Bloggflöde - La Linda

Leopardtäcke

tisdag, 12 januari, 2010 Inga kommentarer

Klockan är halv åtta på kvällen och nu först hivar jag ur mig dagens första inlägg. Det är ju inget mindre än skandal. Hur är det tänkt att man ska kunna vara sådan där monster-topp-bara-spottar-ur-mig-smarta-inlägg bloggare när man inte får blogga på arbetstid? Vavava?

Å andra sidan, så verkar det inte som att jag har så mycket att säga.

Jo! Jag har hakat på leopardtrenden. Till slut. Jag är typ fem år för sen, men då blir prylarna billiga iaf. Sjal (eller täcke, vilket som funkar finfint), 79,50 från H&M.

That's it. NU är det köpstopp.

I dare you to quit!

måndag, 11 januari, 2010 1 kommentar

Nu har den här damen flyttat in på min desktop. Jag får ett konstigt sug efter att göra situps tills jag spyr när jag ser henne. Eller så är det rädsla. Vilket som. Jag tar motivation där jag kan få den.

”Drop down and give me 20!”

Jag slår ett slag för snön!

måndag, 11 januari, 2010 6 kommentarer

Till höger och vänster gnälls det om hur kallt det är, om hur man inte kan gå utanför dörren utan att bli en vandrande istapp och hur lååångt det är kvar till sommaren. Och till skillnad från den breda, gnälliga massan är jag, hör och häpna, rätt nöjd med vädret som det är nu. Snön ligger kvar, inget slask så långt ögat kan se och eftersom temperaturen har hållit sig under nollan hela vintern så har det inte blivit så mycket jobbig is heller. Så är man klädd rätt (jag säger det igen people, täckbyxor, a little piece of heaven) så är det ju alldeles finfint väder nu. Speciellt när solen skiner. Visst, det biter lite i kinderna, men det är ju bara gött!

Och minns ni hösten. Minns ni? Regn och mörkt och grått och depp och ett stort, fett BLÄ. Jag tar krispig kyla och snö framför det, any day.

Om sur mjölk och ensamhet

söndag, 10 januari, 2010 3 kommentarer

Denna söndagskväll har spenderats med George Clooney och hans nya film ”Up in the Air”. Sämre sällskap kan man ha. Filmen är fantastisk och Jason Reitman är ett mindre geni när det gäller att göra filmer som känns.

För känns, det gör den. Jag sitter nu här mitt i vad som känns som en mindre existentiell kris. Sådana är, som ångesten, vanliga följeslagare på söndagskvällarna häromkring.

Det handlar såklart om ensamheten, once again. Dess eviga närhet har gjort att den inte längre är så påtaglig. Den är som det där två veckor gamla mjölkpaketet i kylen, du vet att det står där, det luktar lite illa men det stör dig inte nämnvärt. Du har som vant dig vid dess störande existens.

Men så kommer sådana här känslor, och går med sylvassa stilettklackar på den där åh så känsliga nerven. Och plötsligt luktar det där mjölkpaketet verkligen apa.

Okej, liknelser är inte mitt forte, men jag hoppas ni fattar ändå.

En av de bättre dagarna

söndag, 10 januari, 2010 4 kommentarer

Vissa dagar är bättre än andra. Den här dagen har varit en riktigt fin dag. En långpromenad (totalt ca 8 km) på Djurgården med Mia, vi gick tills fötterna var helt galet slut (eller mina iaf, Mia springer 12 km/h så henne gick det ingen nöd på) och då slog vi oss ned på Flickorna Helin Voltaire och åt den godaste mozzarella-tomat mackan jag någonsin har sett insidan av min mage. Och en pulver-chailatte variant tusen-sockerbitar. Ett litet minus för pulvret men i övrigt var det ett supermysigt ställe med öppen spis och härlig atmosfär.

Efter vår lilla paus knatade vi in till stan och svängde förbi Kungsan för att kika på skridskobanan där glada Stockholmare åkte runt med varierad framgång. Jag älskar den skridskobanan, så underbart mysigt med musiken och lamporna och barnen och myyys. Perfekt dejtingvenue också. Då har man en ursäkt och klamra sig fast och hold on for dear life i mannen, God knows I need it!

Leopardtäcke

I dare you to quit!

Jag slår ett slag för snön!

Om sur mjölk och ensamhet

En av de bättre dagarna

Poddar

Gratis guide!

Translate

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier

Ska vi hålla kontakten?