Mera barn

Igår hängde jag lite med min Gudson Lukas. Han är snart två år och ett kvartal. Han var lite putt i början, drog ihop ögonbrynen och blängde lite på mig. Kanske inte är så konstigt när någon blond och konstig tant som man inte sett på ett halvår börjar rufsa en i håret och vara sådär familiäär.

Men så fick han låna mammas iphone och trycka på djur som gjorde ljud och då blev han glad igen. Till slut gick han till och med och höll gudmorsan i hand. Plötsligt händer det.

Taking a chill pill

Mycket ska man ju höra innan öronen trillar av. Som smartheter från ”Cougar Town” till exempel. För övrigt bästa komediserien på TV just nu.

Men som igår. Lille skallige äkta mannen (i serien då) var sådär äckligt positiv och skanderade ”allt händer av en anledning, det ordnar sig till slut” tills cyniska lilla bittertanten höll på slita huvudet av honom. Och jag nickade och höll med. Finns liksom ingen anledning att hänga upp sig på saker man inte kan göra något åt. Om man bara chillar lite brukar det lösa sig. Varför lägga energi på korkade människor och saker man inte har någon makt över? Bättre att lägga den energin på något viktigt istället. Som att krama de man tycker om. Eller lite världsfred.

Det funkar ju inte alla dagar så klart. Man måste ju få gnälla lite ibland med. Och vara lite orolig och rädd. Men för det mesta känner jag liksom lugnet nu. Vilket är himla skönt.

Och så idag. Lilla låset hade försvunnit på fina väskan jag köpte i New York. Trodde det var borta för evigt men ryckte mest på axlarna för det var liksom inte lönt att gräma sig. Gråta över spilld mjölk och så. Och så hittar morbror det i bilen. Universum ba' ”varsågod”. Så himla bra.

Och så har jag fått värsta braiga frilansgrejen. Liten grej men nytt och spännande. Så bra så jag blir tossig. Och så vann MoDo. Så himla bra torsdag.

Jag och mina mysbyxor

God tisdag bloggen, hur mår ni? Själv inleder jag mig femtielfte dag i mysbyxor och börjar nu faktiskt bli rätt mätt på det här att vara ledig. Nog för att ordet ”ledig” är ett relativt begrepp, jag har ju suttit nedgrävd i skolböcker, webbjobb och jobbansökningar, men jag har ju lyxen att få utföra dessa uppgifter iklädd – just det – mysbrallor. Vilket för övrigt måste vara den bästa uppfinningen sedan mjukost på tub. Eller tubost sedan mysbrallorna. Hönan eller  ägget liksom.

Jag har stajlat håret ungefär tre gånger sedan jag kom hem till Sverige. Resten av gångerna jag har gått utanför dörren (di tre) har jag helt enkelt dragit på mig en mössa för att dölja de stackars hårtesterna som spretar runt i brist på hårspray som håller dem i shack.

Men jag ska inte klaga. Jag har ställt väckaren två gånger på en månad. Och jag har örnkoll på ”Våra bästa år”. Fast det sista är faktiskt en lögn. Någon måtta på misären får det vara.

Nu sätter jag tänderna i den allra sista inlämningsuppgiften. Gissa om jag ska break out the bubbly när den här är klar.

Att skotta ett tak

Det är väldigt mycket snö här på bloggen just nu. Man befinner sig liksom i den så fort man lämnar lägenheten.

Igår var jag lite superwoman igen. Jag skottade ett tak. Ett jättestort tak med typ 80 cm snö på. Inte helt själv men det var ett JÄTTEstort tak. Man kan ju bli kaxig för mindre. Och när man är kaxig vill man gärna dela med sig av sina otroliga bedrifter. Även om man är osminkad och ser ut som en Michelingubbe. Jaja. Håll till godo.

Nu är det dags för frågesport.

Hur tror ni att jag tog mig till sjukhuset idag?

a) I en varm och torr bil från dörr till dörr.

b) Pulsandes genom en skog samtidigt som någon där uppe praktiskt taget hällde ett lass snö på mig?

Svara rätt och vinn en ponny.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier