Sista kvällen i New York

Yup. Jag packar. För tillfället är mitt skrivbord belamrat med prylar som är tänkta att de ska få plats i mitt handbagage. Jag tvivlar starkt på att det är fysiskt möjligt. Tyvärr finns det liksom inget alternativ så det är bara att pressa. Våld och vaselin.

Min sista kväll i New York spenderades på B.E.S. tillsammans med Elin och Mark. Så fina, fina vänner de är, de här underbara människorna som jag lärt känna under min tid här i New York. Som bara lyssnar och försöker ge råd i en omöjlig situation. Som klappar lite på mig när jag sitter mitt i restaurangen och snyftar.

Ångesten över att lämna New York är rent ut sagt vidrig. Jag vet att jag ska vidare på fantastiska äventyr och kommer träffa ännu mer härliga människor, men just nu hjälper inte det. Just nu vill jag bara riva flygbiljetten och det där förbannade turistvisumet och stanna här för alltid. För jag är inte färdig. Jag har fortfarande inte varit på Chelsea Market, jag har inte ätit på La Esquina och jag har inte dansat tillräckligt på små, improviserade dansgolv.

Avskedet blev inte som jag hade tänkt mig. Jag fick inte mitt ”moment”. Saknaden gnager redan i mig.

Men imorgon bitti går planet västerut. Och imorgon kväll äter jag middag med Seth i San Francisco. Kan det alltså finnas ett liv efter New York? Det återstår att se.