Saknad för min andra verklighet

Det är ganska sorgligt egentligen, men utan Internet känner jag mig helt avspärrad från omvärlden. Det borde väl egentligen vara åt andra hållet, nu när jag faktiskt måste vara ute och träffa riktigt folk istället för sådana gjorda av ettor och nollor. Men jag vet inte, jag trivs rätt bra med att kunna gömma mig bakom en skärm och ett tangentbord, ha skitigt hår och sunkiga kläder och ändå kunna känna mig delaktig och uppdaterad. Och ibland är riktigt folk rätt uttröttande. Bara för att jag har lite plåt emellan mig och omvärlden betyder inte det att jag gör till mig eller är mindre mig själv, tvärtom, på Internet får jag fritt spelrum för min galna, ibland smått excentriska personlighet. Jag vet vad som händer i världen, vad som händer mina vänner och jag kan använda eniro och boka hur mycket biobiljetter jag vill! Åtta dagar kvar. *andas in, andas ut*

Filmkvällar vs partykvällar

I helgen har jag haft SF – sambofritt. C har varit i Varberg och spelat golf med grabbarna och då passade jag att ta hem tjejerna. Det blev oplanerad utgång i det kvavaste Borås på länge. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag är för GAMMAL för partykvällar på krogen. Acceptera!!

Blev positivt överraskad när jag såg ”Head in the clouds” igår, med Charlize Theron och Penelope Cruz. Charlize har verkligen gjort sig ett kap i Stuart Townsend, yum! Jag trodde det skulle bli en 30-tals version av nån kass 80-tals rulle om kärlekstrianglar, men ack så fel jag hade. Starkt rekommenderad! Detta innebar dock att jag blir sen tillbaka med filmen, IGEN. Snart drar videomix in mitt medlemskap.

Vid läggdags råkade jag hamna på ”Life without Dick” på ZTV. Nä, vi snackar inte porr, utan nån twisted romantisk komedi om en tjej som råkar mörda sin kille, en misslyckad hitman som aldrig mördat och hur de två blir kära och hon börjar mörda åt honom. Filmen sög, men Sarah Jessica Parker räddade den med sitt fnitter och stora, oskyldiga ögon. Det var tungt ett tag, men jag såg faktiskt klart den.

Jag tror jag kan dra slutsatsen av denna helg att jag föredrar en bra film framför en kväll på krogen. Varför går man ut egentligen? Det är ju ändå förfesterna som är roligast. Ska nog hålla mig till dem i fortsättningen.

’Båtlåt’ och andra klassiker

Nått har hänt med Tjatte, han haltar! Tjatte är en tredjedel av trion Knatte, Fnatte och Tjatte, de tre nykläckta andungarna nere vid sjön. Små vinglande dunbollar som piper och snubblar fram och tyr sig till Mamma Anka när den stora elaka tanten (jag) vill titta lite närmare på dem.

Under min runda imorse, ganska precis samtidigt som jag spanade in Bröderna And, damp ett stort löv ner i huvudet på mig, och många fler följde i dess spår. Björkarna ömsar skinn, hösten är på intåg. *brr* Men idag skiner solen igen, precis som igår, så det blir en repris på gårdagen och ännu mera grillning.

Igår kväll var det ju tänkt att vi skulle gå ner på stan och kika på Jill Johnson som avrundade sommartorsdagarna, men de planerna ställdes in när vi erbjöds likvärdig musikalisk underhållning, och grillad karré, här hemma på gräsmattan, i form av Matts, Johan, Marcus, två gitarrer och fyra sångpärmar. Så vi skrålade fram en äkta Pripps Blå version av ’Vilken härlig dag’ vilken följdes av ’Hönan Agda’, ’Båtlåt’ och några härliga smörlåtar som ’When the children cry’ och ’Tears in Heaven’. Och imorse var jag hes. Men det var det värt!

Min hyresvärd skulle vara här mellan 13-13.30, nu är hon 20 i! Han är seeen!

Blixtvisit på jobbet

Nu sitter jag på jobbet och bloggar för första gången på 6 månader ungefär. Jag är inte tillbaka och jobbar än, mest bara här för att förbereda mina kollegor på nippertippans återkomst. Och låna internet, såklart. Samtidigt så fick jag tillfället att arkivera min McDonald's tid bland mina meriter, eftersom de ska gå igenom mitt CV inför varslingen i slutet av månaden. Oh glory.

Idag skiner solen i Borås! Så jag tänker flanera lite på stan och ikväll ska det grillas och drickas rötjut och sen är det sista sommartorsdagen nere på stan som ska avverkas, med Jill Johnson som huvudperson.

Ciao!

Flygande stolen och piggekott

Att kliva upp efter lunch är ingen direkt höjdare. Om bara dessa hemska mardrömmar kunde ge sig så att jag kan få en god natts sömn! Jag hoppas de försvinner sin kos när vi får den nya sängen, annars får jag en meltdown.

Mina planer på en lugn hemmakväll gick i stöpet när Marie ringde och ville jag skulle komma över och dricka vin och tjöta. Hon skulle testa en ny mejk på mig och jag är ju aldrig sen att agera försökskanin. Sagt och gjort, rödvin intogs och mejk lades (som blev helt gudomlig btw) och ner till stan åkte vi. Men istället för en lugn tjejkväll blev det en kväll av flygande stolar, skrik och bråk och tonvis med djupsnack. Otroligt hur en kväll kan ta en så oväntad vändning.

På vägen hem fick vi rädda en kille som låg och sov i en buske. Han var från Jönköping och hade fått i sig ett par järn för mycket så vi höll honom sällskap till hans vän dök upp. Efter jag lämnat av mitt promenadsällskap så såg jag en piggekott. Den blev rädd och burrade ihop sig till en liten boll. Jag ville kolla ifall de faktiskt är så vassa som man tror, och de är de. Ungefär som välvässade tandpetare.

Nu ska jag rensa C’s MP3-spelare från all hans icke-träningsvänliga musik och ersätta med lite dunka-dunka, sedan blir det lite kut runt sjön och mata pippisarna.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier