till min nya köksvåg och glödlampor eftersom vi lyckas panga ett par stycken i veckan. Lagom till att vi kom hem kom också strömmen tillbaka och jag kunde se färdigt på ”I hennes skor”. Underbar film. Se den så fort du bara kan!
Jag funderar på om jag ska lägga upp någon slags lista på vilka filmer jag ser och lite kommentarer eller iaf ett betyg på dem. Intressant? Så ni vet vad ni ska se, alternativt hålla er undan. För jag är den ultimata filmexperten. Juh.
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer