Sommarens husprojekt – måla fönster och vindskivor!

Hej och välkommen till sommarens stora husprojekt – att måla vindskivor samt fönstren på övervåningen!

Mitt hus är ju byggt på 1880-talet. Det är så klart renoverat ett par vändor sedan dess men det finns också en hel del ställen som skulle behöva en liten uppiffning, bland annat vindskivorna och fönstren på ovanvåningen.

IMG_2156

Fönstren på nedervåningen byttes för ett par år sedan till 3-glasfönster (förmodligen i samma veva som man påbörjade en fasadrenovering som aldrig blev klar) och jag övervägde att göra detsamma på övervåningen men jag är ärligt talat inte så sugen. Jag tycker om de där gamla 2-glasfönstren, tycker de är charmiga och om de är hela och okej ser jag ingen anledning att byta ut dem.

Många motiverar ett fönsterbyte med att det ska spara på elkostnader eftersom isoleringen blir bättre och värmen inte sipprar ut men som jag förstår det är den besparingen så liten att det krävs väldigt många år för att investeringen ska återbetala sig. Samt man kan få problem med ventilation eftersom att de nya fönstren är just det – täta.

IMG_2166

Beslutet föll alltså då på att helt enkelt måla om de gamla fönstren och i samma veva även måla vindskivorna högst upp (du ser före och efter här ovanför mitt sovrumsfönster).

På ett ”vanligt” hus hade detta blivit relativt enkelt då de flesta hus bara har två kupor (kortsidor? Ändar?) Mitt hus är ju dock lite speciellt och har således fyra kupor = dubbelt så mycket jobb. Kul!

IMG_2169

Jag är dock både höjdrädd och livrädd för stegar så min käre morbror Roger tog sin an målningsuppdraget! Han snodde dessutom ihop knäskydd då det annars blev väldigt obekvämt att stå på en stege med knäna mot ett steg under lång tid.

Snajdigt va? Vad gjorde man utan silvertejp alltså?!

IMG_2163

Mormor har varit med också, hon är arbetsledare och säger till om man missar en fläck. 😎 Tycker det är så mysigt att hon vill vara med och umgås! Hon är så glad och munter, men det fattar man ju, 92 bast, man kommer ju inte ut så mycket.

IMG_2167

Rullatorn är med så hon är på hugget när det vankas fika.

Fika är för övrigt ett måste när det ska målas. Generellt när det gäller gårdsarbete tycker jag faktiskt.

IMG_2176

Har man riktigt tur så blir det kanske lite korvgrillning också! Vi gör liksom en heldag av det.

Tycker så mycket om de här dagarna, då gården är full med folk och det surrar av liv. Så mysigt.

IMG_2200

Vindskivor och fönsterkarmar färdigmålade! Fönstren blir alltså vita, precis som nere, och så är tanken att göra röda foder så att det matchar uppe och nere.

Foto 2021-07-06 15 22 37

Igår målade Roger på framsidan så nu är det bara västra sidan kvar, över garaget (den sidan man aldrig ser). Och jag håller på med näst sista fönsterparet.

Så snart kanske vi kan ta tag i att måla själva huset. Eller så blir det nästa år. Den som lever får se.  🙃

Jag är vaccinerad!!

Jag är fullvaccinerad! Tog andra dosen idag och det känns SÅ BRA.

Jag har lite huvudvärk och är lite öm i armen men det är ju inget att orda om. Så var det ju när man tog stelkrampssprutan i sexan med.

När jag klev in i curlinghallen på Skyttis idag, där vaccinationerna sker i Övik, kändes det lite läskigt och lite högtidligt. Läskigt för att uppställningen av det hela kändes väldigt militärsjukhus eller naturkatastrof eller något liknande.

Men högtidligt för att det är ändå historiskt. Vi är med när historia skrivs. Och efter allt vi kollektivt gått igenom de senaste 18 månaderna så är det snart över. Hoppas jag. Jag var så pepp att jag sjöng för full hals hela vägen hem i bilen!

Foto 2021-05-20 14 19 34

Foto 2021-05-20 14 25 09

Jag fick första dosen för sex veckor sedan, den 20 maj. Och så andra dosen idag!

Är kanske lite för tidigt att uttala mig om biverkningar men förutom nämnda huvudvärk och ont i armen vid sticket så har jag haft noll sådana. Kanske beror det på att jag ju faktiskt haft covid, eller så blev det bara så. Vem vet med allt det här. Jag tackar och tar emot i alla fall.

För mig var det aldrig något att fundera på, om jag skulle vaccinera mig eller inte. Det är en sjävklarhet. Kan man så bör man. Och inte bara för sig själv utan för alla där ute som faktiskt riskerar att dö av sjukdomen.

Och för att jag vill kramas igen.

Midsommar på Ulvön

Hej och välkommen till årets midsommarinlägg!

Midsommarhelgen spenderades enligt tradition (tre år i rad är ändå tradition va?) på Ulvön. Dock hängde vi i år i Ulvöhamn istället för Sandviken som tidigare. Det gjorde att vi på lördagen kunde gå ut på lokal och äta middag – något som är lite svårt när man bor i ett fiskeläge långt från.. well.. allt.

Men vi kommer till det. Vi börjar på fredag förmiddag då vi anlände till ön.

Foto 2021-06-25 12 05 36

Vi bodde i den här sjöboden (och grannen – båthuset) som jag och Jonas besökte i början av juni förra året om du minns. Hela gänget bara ramlade ner på den lilla bryggan (Verandan? Bron? Altanen?) utanför på en gång och landade mentalt inför en helg av noll måsten och massa härlighet.

Foto 2021-06-25 13 37 08

Vi satt där nån timme eller så och bara hade det gött innan vi tog oss samman och började fixade midsommarlunch – och oss själva. Så här såg jag ut!

Eftersom Sara inte var med (😢) så blev det ingen midsommarkrans tyvärr. Men jag vägde upp med sol i klänningen!

Foto 2021-06-25 14 07 27

Sedan dukades det upp midsommarlunch på gräsmattan mellan bodarna! Bockar och en gammal dörr med ett lakan på blev bordet och så dikesblommor i tillbringare som piff.

Älskar att alla tjejer var så low maintenance och tog allt som det kom och gjorde det bästa av allt. Kolla på dem bara! Jenny, Linda, jag, Carin och så Frida på kanten som inte kunde vänta utan gick på nubben dirrrrekt!

Foto 2021-06-25 14 50 13

Hej Jenny! Hej färjan! Det är lag på att vinka till färjan när den åker förbi va? Vi gjorde det i alla fall. Varje gång.

Foto 2021-06-25 16 55 04

Efter lunchen så badade vi! Det var svinkallt men rosévinet värmde.

Foto 2021-06-25 16 13 43

Kan det bli mer drömmigt? Nja.

Foto 2021-06-25 16 17 55

Jag har inte träffat Frida på typ 10 år men hon är en kvinna efter mitt eget hjärta. Så cool och stark och ball.

Foto 2021-06-26 13 06 59

På lördagen gick allt lite långsamt till en början. Vi låg mest här och var.

Foto 2021-06-26 11 01 53

Åt en massa frukost. Äggröra och mumsigt bröd och vattenmelon och granola. MUMS.

Foto 2021-06-26 14 30 12 (1)

Tårtan som vi glömde på fredagen blev eftermiddagsfika på lördagen istället. Självklart var det Jenny som varit framme och skapat denna magi.

Foto 2021-06-26 18 40 28

Sedan piffade vi oss igen för att göra lördag på byn!

Foto 2021-06-26 19 18 33

Jag hade med mig min drönare så flög ut den och tog en gruppbild på oss! Leia var inte så pepp på att vara med.

Foto 2021-06-26 19 39 51

Sen promenerade vi längs med hela hamngatan, längst bort till hotellet där vi skulle äta middag.

Foto 2021-06-26 20 05 02

Till fördrink blev det Bellas kreativa geni, bland annat denna supersura drink.

Foto 2021-06-26 20 31 13

Varmrätten blev en fjällko med rostad potatis. Älskar att de helt enkelt kallar rätten ”fjällko” och sedan använder olika styckdetaljer varje kväll för att maxa användandet av djuret.

Foto 2021-06-26 21 29 23

Till efterrätt minns jag inte vad jag åt (och hittar inte menyn på deras sajt) men det var någon typ av glass med typ kaksmulor till. Och så en version av en Old Fashioned med norrländsk touch som var helt magisk!

Ulvö Hotell är en riktig upplevelse ur en gastronomisk synvinkel så gillar du att äta och dricka gott rekommenderar jag det starkt! Och ja, jag känner dem som driver hotellet. Men fortfarande sjukt bra mat.

Foto 2021-06-26 21 56 46

Och så upptäckte Carin läppstift och så här glad blev hon över det!

Foto 2021-06-26 22 48 21

Sedan gick de andra på fest och jag gick hem. Strosade i solnedgången helt själv längs med hela hamnpromenaden och sommaren bara spratt i mig.

Foto 2021-06-26 23 07 30

Köpte en sten på vägen (som Carin fick i present).

Foto 2021-06-26 23 54 51

Och så myste jag ner mig med de här damerna i natten som aldrig blev mörk.

Hur blir man verifierad och hur ofta ska man posta på Instagram? Nyheter från Creator Week.

Förra veckan höll Instagram ”Creator Week” där internationella influencers och experter delade med sig av sina erfarenheter och insikter i plattformen, i allt från hur algoritmen verkligen fungerar till hur du bäst tjänar pengar på plattformen. Alla samtal finns på @creators-kontot.

Någon som höll en väldigt uppskattad Q&A var Instagrams produktchef Adam Mosseri som svarade på några vanliga frågor om plattformen och redde ut ett par frågetecken (som även jag haft!).

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Ett inlägg delat av Instagram’s @Creators (@creators)

Hur växer du på Instagram?

Enligt Mosseri kan Instagram inte garantera stabil räckvidd över tid och detta är egentligen inte så konstigt. Folks intressen och beteenden ändras hela tiden och i och med att nya människor konstant dras till plattformen så ökar även konkurrensen.

Instagram vill visa användarna det de tror att användarna är mest intresserade av – för att kunna hålla kvar dem på plattformen. Det finns ingen mall, ingen enkel lösning som funkar för alla eftersom allas publik är olika.

Våga experimentera – var nyfiken!

En av de viktigaste sakerna som Mosseri underströk är att experimentera och kolla av vad som funkar med din publik NU – det kan vara något helt annat än vad som funkade för 6 månader sedan.

  • Har du inte hoppat på video – gör det! Och tänk på att de första två sekunderna är superviktiga för att behålla tittarens uppmärksamhet.
  • Hashtags är fortfarande ett värdefullt sätt att nå ut.
  • Var konsekvent! Detta kan till exempel innebära att posta till feeden åtminstone två gånger i veckan.
  • Posta på stories åtminstone två gånger per dag.

Hur funkar verifiering?

Mosseri förklarar att verifiering på Instagram (den lilla eftertraktade blå bocken) handlar främst om identifiering för personer som är mer benägna att bli utsatta för fejkkonton som utger sig vara dem.  Verifiering bedöms normalt utifrån pressomnämnanden så vill du bli verifierad – jobba på din PR-strategi!

Hur kan man tjäna pengar på Instagram?

För tillfället handlar nästan allt värde kreatörer får på Instagram om räckvidd och distribution av innehåll. Mosseri menar att Instagram siktar på att skapa fler möjligheter för kreatörer att också tjäna pengar på plattformen. Dessa tre möjligheter nämnde Mosseri under samtalet:

  1. Shop/affiliate/merchandise – Detta ser vi redan idag på Instagram med shoppingmöjligheten. Instagram rullade också i veckan ut nyheten om att man lanserar en affiliatelösning direkt i appen – mer om detta längre fram.
  2. Prenumerationer och ”dricks” – Möjligheten att köpa ”badges” (märken) finns redan nu på Instagram under livesändningar (se bild nedan).
  3. Revshare med video – Detta är basically samma sak som YouTube gör – alltså att köra annonser under längre videos (i detta fall IGTV) och dela intäkterna mellan plattform och kreatör.

 

 

Vad säger Instagram om köpta följare?

Mosseri uppmanar väldigt starkt att inte köpa följare, av flera anledningar.

Risken finns att dessa tjänster, där du köper följare, efterfrågar att du loggar in på Instagram via dem för att de ska kunna leverera tjänsten. Detta kan dock leda till att de interagerar som DU och gillar och följer konton som DIG (att DU alltså är en köpt följare). Det känns kanske inte så bra?

Dessutom blir Instagram bättre och bättre på att identifiera den här typen av aktivitet och tar då bort den när den upptäcks. Detta innebär att det finns en stor risk att även ditt konto tas bort om du köpt följare. Ta inte den risken?

Är du extra spänd för någon av dessa nyheter? Berätta!

Tuppslakt

Maja. Tuppen som blev en Maja eftersom jag döpte kycklingarna innan jag visste könet på dem. Skojade om att vi inte var så fast i könsroller i den här familjen. Och han kändes alltid som en Maja liksom.

Nästan ett år blev han. I lördags avlivade jag honom.

IMG_9467

Det här är nog en av de få gångerna jag höll i honom,  i september förra året. Här var han nog bara 2-3 månader men det var redan väldigt tydligt att han var en tupp.

Fram till för några månader sedan hade jag aldrig haft något problem med Maja. Han var social och framåt precis som hönsen, även om han höll avstånd och var lite nyktert skeptisk mot hon den där som klampade runt i hönsgården då och då. Tog bra hand om hönsen, varnade för faror och höll ordning på dem när de var ute på äventyr i trädgården.

Men någonstans i våras var det som att det slog slint i huvudet på honom. Han började attackera mig nästan dagligen, hoppade på mig bakifrån och satte klorna och sporrarna i mig. Snart gick han även på folk som besökte mig, som mamma. Som tur är från andra sidan hönsnätet, men problemet hade ändå eskalerat.

Jag började oroa mig för de andra djuren, en tuppnäbb och klor han göra riktig skada på små vovvar och katter. Och jag var ärligt talat väldigt trött på att behöva ha med mig kvasten när jag gick in i hönsgården för att hålla honom på avstånd. Och sedan backa ut för att han inte skulle flyga på mig bakifrån. Vi hade hamnat i en situation där jag helst inte gick inte i hönsgården alls och väntade flera dagar med att plocka in äggen.

När han började ge sig på hönsen och rycka dem i fjädrarna kände jag att det fick vara nog.

Eftersom jag aldrig slaktat (jag avlivade en kyckling som var två dagar gammal men det är inte riktigt samma sak) så bad jag min granne Jennifer om hjälp. Hon har haft både höns och köttkaniner i många år och har rätt stor erfarenhet av slakt.

Faktum är att mina höns kommer från henne indirekt – jag fick äggen av henne som jag sedan lade i kläckaren (som jag också lånade av henne).

I lördags kom hon, efter städdagen med bygdegårdsföreningen. Vi hjälptes åt att fånga in Maja och när det var dags så hulkgrät jag. Jag kände mig så misslyckad, kunde inte sluta tänka på vad jag hade kunnat göra annorlunda för att det inte skulle blivit så här.

Det var något av det vidrigaste jag varit med om (både känslomässigt och rent visuellt), men jag är ändå glad och lite stolt över att jag var med och inte fegade ur. Det kändes inte mer än rätt. Egentligen tycker jag kanske att jag borde gjort det själv, och det kommer jag kanske göra nästa gång, men det kändes väldigt bra och tryggt att Jennifer hjälpte till.

Det sjukaste var nog hur länge kroppen fortfarande rörde sig efter huvudet huggits av. Flera minuter rörde sig vingarna och benen. Helt vansinnigt morbitt.

Så nu är jag utan tupp. Och som av en händelse har två av hönorna ”surnat” (det kallas det när de lägger sig för att ruva) så nu ligger de på de sista tre äggen som är befruktade. Om några veckor kanske det kommer några kycklingar. Vore inte det fantastiskt?

Circle of life. Poetisk och lite grym är vad den är.

Vi avslutar med en bild på mamma och en en dag gammal Maja. Baby floof. Tack för att du var min första tupp.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier