Månadsrecap: Juni 2023

Hej och välkommen till juni, en av mina absoluta favoritmånader! Ljuset, grönskan, LIVET återvänder liksom på riktigt i juni. Så det blir en del juniromantiserande i det här inlägget, absolut.

Sommaren inleds med staketmålning, det är ju sen gammalt. Så det gjorde vi, hos syrran i Lögdeå. Och hundarna virade in sig i varandra och Vilmer åkte gräsklippare med pappa.

Men vad jag minns mest av de här dagarna var när en hund i grannskapet hade rymt och ägaren sprang runt runt i kvarteret och ropade efter hunden. När vovven kom förbi vår gård blev den väldigt nyfiken på Luna och Leia och stannade upp ett och efter några försök så lyckades vi fånga in den. Men det tog på riktigt över en timme innan den var infångad. Stressen för ägarna alltså! Hunden tror jag mest hade kul. 🙈

Sanna och Johan kom förbi en sväng på vägen hem till Åre från Finland och så var det dags för de där fantastiska juninätterna som aldrig tar slut.

En ovanlig dag var jag klädd i en massa mönster och gick på Malins Bistro och fick en alkoholfri drink med sugrör i ett piffigt glas. Det är ju inte var dag man får det direkt!

Hemma på gården färdigställde jag äntligen den där jädra köksträdgården som varit ett traggligt projekt de senaste åren. Men efter att den där portalen jag köpte från Vida XL ramlat isär som plockepinn (handlar aldrig där igen) så snickrade jag ihop en egen grind med redigt spillvirke och grenar och hönsen var SÅ sura att de inte längre kunde glida in och äta upp min sallad. MUAHAHA!

Utanför sovrumsfönstret gick solen ner runt midnatt och jag ville inte dra ned rullgardinen för det var så vackert. Men om jag inte gjorde det så vaknade jag två timmar senare då solen gick upp igen.

Sivan kom på besök ett par dagar och det råkade sammanfalla med att det kläcktes små små nya familjemedlemmar – kycklingar! Lilla Tiger blev Sivs favorit.

Alltså två dagar gamla kycklingar, säg mig något gulligare. I dare you.

Förra årets dahliastöd hade blivit mer än lovligt rappligt så det fanns behov av ett nytt. Och vips så var Siverts Bygg fött!

För jag hade ju inte bara en inneboende där ett tag utan två! Lina, du vet min praktikant som jag hade i våras, hon kom och hälsade på där när kycklingarna skulle kläckas och sen åkte hon liksom bara inte hem haha! Vi snickrade och lagade mat och drack vin och så skulle hon träna Mumin till att bli pirathöna.

Lina har en slags ADHD som gör att hon snickrade saker mer eller mindre dagligen. Det blev en kycklingbur, en utebur för kycklingarna och ett nytt bord till verandan. Bland annat.

Det blev således en hel del snickrande i juni – det är ju så jädra kul att göra grejer själv! Så nu är äntligen mitt vindskydd/insynsskydd till uteplatsen färdigt. Byggt av EU-pallar och lite svett.

Och så blev det midsommar! Jag firade hemma hos mig med ett gäng nära vänner. Jonas grillade, jag gjorde en liten vild dikesbukett och Jenny gjorde tårta. Rimlig uppdelning!

Och så fick jag på riktigt inviga mitt nya uterum när Jonas hjälpt mig hänga upp min nya hemgjorda lamppryl. Det spelades ukelele. Mycket ukelele. Med blandat resultat.

Jag hade på min en klänning som Ida på Tjusig Blus hade sytt till mig av gamla påslakan från 70-talet. Så mjuk och luftig och dansvänlig.

Jag var en utomordentligt stolt hönsmamma när de små liven lärde sig sitta på pinnarna i buren.

Tre bilder från juni jag gillar lite extra. Lina ser extremt liten ut på min mjölkpall. Alltså Nils Karlsson Pyssling-liten. Och den här bilden på mamma utanför lekstugan i Kvaved tyckte jag var extra fin. Och första pionen som slog ut.

Middag i bersån hos Jenny med vänner och glas, maränger och jordgubbar i mängder av chokladsås till efterrätt.

På mormors 94:e födelsedag fikade vi under äppelträdet och hundarna njöt i gräset och Vilmer tog allas uppmärksamhet som vanligt.

Fyra generationer. 94, 66, 32 och 2,5. 🥰

Och det var juni, min absoluta favoritmånad.

Månadsrecap: Maj 2023

Hej och välkommen till maj och äntligen fick jag ner dahliorna i jord! Jädrar vad det satt långt inne i år. Men till slut så! Efter att de så smått vaknat ur sin slummer på golvvärmen i badrummet så fick de komma ut i nya uterummet/växthuset och få möta vårsolen.

Det bjöds in till kalas – Företagarkvällen i Övik! En afton då Öviks företagare träffas, äter och dricker gott, det delas ut lite priser och man får klä upp sig! Händer ju inte så ofta så man får ju ta tillfället i akt! Sist jag var på det här galejet var innan pandemin och då vi åt middagen på isen, i år fick vi nöja oss med foajén!

Jag hade min gamla klasskompis Johan och hans kollega på Almi till bordet. Och Martina i närheten!

Min kontorskollega och vän Elin Nerpin vann Årets Unga Företagare! Så värd! Det är hon som har tagit den magiska bilden på berget som är längst upp på hemsidan.

Och sen blev det bubbel och dans som sig bör! Vi stängde stället och ingen är förvånad.

I maj fyllde också den här ljuvliga lilla personen två år! Vilken ynnest det är att få vara moster till lilla Vilmer. Han fick en sådan där cykel utan pedaler (som säkert heter något annat men jag är inte så insatt i barngrejer) och det var en succé från första sekund!

Av mig fick han en bilbanematta med trafikljus som faktiskt lyste och den var intressant i säkert tre sekunder.

Och så fick jag en kväll med Jenny och Carin, två av de som varit med längst och vet mest. Och så kom klänningen som jag egentligen skulle ha på företagargalan så jag modellade den i Jennys vardagsrum. Fin va?!

Det här är vuxenpsykiatrin i Övik. Ett rosa, maffigt hus som ger lika delar vibes av ett mentalsjukhus och villa villekulla. Mycket förvirrande.

Nåväl, här hade jag, ett halvår ungefär efter att jag fick min ADHD-diagnos, äntligen blivit redo för att försöka med medicin. Så jag träffade Doktor Johan som satte upp mig på kö till CS (centralstimulerande) och så bytte via antidepressiv medicin. Jag har ju ätit min i över 10 år och tydligen har det kommit lite bättre alternativ på den tiden.

En dag var jag på i P4-studion och pratade med Titti Schultz i P4 Extra (på länk) om att ha höns! Vinkeln var att ägg hade blivit så dyrt så folk funderade på självhushållning och på något vis blev jag hönsexpert. Det var kul!

Och så hängde jag mycket med Lina som var min praktikant på våren! Hon pluggar affärsutveckling inom turism och hamnade hos mig på något vis. Oklart hur men kul har vi!

Paus för gulliga djur.

Man vill ju typ aldrig kliva upp när man har detta gos i sängen.

Jag var med på länk på ett event i Stockholm och pratade kriskommunikation och influencers. Väldigt intressant och något många fler influencers borde prioritera att lära sig.

Snön var nästan borta och det krattades löv.

Och så var det grill- och rosépremiär!

Det var lite kyligt så Jonas lånade min fleece men inget slår känslan av första grillmiddagen utomhus.

Linnéa Henriksson var ute på sin ”Lilla turnén” och kom till lilla Husumgården och spelade och det var helt magiskt. Min kompis Robin var arrangör så hade kirrat platser åt mig och mamma längst fram och det var något av det bästa jag varit med om.

Var tvungen att gå fram och hälsa och berömma efteråt och Linnéa kom fram och kramade mig och utbrast ”heeej vad kul att duu är hääär!” och jag vet inte om hon blandade ihop mig med någon annan men vad gör det när man får en kram av Linnéa Henriksson!?

Vi hade loppis på Treklövern och jag sålde typ tre grejer och köpte 10 så den affären var ju sådär. Men kul! Och gården började leva igen efter en lång, kall vinter.

Jag föreläste på House Be i min fräsiga nya kavaj, fan vad jag älskar den!

Och så körde jag livepodd med Hållbara Sara (Olsson) på High Coast Radio medan Övik körde Maker Town, en sorts Slow Fashion Festival – så jädra bra idé och jag hoppas det blir återkommande!

På innergården bakom Mini & Planeten (en butik med second hand barnkläder) fanns bland annat en utställning med re-makes, alltså omgjorda klädesplagg. Vann gjorde Idas (@tjusigblus) fantastiska klänning till höger som hon sytt av mattrasor – alltså sytt ihop alla dessa remsor på längden, vilket jobb!!

Halsbandet till vänster gjorde Elin Nerpin (ni minns fotografvännen från ovan), hon har många kreativa strängar på sin lyra!

På innergården hade man fixat sittplatser av EU-pallar och mattrasor – genialt! Och på Köpmangatan stod kreatörer och ställde ut, bland annat Ida (till höger) som syr klänningar av gamla påslakan – och ju sytt den trasmatteklänningen ovan!

Och så fick jag träffa fantastiska Tulla-Maja för första gången! Denna magiska varelse har jag liksom känt mig dragen till från första stund, hon gick Social Brand Lab i våras och vi har exakt samma energi och humor. SÅ kul att äntligen träffa henne!

Hennes kompis Linda sålde necessärer som hon sytt av återbrukade tyger och jag köpte en som nu är min absoluta favorit!

Hemma i fönstret växte gurkorna så det knakade! Så jädra mysigt att kunna gå och skörda en gurka var och varannan dag hela sommaren.

Jag byggde ett vindskydd/insynsskydd runt uteplatsen och det blev så himla fint! Och ljuset letade sig in på kontoret och hönsen letade sig ut på åkern.

Och jag cyklade med Qlingorna ett par gånger! Skitkul och så jädra läskigt. Och kom alltid sist och fick ångestattacker av pulstopparna. Har inte riktigt räknat ut hur jag ska hantera den situationen.

Och så laddade jag och Jennifer kläckaren för att få välkomna kycklingar! Och dimman. Dimman!!

Och så kom en sådan där ovanlig kväll då man går på en AW med goda vänner i en glad skjorta och livet är gott!

Och man är snygg??

Solnedgången var också snygg.

We Are Influencers – 143. Om hållbarhet inifrån och ut med Sara “Hållbara Sara” Olsson

I dagens avsnitt av We Are Influencers är det dags för livepodd och det med inte mindre än Sara Olsson, aka Hållbara Sara.

Sara började sin karriär som avfallsingenjör men när hon såg allt som vi inte gjorde så tog hon tag i det själv. Under sin andra föräldraledighet bestämde hon sig för att det var dags att prata med om att ställa om och faktiskt leva hållbart, på ett positivt sätt!

Att leva hållbart är inte bara om fokus på miljö, det pratar Sara om både i podden och i sina sociala medier. Det handlar även om att vi måste ta hand om oss själv, inte rusa genom livet i 180.

Du får också höra om:

  • Kan man göra samarbeten med storföretag och vara hållbar?
  • Att välja sitt flöde
  • Att lägga fokus på rätt saker

We Are Influencers – 142. Från parodiklipp till nationell tv med Emil Norberg

Emil Norberg blev först känd på Youtube där han gjorde parodier på Melodifestivalenbidragen tillsammans med sin bror Daniel. När Youtube tog fart så kände de att det fanns så mycket mer de skulle kunna göra, de startade en annan kanal som också fick mycket spridning. Detta gjorde att de valde att starta bolag och satsa på detta på heltid.

I dagens avsnitt får vi höra om Emils reflektioner kring att jobba med TV-produktion och att driva sina egna sociala medier. Vad gör man när man går från sociala medier till mainstream media och sen tillbaka till sociala medier? Emil berättar i avsnittet hur han har jobbat sen han lämnade sin TV-produktion på TV4.

Du får också höra om:

  • Varför det var så lätt att skapa bolag
  • Hur Emil jobbar med annonsering
  • Hur det är att jobba med sitt syskon
  • Varför Emil valde att starta podd
  • Emils bästa tips i att batcha content

Support till showen http://supporter.acast.com/weareinfluencers.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Månadsrecap: April 2023

Välkommen till min födelsedagsmånad – april!

April började så klart traditionsenligt med att jag fyllde år – som vanligt den 1:a april! I år bjöd jag in till champagneprovning och det kan du läsa mer om här!

Två roliga saker från april: Is-strilen från rännan på garaget. Extremt fascinerad över hur denna kom till.

Och räven som helt obrytt knatade över min gård en dag då jag satt vid köksbordet och drack kaffe. Jag stängde in hönsen fort som fan kan jag meddela.

Ser du nån skillnad på bilderna ovan? Lite? Hint; på den vänstra är min panna en halvmeter hög för mina ögonbryn syns inte! Och till höger har jag varit på konsultation för micro blading, alltså en slags tatuering av ögonbrynen. Formen känns PERFEKT så nu blir det microblejdande av i juni.

Vi firade påsk hos mig! Vi har aldrig varit en påskfamilj, aldrig riktigt firat eller ätit påskmat eller så, men i år drog vi lite spontant ihop ett litet påskfirande! Målade ägg och till och med mormor, 93 bast, engagerade sig i äggmålandet. Så himla fint.

Och så blev det säsongsavslutning i Bjästabacken med fika och sol och snömodd. Inte toppenföre men sjukt mysig dag var det.

Och sen en söndag släpade mamma och Roger upp mig på lastbilsgaragets tak för att skotta sagda tak. Jag var konstant livrädd för att gå igenom men allt gick bra och jag gjorde en soffa som vi satt och fikade i innan vi skottade bort den med.

Den 10:e fyllde lillebror 40 och jag var så inställd på att han redan fyllt 40 eftersom vi pratat om det så länge så jag skrev 41 på hans kort. Kortslutning?

Extremt gott hembakt fika fick vi i alla fall och Anna undrade om hennes son var en bortbyting när det visade sig att han älskar sockerkaka. Anna äter varken tårta eller muffins eller nånting som har en sockerkaksbotten medan Vilmer glatt mumsar i sig.

Sen blev jag sjuk. Låg i 39 graders feber (ej covid) i flera dagar och bilden till höger var den mest sedda på mina stories någonsin tror jag. Japp, det är så man vill bli ihågkommen.

Två saker som gjorde mig glad; hemvärpta ägg och perfekt avocado.

För dokumentation; så här såg gården ut den 19:e april. Var ändå rätt euforisk när jag började se uteplatsen igen under snömassorna!

Vilmers bästa grej var att klappa händerna och lägga pussel. Men så skulle han ju snart fylla två med!

Och så åkte vi upp till Umeå och gick på trädgårdmässan för att se Sara Bäckmo föreläsa och få lite odlingsinspo. Massor med bra tips tog jag med mig!

Jag och Sara har ju känt varandra i evigheter, vi lärde känna varandra när hon började blogga på Land för typ 10 år sedan och jag var hennes ”bloggcoach”. SÅ kul att se så långt hon kommit. Extremt skarp businesshjärna har hon, en av mina förebilder när det kommer till business i den här världen.

En tisdag höll Elin en fantastisk masterclass i Kreatörsakademin om hur man släpper en egen bok – och torsdagen fick jag hänga med Vilmer som hade en grej för att bygga klossar (och inte var dålig på det!).

Sen kom det andra bokstödet till april – valborg – och vi firade i Kvaved som vanligt. Älskar valborg, det är verkligen startskottet på våren!

Odlingshyllan i gästrummet – det allra gladaste vårtecknet.

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier