It’s been a ride and I loved riding with you.

Nu är det över. Tre galna månader under filmfestivalens rekordår och tonvis med film, sena kvällar, cava och fantastiska människor. Det har varit tufft, underbart och jag har varit jättetrött och jätteglad samtidigt. Och nu är det slut. Bara sådär. Lite skönt. Mycket sorgligt.

Foto-2014-11-21-19-47-02

Underbara medlems-Anna med håret that can do no wrong och Johanna som är för liten för att gå på systemet (HUR gammal jag kände mig när jag insåg det?!).

Foto 2014-11-21 19 59 44 (1)

En liten del av det fabulösa gäng jag spenderat all min vakna tid med på sistone.

Foto-2014-11-21-19-46-28

Sara har inte jobbat med festivalen men hon kom ändå för att fira. Och vi firade att vi sågs igen efter alldeles för långt uppehåll.

Foto-2014-11-21-19-57-26

Teknik-Adam, medgrundare av Cavaklubben (även den som såg till att alla filmer var på rätt plats vid rätt tid) och med det galnaste håret. Bra person.

Foto-2014-11-21-20-32-01Och bästa Olle, Min hamn i stormen, min chefredaktör. En mycket kompetent och härlig person.

 

Min kropp är ett krig.

Står i godan ro denna morgon och sminkar mig när TV4:s nyheter rapporterar något som fick mig att känna som att jag fått ett slag i magen.

”Överviktiga kostar lika mycket som världens krig”.

Jag mår så illa över detta uttryck och jag blir så förbannad. Min kropp jämförs alltså med lemlästning och folkmord. Hur vågar man jämföra människors KROPPAR med det vidrigaste som finns?

Man drar även alla överviktiga över en kam. Det sägs inget om hur mycket man tränar, hur man äter eller hur ens livsstil är i övrigt. Hur ens hälsa är i övrigt. Men döms bara baserat på hur ens kropp ser ut.

Så vitt jag vet har min övervikt inte kostat världen en enda jävla krona. Så hur vågar ni kasta en sådan vidrig jämförelse i ansiktet på mig?

Det är inte nog med att vi tjocka får dras med folks blickar och nedvärderande åsikter dagligen, att vi varje dag måste kämpa mentalt för att känna oss som värdiga människor i samhällets ögon. Nej, nu är vi inte bara lata, okunniga och utan disciplin. Vi är nu även lika jävliga som krig.

PS. Överviktiga kostar isf även lika mycket som ett par slott, ett gäng diamanter och en Rolls Royce med. Det hade varit en mer värdig jämförelse.

warfat

Pretty much the same?

Våren hos Polhem PR

Igår var jag på Polhem PR på presslunch för att kika på deras nyheter för våren. Det är så himla mysigt att bara glida omkring där i showroomet och i lugn och ro klämma och känna på produkterna. En nackdel är ju dock när ha-begär bubblar upp till ytan – inget finns ju i butik ännu!

2014-11-19 12.35.12

Jag hängde med Mia en liten stund, alldeles för kort men så kan det bli ibland (när man inte kan hålla tider).

2014-11-19 12.56.54

Bland nyheterna fanns det superspännande smyckesmärket Lumitoro. De erbjuder smycken i silver, brons och stål – samtliga 3D-printade! Så galet häftigt. Och snyggt!

2014-11-19 12.41.53

Kollektionen ”Tubii” från Lumitoro.

2014-11-19 13.03.19

Rejäla cravings för den här bikerjackan i puderrosa mocka från Maison Scotch.

2014-11-19 13.08.00

Den relativt nya designern Victoria Chan är en av mina favoriter. Så stilrent men ändå innovativt. Här en väst/cape. Loves!

2014-11-19 13.12.29

Så sprang jag på Nina och fick kika på nyheterna i beautyhörnan. Så kul att ha med sig ett proffs när man gör det.

2014-11-19 13.21.25

Märket Maria Åkerberg är för mig helt nytt men verkar väldigt spännande – och är ekologiskt! Jag fick med mig några prover hem så återkommer med tycke och smak senare. Nina har raveat över märket tidigare, bl.a. här.

Stockholm Stories

I lördags stannade jag hemma och kollade film och klappade djur istället för att gå på festivalen. Jag har blivit mer och mer intresserad av svensk film på sistone, mycket tack vare att det numera finns svensk film som går utanför Göta Kanal-Sällskapsresan-Beck-genrerna. Det, tillsammans med att jag blivit mer insatt i det svenska filmväsendet.

I lördags såg jag ”Stockholm Stories”, en svensk ”Love Actually”, dock inte lika fluffig och gullig men liknande på det sättet att det är många storylines som flätas ihop. I slutet blir det lite en känsla av att världen är ganska liten ändå. Alla är sammankopplade på något vis.

Jag älskar att se staden jag bor i på film. Det blir en sådan romantisk bild av verkligheten man lever i. Också väldigt roligt att se Filip Berg och Julia Ragnarsson (båda nominerade till Rising Star som Julia vann) i filmen, som jag träffat ett par gånger under den här festivalresan.

Skärmavbild 2014-11-17 kl. 18.40.37 Skärmavbild 2014-11-17 kl. 18.43.45 Skärmavbild 2014-11-17 kl. 18.44.59 Skärmavbild 2014-11-17 kl. 18.46.29 Skärmavbild 2014-11-17 kl. 18.47.59 Skärmavbild 2014-11-17 kl. 18.53.05 Skärmavbild 2014-11-17 kl. 18.53.47 Skärmavbild 2014-11-17 kl. 18.54.05 Skärmavbild 2014-11-17 kl. 18.55.32 Skärmavbild 2014-11-17 kl. 18.57.11

Vackra Stockholm.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier