Morgonplågan

Observera klockan i bakgrunden. Halv sju. Och jag står i vardagsrummet iförd jympadojjor med hantlar i högsta hugg och småfrustar. Det är ganska anmärkningsvärt med tanke på att jag helst gör så lite så möjligt klockan halv sju på morgonen.

Jag har alltså lyckats ta tag i morgonträningen igen. Jag är inte fullt lika ambitiös som förra året när det gäller träningen men jag tänker att allt som är plus är ju bra, liksom. Mycket bra slutsats. Jag hoppas att löplusten ska landa över mig som ur det blå inom en snar framtid med så att jag ger mig ut och springer igen. Vi hade det ju så bra, jag och löparspåret. Får nog sätta mig och läsa igenom min träningsdagbok här på bloggen från förra året, har jag tur kanske jag kan inspirera mig själv!

Nej, nu ska jag ta tag i en ny arbetsvecka, god måndag internet!

Rewind: Uteserveringspremiär

Våren kom officiellt till Stockholm bara härom dagen, men jag gjorde uteserveringspremär redan för en månad sedan. Det var en sån där perfekt tisdag, jag hade varit på tredje intervju för världens bästa jobb och dessutom nästan börjat lipa inför framtida chef när jag på stående fot blev erbjuden sagda jobb.

Så jag ringde Carin, sa åt henne att släpa sin lilla tush upp till Medis där vi sedan satt i solen, drack ett glas vin klockan tre på eftermiddagen och njöt av att livet ibland är så jävla bra.

Tisdagen den 15 mars, en himla fin dag var det. Lite kall, men himla fin.

Kalaslördag

Igår var det fest från morgon till kväll. Två av mina finaste vänner firade stora födelsedagar och jag sprang stan runt och kalasade med dem.

Vi började på Karins terass. Där fanns en massa cupcakes, bubbel och en säng. Och sol. Allt man kan behöva på en terass med andra ord.

Karin, jag och Angela var mönstrade och fina.

Karin hade fått en liten rollerskatesdocka från 50-talet i present. Himla fint.

Efter ungefär 23 glas bubbel tog jag och Angela ett fånge ballonger och åkte tunnelbana. Det borde man göra oftare, folk blir himla glada av ballonger.

Jag åkte bara en station, hem till Mia som också hade födelsedagskalas. Temat var rosa (jag failade fatalt) och där bjöds på finfin mat och vin i glas med påskfjädrar på. Flott.

Av mig fick Mia det här armbandet från Efva Attling. ”Pencez de moy” är gammelfranska och betyder ”tänk på mig”.

På kvällen hade Karin hattfest på Hard Rock Café.

Världens största burgare och en halv El Classico senare skildes vi åt, ett år äldre.

Våren. Den kom faktiskt till slut.

Och där kom den. Våren. När man minst anade det. Efter några riktigt ruggiga dagar så var den plötsligt där. På Hornsgatan när jag satt ute och åt lunch med dijonsenap. Och jackan åkte av och brillorna på. Och jag andades in ljummen luft. Jag tror bestämt livet kröp in så smått igen i kroppen med den där luften.

Du är söt som choklad.

Det första Jessica gör när vi ses är att trycka en chokladbit som det står ”Du är söt som choklad” i handen på mig. Okej att jag är lättköpt, men en sån liten sak kan göra hela min dag. Så himla sött och fint.

Jag älskar att jobba inne i stan. Det tog mig ganska precis två och en halv minut att gå ner till Mariatorget där jag mötte upp tösen och sedan traskade vi vidare till Marie Laveau där vi spenderade de närmaste timmarna, pratandes liv och sånt, i sällskap av lite vitt vin och nyttiga tilltugg i form av en korg pommes (som för övrigt blev dagens middag, skämmes borde jag).

Det var bra timmar. Nu känner jag mig lite lugnare än härom dagen. Bara guppar runt i det goa liksom.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier