Jag vet inte ens hur jag ska skriva det här inlägget. Men jag känner att jag måste. För jag vill inte glömma det här. Jag
Ensamma tillsammans. På det bra sättet.
Tre datorer, två iPads och en TV. Jag och min lillasyster är väldigt sociala denna afton. Hon backar upp bilder och skriver CV, jag filar
Annandagspizza.
Nu är jag äntligen hemma hos familjen och inledde vistelsen men världens bästa annandagstradition – pizzabuffé. Detta går ut på att hela släkten (i år
NU är det min tur!
Lite så här såg min julafton ut. Film, dator, choklad. Och när familjen öppnade julklappar ringde de mig på Skype så jag fick vara med
God julafton!
I ett försök att göra det bästa av julaftonsmorgonen, och inte deppa ihop på grund av att jag inte är hemma med min familj, så
Dan före doppandet.
Det har varit en jobbig dag. Det har tärt på mig mer än jag trodde att inte komma iväg till Norrland över jul och någon
En kväll på Häktet.
I tisdags tog jag en sväng till Häktet. Och det var inte för att jag spelat fabror polisen ett spratt utan för att Jessica fyllde
Nämen hej vad det inte blir som man har tänkt sig alla gånger.
Jag tänkte idag, när snöflingorna föll sådär idylliskt i slowmotion utanför mitt sovrumsfönster, att allt verkligen inte blir som man tänkt sig. Ungefär när bussen som
Döskalledag.
Idag gömmer jag mig bakom min nya sjal. Den har döskallar på sig. Mycket passande för dagen. Den innehåller nämligen huvudvärk och ett molande illamående.
Julbord på Villa Källhagen.
I måndags var det dags för julbord med jobbet. Lite så här såg det ut. Så här såg jag ut. Lite lockig och så. Bakom
Den nakna sanningen.
Ingen censur. Inget skyddsnät. Det här är jag. Och jag gråter. Jag går Hornsgatan fram. Denna aveny av mörker och möjligheter. Vinden och de små
Trott chey.
Hej hörrni, god kväll. Hur mår ni i snömodden? Jag är precis hemkommen från julbord med jobbet och jag tror att antingen har jag ätit
Jag saknar dig.
Vissa dagar tror jag att jag har accepterat det. Att du inte vill finnas i mitt liv längre. Vissa dagar kan jag nästan glömma saknaden.
Det nalkas Lucia.
Denna Luciaafton har jag spenderat i goda vänners lag med jättegod pasta och tillhörande rödvin på Pane Vino (enligt Hannas erfarenhet, ”det perfekta datestället”) och
Snöängeln.
Att kasta sig på rygg i snön och veva med armar och ben för att sedan ligga och titta upp på de sakta vajande, nakna
Linnea Henriksson på Fasching.
I måndags tog jag Sara under armen och kämpade mig igenom snömodden till Stockholms jazzhimmel – Fasching. Jag har bara varit där en gång tidigare
La Linda tipsar: Tunigo
Jag är en av de där människorna som faktiskt inte gillar att sitta och göra spellistor på Spotify. Jag gillar inte att veta vilken låt
12.12.12.12.12
Är det nu jorden går under? Nej just, vi har en vecka till på oss. Skönt. Idag är det onsdag och jag är ledig. Trots