En sorgens vecka.
Det är fredagskväll och jag har precis anlänt till Lindö, Nathalies paradis i Mälaren, där jag ska spendera helgen. Det var en magisk båttur hit i solnedgången som dock nästan slutade i ett epic split när jag skulle ta mig ur båten framme på ön. Lite skakig fick blev jag mottagen av en kör av ”bäääää” och fick genast en kompis i tackan Astrid som petade mig på benet med sin klöv för att jag skulle klia henne på huvudet. Lyckan.
Det har varit en underlig vecka. En sån där vecka då känslorna sitter utanpå huden och man får akta sig för att inte stöta in i något för då finns det risk för inre skador.
Min älskade lillasysters pappa dog i måndags. Min före detta styvpappa som min mamma levde ihop med i över 20 år och jag i åtta år, innan jag flyttade hemifrån. Han hade varit sjuk länge i Parkinson så det var inte oväntat men det gick väldigt fort på slutet.
Min älskade syster. Hon är 27 år. Alldeles för ungt för att tappa sin pappa. Och jag sitter här, på tok för långt borta för att krama och trösta, istället för jag försöka använda orden, eller tystnaden, för att finnas där för henne via telefon.
Att Anna förlorar sin pappa gör så klart att jag börjar fundera över min egen pappa och den icke-relation jag har till honom. Han är ju i alla fall i livet, borde jag inte anstränga mig lite lite mer för att ha honom i mitt liv? Men som min terapeut sa i onsdags, och som jag egentligen vet och har accepterat, jag kan inte vara ensam i vår relation. Det måste finnas ett engagemang från båda håll. Och det engagemanget har inte funnits på många år. Inte sedan jag slutade ringa. Det blev plågsamt tydligt då att jag var den enda som ringde.
Men av samma anledning har jag heller inte klippt några band definitivt. Jag har inte behövt ta ett aktivt val förutom att sluta ringa. Och det känns ändå lite skönt, att dörren står på glänt och saker skulle kunna förändras. Men det är inget jag heller aktivt sitter och väntar på.
Men nu ska jag fokusera på att klappa lamm och shetlandsponnysar och kattungar och bomba min kära syster med bilder på desamma. För gulliga djur är utmärkta plåster för trasiga hjärtan.
Senaste kommentarer