Högskoleprovet coming up

Så var det dags för högskoleprovet imorrn. Jag kan inte påstå att jag är jättetaggad. Det känns dock rätt skönt att min framtid inte är beroende av det här provet, jag ska ju inte ens söka till högskola inom en snar framtid. Men jag har ju redan pyntat för provet, så då kan jag ju lika gärna göra det.

Det är en sån dag igen idag. En sån ”vad-fan-ska-jag-göra-med-mitt-liv” dag. De dagarna verkar onekligen dyka upp efter en orolig natts sömn med alldeles för mycket mardrömmar. Det jobbiga med mina mardrömmar är att de är så verkliga att de lika gärna skulle kunna varit det. Vi snackar inte monster eller ormar i sängen (jag har dock haft den *brr*) utan helt enkelt att mina vänner är otrevliga mot mig, att jag står och gråter mitt i ett rum fyllt av mina vänner och ingen bryr sig. Alla bara rycker på axlarna, typ, ”du förtjänar inte bättre”. Huvva.

Jag älskar limpmackor med korv. Mums.

Stockholmsnatta

Så var man på väg hem från huvudstaden igen då. Tillbaka till Sveriges framsida igen. Eller baksida. Beroende på vem du frågar.

Jag är så trött, men nu har jag faktiskt betalat för två timmars internet och då ska det utnyttjas!

Varför blir alltid spontana fester roligast? I tisdags åkte jag och Soffis hem till Jenny som precis kommit hem från sin Asien/Europatrip för att äta tacos, dricka vin och snacka skit. Runt niotiden mötte vi upp Mathias i Gamla Stan och efter ett besök på Engelen där medelåldern var en generation för gammal (”Det här kommer vara vi om 20 år!!”) och ett ångestfyllt återseende av en specifik trummis, så hamnade vi på Kvarnen vid Medborgarplatsen där vinet flödade samtidigt som vi funderade på Soffis eventuella pedofiliska drag (”Lammkött!”).

Det blev en galen natt med alldeles för lite sömn och livsnjutande på hög nivå. And we like it.

Me no likey exxet

Jodå, men visst fan ska jag få åka baklänges på hemvägen med! Jag mår illa.

Är det inte meningen att de ska ta bort larmet??

Sist jag var i Stockholm så köpte jag en jättefin klänning på Vila och har sparat den till något speciellt tillfälle. Nu är jag här igen och tänkte inviga klänningen ikväll ute på hufvudstaden där den har sitt ursprung.

Jag provar klänningen och snurrar framför spegeln och känner mig så fin, så fin. Och vad ser jag då. Jo. Ett larm. Ett jävla larmhelvete som fortfarande sitter fast på klänningen. Och nej, jag snodde inte klänningen, larmfan pep ju inte ens när vi gick ut ur butiken, därav det faktum att jag inte upptäckt den tidigare.

Så nu måste jag snällt gå tillbaka till butiken, kvittolös och allt, och be de snälla tanterna att ta bort larmet. Varav de självklart kommer tro att jag har snott klänningen. Och att försöka få bort larmet själv är, enligt Soffis som jobbat på Lindex, totalt stenomöjligt om man vill ha kvar en hel klänning.

Crap.

X2000 do’s and don’ts

Saker man inte bör göra när man åker X2000.

– Äta en baguette med rödbetssallad om man inte vill fläcka ner sin klänning.
– Äta kexchoklad över tangentbordet.
– Åka baklänges medan man surfar.

Jag har, som ni kanske redan räknat ut, klarat av samtliga tre no-no's. Vilket har resulterat i fläck på klänning, smulor i min laptop och ett smått illamående.

On the bright side så var baguetten god, kexchokladen var mumsig och tiden går fasligt mycket fortare med min goda vän Internet i närheten.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier