Go away.
tisdag, 16 oktober, 2012
2 kommentarer
Source: imgfave.com via Maggie on Pinterest
Jag idag.
Source: imgfave.com via Maggie on Pinterest
Jag idag.
Efter en dag som började bra och sedan bara gick utför och blev värre och sämre ju längre den gick, efter att det avsluta med det här, det ger en garanterad grovrensning av tårkanalerna. Herregud. Jag är helt förstörd.
I helgen har jag varit i Dalarna. Jag har aldrig varit i Dalarna förut och tror bestämt att jag är lite kär. Alla hus är röda och alla dörrar är blå. Dock har jag inte riktigt räknat ut varför ännu. Och det är Dalahästar precis överallt. Känns patriotiskt eller nått.
Helgen har varit helt perfekt. Jag har kramats med de finaste vännerna, promenerat i småkylan med höstsolen i ansiktet, fotograferat massor, läst, klappat pytteliten hund, klappat tokstor hund, ätit skitmycket godis, skrattat så jag gråtit, lyssnat på eld som knäpper i kaminen, krattat löv, köpt Dalahäst, grillat korv över eldtunna och sovit i öronbedövande tystnad. Och själen har matats mätt och glad.
Jag har massor med bilder att visa och saker att berätta men nu är det sent och Silver har inte fått någon kärlek på hela helgen och själamatande är energikrävande så jag är trött. Så vi tar det till veckan, okej?
I morgon börjar resten av våra liv. Det tycker jag är lite häftigt.
Igår var jag och hälsade på Mia och Olivia vid Thorildsplan med T-banestationen med den coolaste TV-spelskonsten. Där blev jag bjuden på tokgoda minipizzor och kokostoppar och drack päronsaft så att det sprutade ur öronen.
Olivia fyllde fem år för några veckor sedan så jag hade med mig en liten present till henne. Jag hade köpt pärlor och bokstavspärlor som man kan göra armband av så vi pysslade lite och Olivia gjorde ett eget armband med sitt namn på. Så himla duktig tjej. Och så flätade jag hennes hår och hon lekte frisör och jag och Mia pratade ikapp oss på livet. En alldeles superhärlig kväll.
Och det här med barn alltså. De är rätt så jävla fantastiska ändå.
I lördags fick jag äntligen lämna min karantän efter halsflussen och umgås med levande människor igen, till skillnad från den lilla hårbollen jag delar lägenhet med. Detta firade jag med att åka till Sumpan och äta middag.
Jessica var kvällens värdinna.
Det bjöds på tacos på bästa Svenssonvis.
Hanna stod vid spisen.
Micke kom och gjorde oss sällskap. Vi pratade en himla massa om skidresan det är tänkt att vi ska åka på i vinter. Jag som inte åker skidor och så.
Så här mysigt hade vi det!
PA var också med, nytatuerad och allt. Han gjorde guacamole.
Och så öppnade vi den jättestora flaskan champagne. Det bästa liksom.
Och så kom Valsen med. Han är så tokigt torr-rolig. Och så gled han omkring i vardagsrummet, ”Risky Business”-style, i rosa onepiece som han hade dragit upp så han knappt syntes. Rosa teletubbie all the way.
Hanna var DJ. Tills alla kom på att man kunde queue:a låtar. Då blev det ett jädra liv om vems låtar som spelades mest och vem som ”råkade” hoppa över vissa låtar. Intrigerna.
Men sen kom Minttun fram. Och så även glöggmuggar och äggkoppar att dricka den ur. Och helt plötsligt var alla sams igen.
Och så kom även någon på att Minttu, det ska ju drickas ståendes på stolar. Och på dem kan man även dansa. Och här någonstans drog jag min nyktra rumpa hemåt medan de andra kalasade fram till halv sex-snåret. Så kan det gå.
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer