Dags för en ny vlogg! I den här plockar jag bär, föreläser, röstar, klipper häck och skrotar runt i skogen!
Tryck gärna på hjärtat här nedanför så jag får veta att du gillar mina vloggar! 🙂
Igår meddelade jag medlemmarna att jag lämnar mitt styrelseuppdrag i Influencers of Sweden. Det var ett sorgligt beslut men samtidigt helt rätt.
Låt mig förklara.
Som många av er redan vet så har jag ju grundat Influencers of Sweden och var VD för organisationen fram till februari i år då jag avgick av hälsoskäl. Efter att nästan ha kört in mig själv i väggen ännu en gång tog jag det enorma beslutet att kliva av och vila.
För sanningen är ju den att sedan jag startade Better Bloggers (föregångaren till InoS), för 4 år sedan och fram till förra hösten, jobbade jag i stort sett själv i organisationen. Jag jobbade nästan jämt och tjänade nästan inga pengar.
Jag tillsammans med Josefin & Vanja på vår första konferens BBCON 2016.
Men jag är jättedålig på att göra saker halvdant. Så efter att ha varit ganska duktig i några månader och inte varit inne och petat i alla projekt (och övriga styrelsen varit ganska duktig på att smälla mig på fingrarna när jag tog på mig för mycket) så började jag åter igen roffa åt mig mer arbetsuppgifter i InoS. Var den som sa ”jag kan ta den pucken” lite för ofta på styrelsemöten och plötsligt satt jag där med nästan samma arbetsbörda som jag hade när jag avgick som VD.
Det håller liksom inte.
Så nu behöver jag och föreningen göra en förändring. Jag behöver lämna styrelsen för att helt enkelt smälla mig själv på fingrarna och inte ha möjlighet att sitta med och bestämma. Jag kommer därmed också inte att vara engagerad i det operativa arbetet förutom som producent av podcasten ”We Are Influencers”.
Lanseringen av Influencers of Sweden tillsammans med första styrelsen.
Allt detta betyder dock inte att jag lämnar föreningen, jag kommer fortfarande vara medlem och dessutom fungera som rådgivare till styrelsen.
Anledningen att jag gör detta är att jag måste för mig själv sätta en gräns. InoS är min bebis. Jag kan inte jag vara inne med ena foten i organisationen, det är lite allt eller inget. Om jag inte är med aktivt så kan jag inte heller ta på mig nya projekt. Jag måste fokusera på min business som jag faktiskt tjärnar pengar på. Och styrelsen måste ha möjlighet att göra det som är bäst för InoS utan att känna att de trampar på min ursprungliga vision.
Winter Workation 2017
Jag skulle heller aldrig kunna lämna om jag inte litade på styrelsen vars händer jag lämnar min skapelse i. De är otroligt kompetenta och jag tvivlar inte en sekund på att de kommer göra allt för att InoS ska bli större och bättre och en resurs för alla yrkesverksamma influencers.
Jag älskar er medlemmar och det vi byggt upp tillsammans och att jag är så vansinnigt stolt över att jag kunnat hjälpa er i byggandet av er dröm. Du har ju också hjälpt mig att förverkliga min dröm.
Stora Influencerpriset 2017. Foto: Wilda Kristiansson
Tack för allt InoS. Du är stor nu.
Vill du höra mer kring beslutet? Jag pratar ingående om min känsla kring detta i det senaste avsnittet av ”Vad fan håller jag på med?!” som du hittar här nedan.
Pssst.. vill du hänga med på vad jag gör framöver? Signa upp på min maillista! Du hittar formuläret högst upp på sidan, under bilden på mig.
Skepp o' hoj, här kommer ett gäng bilder från Bokmässan som jag inte visat er!
Jag var ju på Bokmässan för att prata om min bok ”Yrke: Influencer” vilket jag gjorde bland annat under författarsamtal i mitt förlags monter. Finaste Casia intervjuade mig!
Ibland kom folk fram och pratade med mig om boken och hur den hjälpt dem och ja, du ser ju, jag blev typ gråtfärdig pga rörd.
Jag träffade bästa Ebba som skulle läsa godnattsagor i den här fina montern. Alltså kolla hennes ungar vilka gullisar!
Första kvällen hade Brombergs sin årliga middag och det var typ 200 flådiga personer (press, förlagskompisar och författare) där varav typ 12 var deras författare varav jag var en. Phew! Dorotea (förlagschefen) hälsade välkommen och sedan följde sjukt god mat och mycket intressanta talare. Så bra kväll!
Och den blev ju bara bättre av att ha de här sköningarna, Yolanda och Casia, till bordet!
Jag pratade ju lite på scen också.
Och var moderator på MEG Awards.
Efteråt fick man dricka bubbel. Jag gillar bubbel.
Och så träffade jag fina Flora och Yrsa! Yrsa släpper bok på Brombergs till våren. Whee!
Den här underbara personen, Aleksa Lundberg, ligger på samma förlag som jag och hon har skrivit en helt fantastisk bok – Bögtjejen. Samma kväll som jag läste ut den skrev jag till Aleksa på Facebook:
Den är så himla bra. Läs den.
Jag blev lite intervjuad.
Och så fick jag en helsida! I GP! Det är tydligen en rätt stor grej under Bokmässan. Min förlagskompis Marianne Lindberg De Geer var imponerad!
Jag spanade in Julia aka Tuvessonskans matlagningsskills (hon har ju släppt en bok som heter Plåtmat) och sedan åt vi brunch! Det var SÅ bra, hon är så smart och vi hade så himla kul att vi helt glömde av att hon skulle ha en signering.
Och det var typ alles! Hej då från mig och barnvakten (min) Billy!
Idag offentliggjordes nomineringarna till Stora Influencerpriset 2018!
I år har jag suttit med i juryn och tagit fram de här grymma finalisterna och jag är så himla glad och stolt över att få prisa dessa grymma entreprenörer för att de driver influenceryrket framåt och gör det på ett föredömligt och proffsigt sätt.
Jag var på bio ikväll och såg ”A Star is Born” med Lady Gaga och Bradley Cooper. Vilken jävla film. Jag älskade den.
Och hatade den. För fan så jävla ledsen jag blev av den.
Skrikgrät på vägen hem i bilen av alla känslor som den rev upp i mig. Känslor av saknad och sorg. Av sånt som aldrig blev och kanske aldrig kommer bli. Av att inte vara sedd på det sätt man längtar efter mest.
När jag kom dit gatlyktorna inte längre lyser fanns månen och stjärnorna bakom molnen. Och dimman.
Så jag tog Leia och kameran och gick ner till ängen för att jag kunde bara inte gå in och lägga mig med alla de här känslorna i kroppen.
Så jag stod där i mörkret och snyftade och fotade med skitlång slutartid för jag såg inte ens handen framför mig men jag såg dimman. Och det är inte så lätt att ställa skärpa när det är kolsvart och man är dimmig i blicken.
Hade det varit fem år sedan så hade jag skrivit svåra texter och druckit whiskey och försökt fixa den här känslan. Nu skriver jag bara precis som jag känner. Och dricker kanske lite whiskey.
Att inte få något så naturligt och självklart som kärlek. Så livsviktigt. Det är fan en sorg som aldrig går över.
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer