Fukk it all
Idag har jag en ”jag-skiter-i-allt” dag. Jag är inte ute efter sympati eller någon slags medkänsla, jag är bara förbannad på världen. Förbannad för att jag får folk att må dåligt och för att jag mår dåligt på grund av folk. På grund av att mina ”semantiska drag” gör att jag blir mer introvert för varje dag som går. Jag vågar fan inte säga vad jag tycker till folk längre. Vågar inte vara stark, ha en åsikt och sticka ut hakan. För då blir den avkapad. Vingklippt.
Jag har ett infomöte om högskoleprovet idag om en timme på Infoteket. Vilda hästar skulle inte kunna dra mig dit just nu. Fan, jag sjunker. Och du, bara du, kan hjälpa mig upp. Du vet vem du är. It's too late. I'm too far.
Såna här dagar undrar man varför i hela helvete man kämpar för. För vem? För vad? Jag har bara mig själv i slutändan. Och just nu är inte det värt ett skit.
Senaste kommentarer