Lucka 10. Berätta om vad som finns i din väska.

Jag vet, jag ligger efter med julkalendern. Jessica har redan skällt på mig. Men vi kan ju se på det så här istället, på det här viset drar vi ju ut på godbitarna. Som att öppna julklappar hela vägen in i januari typ.

I lördags var det alltså meningen att jag skulle visa vad jag hade i min väska. Och innehållet ser nog ungefär likadant ut idag som den gjorde då. Vilket är ungefär så här (väskan är för övrigt från Marc by Marc Jacobs, inköpt i New York nu senast. Den är mjuk och lagom stor and I löv it.);

Finaste boken som jag aldrig vill läsa ut för den har så mycket vackra ord i sig (Kärlekens Historia av Nicole Krauss), hjärtparaply från Forever 21, läppgunk i olika färger och former (Victoria's Secret, Lancôme, Rosebud och självklart försvarets hudsalva), cremerouge för bleka kinder (Max Factor), inte mindre än tre nagellack (Mavala, Depend, Chanel), hårspray, kreditkortshållare från Mulberry och så telefonen så klart. Mitt liv i en liten väska.

Lucka 9. Berätta om en av dina favoritlåtar.

Jag är mycket svag för låttexter. Sådana där bara går rakt in i själen och rumlar runt. Vissa rader här och där som slår an på precis den där strängen då det känns som att personen sjunger till en. Om en. Och dessa låtar varierar så klart beroende på den plats man befinner sig i livet. Just nu är det mycket Melissa Horn. Och det är så klyschigt att till och med jag himlar med ögonen. Dock, efter att jag såg henne live så känns hon inte så sorgsen längre, nu hämtar jag istället kraft från melankolin i texterna.

Nu när jag sitter och lyssnar igenom alla låtar som får mig att gråta just nu så censurerar jag mig själv. Jag inser att lägga ut de låttexterna här är mer naket och gör mig mer sårbar än mina egna ord. Så istället för att ta dem som träffar mest rätt just nu så tar jag en av Melissas texter som förföljt mig från och till det senaste året.

”Jag vet vad som måste görasändå sitter jag kvar här
i ett sista kapitel som jag har förälskat mig i.
Jag försöker att strida mot känslan
men den är rädd och den spelar ett spel nu
jag får för mig att jag kan vara kvar men vet inte hur.” 

Vackra, nakna ord om kampen mellan hjärta och hjärna. Världens längsta halvmeter.

#bleckan och abstrakt virkning

Igår var jag egentligen inte alls i något skick för att gå till #bleckan med tanke på att jag varit sjuk till och från hela veckan men var nästan lite tvungen att krama Christian adjö innan han åker till Thailand i tre veckor.

Victor och Emelie var på plats.

Ellinor hade virkningskurs med Fredrik.

Och David blev en riktig pimp i min nya jacka.

Jag hängde med Fröken Alex, en alldeles utomordentligt bra och vass ung dam.

Mikaela och David kramades.

Christian var med så klart och Christian hade små julklappar med sig i till alla och en extra stor till mig. Han är så himla snäll och bra den mannen.

Min jacka var poppis, även Fosse blev lite kelsugen i den.

Johanna var fin i håret och alla ville ta lite på henne.

Jag var ju också tvungen att ge mig på virkandet. Det blev mycket abstrakt men jag lyckades göra stolpar. Mycket stolt. Micke tittade fascinerat på.

Sedan höll jag på att somna över ett bord så jag gick hem och blev ännu sjukare. Så himla dumt.

Lucka 8. Berätta om ett av dina favoritplagg.

Alltså. Att välja. Vid det här laget borde ni insett att det inte är min starka sida. Så självklart är det även en omöjlighet att välja ETT favoritplagg. Här får ni istället en liten catwalk av några av de finaste. Samtliga klänningar, of course.

Den italienska bordsduken från Lindex bodde jag i i somras. Och den prickiga historien är från Beyond Retro.

Regnbågen från H&M ingick i deras ”Fashion against Aids”-kampanj förra våren och det blommiga numret från bästa vintage-butiken i New York är nog en av de allra allra bästa.

Lucka 7. Berätta om ett av dina favoritfotografier.

Eftersom att jag fotograferar ungefär i samma hastighet som jag andas så är denna uppgift i stort sett omöjlig för mig. Det blir lite som ”Sophie's Choice”, när man tvingas att välja en favorit bland sina barn.

Alla bilder som finns här på bloggen finns här av en anledning. För att jag tycker om bilden och personen den föreställer. Och för att känslan jag får av bilden är samma känsla som jag hade när jag tog den.

Jag älskar ögonblicksbilderna som jag tar varje #bleckan och på våra fester. Jag älskar när jag lyckas fånga äkta glädje i en millisekund. Som här. Eller här. Eller här. Eller här. Eller här. Jag skulle kunna fortsätta hela kvällen. Den är underbar, magin i att fånga den där stunden i tiden som försvinner lika snabbt som den dök upp.

En av mina favoritbilder på Hanna, när hon ligger på soffan en morgon i The Man Cave i somras, äter glass och fnissar så hon skakar åt Kalle & Hobbe. Vi hade precis lärt känna varandra och jag tyckte redan att hon var magisk.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier