Förhandsvisning av Treater på Intiman

I torsdags var jag bjuden av Skugge & Co till en exklusiv förhandsvisning av Treater på Intiman men bl.a. Josephine Bornebusch, Johan Rheborg och Vanna Rosenberg.

Treater är en relationskomedi som utspelar sig under samma helg på tre platser – vardagsrummetmatsalen och trädgården. Det är alltså tre olika pjäser som är ca 2 timmar långa per pjäs. Så antingen så kan man se pjäserna vid tre olika tillfällen eller så kör man en maratonteaterlördag på 6,5 timmar.

Innan vi fick se en scen ur pjäsen trädgården så fick vi en rundvisning bakom kulisserna på Intiman. Riktigt mysigt och spännande att se vad som försigår där bakom i gångarna. Efteråt fick vi en liten frågestund med skådespelarna då det pratades skådespelarteknik, Ville Vessla och att hångla på scen.

Jag är jättesugen på att se pjäserna, de bjuder garanterat på ett gäng goda skratt!

Intiman.

Mia var med.

Kostym/syateljé.

Porr-Märta.

Sminkloge.

Manus och citroner (?).

Jessica på scenen.

Vardagsrummet sett mot trädgården.

Sociala klubben på första raden.

Vin och wraps innan föreställningen satte igång.

Mia, jag och Jessica fick tydlig regi när det skulle tas bild.

Och sedan började föreställningen.

Tack Skugge & Co för en ruskigt trevlig afton!

Jag fyller år, ska vi fira?

Om ett par veckor (eller två) fyller jag år. 32 närmare bestämt. Och det här skulle jag vilja fira med er.

Jag har förstått det som, genom min smått empiriska undersökning, att många av er bor i Stockholmsområdet. Well, den 31 mars så ska jag ha en liten sammankomst på Nada (ni vet, där jag hänger typ hela tiden och dessutom hade nyårsfest) och dricka lite öl med vänner och blandat löst folk. Dit tycker jag att ni ska komma förbi, ta en drink med mig och säga hej! Ni känner ju liksom redan mig, nu vill jag känna er med!

Seså, var inte blyg nu! Hojta till i kommentarerna eller dra iväg ett mail om du är sugen så skickar jag en FB-inbjudan med lite mer info. Hoppas vi ses!

En present. Och kärleken till vårt öde.

I fredags köpte jag en liten present till mig själv. Eller, egentligen två, men den andra får ni se lite senare. Det ena var det här superfina halsbandet från Efva Attling med texten ”Amor Fati”. Jag har skrivit tidigare om vad dessa ord, ”Kärleken till vårt öde” betyder för mig, här kommer ett litet utdrag från mitt förra inlägg:

Det kan anses provocerande för vissa när jag säger att jag tycker att man ska försöka vara tacksam för allt som händer, även de dåliga sakerna. För man är ett resultat av alla sina erfarenheter, goda som onda. Allt formar en och man lär sig av allt man går igenom. Någon sa något i stil med att “det är i motvind trädets rötter växer sig starka” och det passar nog in rätt bra på oss människor med. Efter regn kommer solsken och allt det där.

….och då är det en trygghet att veta att man är på en resa. Som inte har en hållplats eller ett mål. Utan att det faktiskt är resan som är målet. Och att trots att vissa delar av den är överjävliga så väntar helt fantastiska etapper som jag aldrig hade kommit till om jag valt en annan rutt.

Dessa ord stämmer väldigt bra på mitt liv just nu med. Konstant dessa utmaningar. Som sliter i en och försöker bryta ner en. Vilket de kan lyckas med om man inte passar sig. Men de kan även göra en till en starkare, mer nyanserad person. Och jag hoppas att det är dit jag är på väg.

Läs hela inlägget här.

Instagram: Februari i mobilen

Jag missade att re-cappa januari ur mobilen men vi hoppar helt enkelt det och går direkt på februari istället. Okej? Let's go.

Februari började med att Jenny slutade. Det var himla sorgligt men hon lämnade fina lappar lite här och där som gjorde saknaden lite mindre. Och isen låg vackert över Stockholm.

Det var fasligt kallt och jag gömde mig i halsduken. Fast tog av den för #tweetupsthlm, en mycket angenäm afton med en hel drös sköna twittrare.

En måndag gick jag på Internetstrategidagen och en tisdag riggades det för mitt första Vinkritikerna.

Jag hängde med Sara och Jesper på #ssmx och sedan åkte jag till Finland en stund, bodde på snajsigt hotell och jobbade.

En fredag hängde jag med bästa Hanna och drack galet gott vin. Och så var jag lite lockig en stund.

Jag och Sanna champagneprovade lite en torsdagskväll och sedan gick jag på Vasamuséet för första gången.

Sedan åt jag galet god brunch på Sirap och så sken solen på Hötorgsloppisen en söndag och våren gjorde ett litet gästspel. Och sedan blev det mars.

Retromässan

I lördags, innan den beryktade ost- och vinkvällen, var jag på Retromässan på Münchenbryggeriet tillsammans med två kollegor och insöp lite inredningsinspiration och antikdoft. Habegäret var inte att leka med men dyra prislappar höll mig från att kasta ut varenda pryl ur min lägenhet och överkonsumera jättegamla saker att byta ut dem med.

Men fint var det. Och jag är någonstans övertygad om att den där perfekta jordgloben kommer att komma till mig när den är redo (och tillräckligt billig).

Sköna retrobrillor, mer eller mindre konstiga.

En hattask är en sådan där helt onödig pryl som jag inte vet hur jag ska kunna leva utan.

Samma sak med en kobratelefon. Kan man koppla in den i iPhonen? Vill för övrigt ha typ alla lampor här. Ljust och fräscht!

Här börjar vi närma oss den där perfekta golvlampan. Förutom att den här är en bordslampa. Och inte har några fransar. Och inte är röd. Men ganska nära!

Klockor en masse.

Lina hittade en sån där hipsterpung. Fast lite större och lite kortare snöre. Och mycket roligare.

Skivspelare från way back when. Jätteknastrig och tokcharmig säkert.

Och så den perfekta jordgloben med den operfekta prislappen. Damn you 1700-kronorsprislapp! In another life kanske det kan bli vi.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier