Mitt Sthlm: Caféjobba på Nobis Hotel

Trots att jag numera har ett kontor så tycker jag om att då och då sätta mig på ett café och jobba. Omväxling, titta på folk, känna sig lite världsvan sådär ödmjukt. Det är så lyxigt och härligt att ha möjligheten.

Så igår efter plåtningen för Comme-Ci så gjorde jag just det, lyxade till det.

Nobis Hotel

Denna fantastiska oas/innergård/lounge bjuder Nobis Hotel vid Norrmalmstorg på. Och såhär vid fyratiden en måndagseftermiddag så är det väldigt lugnt och skönt här. De som sitter här vid den här tiden har oftast möten eller, som jag, jobbar. Jättefin service och ingen stress. Mjum.

Nobis Hotel

Jag började med en himla god kaffe och sedan, efter att klockan slagit fem, lyxade jag till det med ett glas Sauvignon Blanc.

Nobis Hotel

Härliga soffor och stora fåtöljer och WiFi och gott kaffe. Vad mer kan man önska?

Nobis Hotel

Och så kan man spana in på folks hotellrum lite sådär. Samt vill ha den här lampan, tack så mycket.

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 22/100 – Inlägg 35/100

Första plåtningen för Comme-Ci!

Jomen. Skulle ni inte tro att jag, lagom till den mest hektiska veckan i mannaminne, har gått och blivit förkyld. Och jag må vara stark och kaxig i mångt och mycket, men när det kommer till förkylningar, då är jag ynklig. Hjärnan kollapsar, ögonen rinner, snoret fyller hela hjärnan och jag sover inget pga hosta. Fantastiskt timing kroppen, verkligen.

Jag har suttit inne mest hela helgen och försökt kväva denna härliga förkylning i sin linda, men eftersom det verkar gå åt skogen ändå så tog jag mig samman och åkte in till kontoret idag. Det var ju nämligen riktigt spännande saker på gång – första plåtningen för Comme-Ci! Det ska inte bara bli shop förstår ni, det ska bli en hel del inspirationsinnehåll med. Så idag var jag, tillsammans med fantastiska fotografen Carla, nere vid Kungsan och plåtade bästa Li i produkter som kommer att finnas på Comme-Ci. Och dessutom fick vi lite experttips från henne angående vårens trender! Så pepp på detta!

Resultatet kommer snartsnartsnartComme-Ci. Ni har väl inte missat att signa upp er för nyhetsbrevet? 

IMG_5666

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 21/100 – Inlägg 34/100

Fysisk eller mental hälsa – måste jag välja?

Jag har på sistone funderat väldigt mycket över mitt eget värde. Vad definierar det? Vem bestämmer det? I samband med att #hmriot blåste upp igen här för några veckor sedan blev det åter igen väldigt tydligt att hur ens kropp är formad är en stor faktor i hur ens värde är uträknat, i alla fall om man ska titta på hur klädkedjorna delar upp människor och hur de anser att man bör klä sig.

Jag har så länge jag kan minnas tyckt illa om min kropp. För att den inte är som ”den ska vara”. För stor och tar för mycket plats och inte kan göra allt som en smal kropp kan göra. Den passar inte in. Den får inte rida islandshäst eller hoppa fallskärm. Den blir inte lika älskad, den passar inte i de kläder den vill ha och ibland får jag till och med höra att den är äcklig. Men jag har ändå drivit en kamp för att alla kroppar ska vara värda lika mycket. Att min kropp är värd lika mycket. För det ska inte vara på något annat sätt. Och jag kämpar varje dag för att tycka om något hela världen säger till mig att jag borde hata.

Härom veckan kom resultaten av en ny studie att om man som kvinna har ett midjemått över 95 cm, ja då kan jag förvänta mig att trilla av pinn ca 5 år tidigare än en kvinna med smal midja. Som att jag behövde fler anledningar att stressa upp mig över hur jag ser ut. Nu är jag inte bara ful och fel, nu ska jag även på kuppen?

Jag har år av depression bakom mig. Av ångestsyndrom och antidepressiva och terapi och jävelskap. I allt detta har min självkänsla varit en central del. Och trots allt jag kan och lärt mig och vet i mitt huvud så är min självkänsla fortfarande skör. Den där självkänslan som ska veta att jag är värd kärlek och glädje och fina kläder och att må bra.

Men så spottar media ut ännu en dödsdom eller bild på den perfekta personen och jag känner någonstans att jag nog kommer att bli galen innan dessa sidor av mig själv slutit fred med varandra. 

Media. Övervikt. Anorexia. Fetma. Bulimi. Depression. Vilken är hönan och vilken är ägget? Och hur mycket kan vi ta innan vi tar kål på oss själva för att passa in i något som någon annan bestämt åt oss? 

svartvitt

Foto: Maria Strömberg

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 20/100 – Inlägg 33/100

The pimping of the mac.

Photo-2014-03-21-18-40-54

Alltså. Jag kan ha gått bananas i mitt macbook-pimpande. Men seee så fin den blev!

Det här inlägget är en del av #blogg100

Dag 19/100 – Inlägg 31/100

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier