Bloggflöde - Sida 487 av 635

Nordisk film (och lite jag) bjuder dig på bio!

fredag, 19 oktober, 2012 Inga kommentarer

Jag älskar fredagar. Den här lilla upprymda känslan som infinner sig i kroppen här någonstans efter lunch. Helgen ligger vidöppen och man kan göra precis vad man vill med den.

Fredagen till ära har jag också en liten härlig present till er!

Nya svenska filmen ”Lycka till och ta hand om varandra” har premiär idag här i Stockholm. Det är en ”varm och inspirerande dramakomedi om att våga förändra sitt liv. Och om oväntade vänskapsrelationer”. Det tycker jag låter alldeles lysande.

Och nu får ni, mina fina läsare, en chans att knipa två biljetter till filmen! Det finns ett antal biljetter undanlagt till er som bor i Stockholm och det är först till kvarn som gäller. Maila till osa@nordiskfilm.com och använd mailrubriken ”Ta med mamma på bio / La Linda” (viktigt!). Uppge också ditt namn och din adress så får ett antal lyckliga läsare två biobiljetter på posten.

Jag har blivit kompenserad för detta inlägg. För mer information om sponsrade inlägg, läs här.

Några meningar om regnet.

fredag, 19 oktober, 2012 2 kommentarer

De bästa orden är de som skrivs när huvudet snurrar fritt. Inte av ångest eller smärta utan fritt i ett tomrum som inte har ett namn.

Jag passerar förbi din port och en kyrkklocka slår. Klämtar för slutet av en era. Slutet av oss. En hemlös kvinna packar ihop sina få ägodelar i en svart sopsäck, gör sitt bästa för skyla dem från regnet.

Samma regn gör fläckar på min telefons skärm där jag går mot nattbussen. De blir små fläckar av regnbågar mot den gula anteckningsappen.

Ljudet av mina klackar mot asfalten börjar särskilja sig från de andras som ekar bort. De som stressar och lunkar hemåt efter ännu en dag av ekorrhjul, tristess eller passion. Jag undrar hur jag själv kommer arkivera den här dagen imorgon.

De brandgula höstlöven lyser upp gångvägen åt mig. Snart är de ersatta av snö. Ännu en årstid mellan oss. Jag andas ut öl och tobak. Den där enda cigaretten kommer förfölja mig till imorgon.

Vägskälet börjar torna upp sig framför mig.

Titta hon springer – the comeback!

onsdag, 17 oktober, 2012 3 kommentarer

Source: dangshefine.stockphotosweb.com via Linda on Pinterest

Det är en månad och två dagar sedan jag sprang senast. Sedan dess har jag betat av en förkylning, en halsfluss, en tatueringsifyllnad och ett gäng riktigt sugiga dagar. I lördags tog jag sista tabletten i penicillinkuren och idag snörde jag till slut på mig joggingskorna igen.

Jag var ärligt talat rädd när jag gav mig ut idag. Jag satt hela eftermiddagen och prokrastinerade och hoppades att ångesten skulle försvinna men det vägrade ge vika. Så då hade jag inget annat val än att helt enkelt ångvälta ned den.

Jag antar att jag var rädd för att jag skulle vara tvungen att återvända till ruta ett. Igen. Att misslyckas. Igen. Men när jag väl kom ut och fick fart på fötterna så visade det sig att det inte alls var så farligt. Visst, jag orkade inte lika mycket som vid mitt senaste pass men så tog jag det också lugnare för att känna efter. Jag pressade inte mig själv som jag hade gjort vid ett ”vanligt” pass.

Så. Jag får backa några veckor i löpskolsprogrammet. Känna efter lite. Försöka få in träningen i min rutin igen och passa ihop det med att jobba mer, att det blir kallare och mörkare. Det blir knappast tolv veckor det här programmet, snarare hundratolv. Men huvudsaken är att jag gör det. Att jag strävar framåt. Att lusten och kämpaglöden inte sinar.

Nu kör vi. Igen.

Source: dailyspark.com via Linda on Pinterest

#sixtencampar does Dalarna: Del 1

onsdag, 17 oktober, 2012 2 kommentarer

Ni kanske minns i somras när jag, Hanna, Jessica och PA åkte och campade i skärgården? Well, i helgen var det dags för höstversionen – #sixtencampar does Dalarna. I fredags eftermiddag bar det av mot Nås som ligger ungefär fem mil väster om Borlänge, där en kollega till Hanna har en stuga som vi hyrde över helgen.

Hashtaggen #sixtencampar gick så klart varm på Twitter. Här förevigar PA sin reselook.

Det blev mörkt ruskigt fort men vi fick en himla fin solnedgång på köpet.

Hanna satt fram och var DJ. Hon lajvade lantis med rutig skjorta och flätor. Hon poängterade också sjuttielva gånger att vi har sommardäck.

Längs vägen hittade vi Mecka, också känt som stället-jag-inte-minns-namnet-på-men-som-har-tusen-sorters-lösgodis. Vi gick totalbananas och kom därifrån med drygt tre kilo godis. Jag vill tillägga att det var iaf ett kilo kvar när vi åkte hem.

När vi handlade i Avesta körde Hanna en ”when your phone has no signal and you go all Lion King on it”. Mikket råligt.

I Avesta finns världens största Dalahäst. Snel hestrov. Sedan blev det sådär härligt och spontant som det blir på #sixtencampar. Lotta var strandad i Borlänge så vi plockade upp henne och körde henne till Fredrick och Johnny i Björbo som låg precis nära dit vi skulle. Och där fick jag kramas med Harry. Så sjukt jädra söt vovve.

Sedan landade vi i stugan i Nås. Bytte om till våra onepieces. Tände tonvis med ljus. Drack rödvin. Myste. Så himla härligt.

Jessica.

Hanna rostade bröd.

Sisådär hälften av allt godis vi köpte.

Sedan blev vi trötta och kramiga och så var det slut på den dagen. Efter att vi slagit ihjäl cirka tre skitstora spindlar i mitt sovrum. Charm med landet och sådär.

Sedan kom en alldeles fantastisk lördag. Men den får ni se lite senare.

Bakslagsdag.

tisdag, 16 oktober, 2012 Inga kommentarer

Känslan av totalt nederlag varje gång man skickar ett ”kommer inte idag pga kan inte sluta gråta”-mail till sin chef. Förmodligen en av de värsta känslorna. Jag hade den i morse. Efter mardrömmar och insomnia-natt. Och en gråt- och ångestmorgon. Sedan lyckades jag till slut somna om och vaknade klockan tre.

Sedan dess har jag gjort ”frukost”, klappat på katten, tittat på senaste avsnittet av ”Downton Abbey”, gråtit, stirrat i taket, försökt städa lite men gett upp, tittat på söta djur på YouTube i ett desperat försök att minska trycket över bröstet, tittat på inredningsbilder på Pinterest i ett desperat försök att få lite livsmotivation och inspiration.

Idag är en sådan där dag då inget funkar. Då hjärtat rusar i 190 och ångesttrycket över bröstet inte vill släppa. Då jag är rädd för morgondagen. För framtiden. Jag vill inte dit. Jag vill bara att tiden ska stå tilla en stund medan jag försöker komma upp på fötter igen.

Jag hatar den här dagen. Men jag vill inte att det ska bli i morgon.

Nordisk film (och lite jag) bjuder dig på bio!

Några meningar om regnet.

Titta hon springer – the comeback!

#sixtencampar does Dalarna: Del 1

Bakslagsdag.

Poddar

Gratis guide!

Translate

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier

Ska vi hålla kontakten?