Triggerhappy

Det är onsdag, jag sitter på ett tåg till Skinnskatteberg där jag ska föreläsa ikväll och så läser jag om Kenza som blivit anmäld till Konsumentverket efter att ha bott gratis på Ystad Saltsjöbad.

Stora Influencerpriset 2017

Kenza på Stora Influencerpriset i höstas. Foto: Jessica Lacina

Så här. Först och främst vill jag vara jävligt tydlig med att jag absolut tycker att man ska annonsmärka när man fått betalt för att exponera ett företag i sina kanaler (inte för att det spelar roll vad jag tycker, det är lag). Men ibland undrar jag om vissa personer bara väntar på att framgångsrika influencers ska trampa snett. Sitter där med fingret på enterknappen och gnuggar händerna. ”Nu du, nu ska du få!!”

Det är alltså inte mindre än 14 anmälningar som kommit in till Konsumentverket och det får mig att undra vad som gått snett här? Kenza är vanligtvis helt klanderfri med sina annonsmärkningar, hon märker ut Ivy Revel (hennes eget märke) varenda gång och har stenkoll på hur man gör. Så jag tror knappast att hon glömt det (jag såg hennes Insta Stories, de var många och inga av dem var annonsmärkta).

Dessutom har hennes agentur, Tourn, inte varit i kontakt med Ystad Saltsjöbad. Eftersom de högst troligt har exklusiv rätt till alla hennes samarbeten och inte har den blekaste aning om detta så tror jag faktiskt inte alls detta var ett regelrätt samarbete.

Så vad är det som har hänt?

Min analys är denna: Kenza blev inbjuden till Ystad Saltsjöbad, de skickade ett mail och skrev typ ”vi gillar dig, kom och häng!”. Kenza kände ”ja för fan, jag har släkt där nere, då kan de komma och hänga och det är sommar och det blir gött!” Typ. Hon fick alltså boendet betalt men inga pengar för exponering i hennes kanaler och inget krav om detta heller. Inget avtal ingicks alltså.

Så åkte hon ner och hotellet hade ansträngt som som aset med ballonger och nallar och Kenza gillade verkligen stället och blev impad av deras ansträngning. Så hon fotade och postade loss, som man gör när man gillar något.

Men så började folk undra över hennes stories och, var det här inte sponsrat? Och Kenza blev osäker och tänkte att ja, jag skriver ut att det var sponsrat för säkerhets skull och helt plötsligt så bröt all hell loose och helt plöstligt var hon anmäld till Konsumentverket för att alla trodde att detta var ett samarbete.

 

Notera skillnaden mellan Kenzas ”vanliga” annonsmärkning och märkningen för Ystad Saltsjöbad.

Så, vad är problemet?

Problemet är egentligen ordvalet. Jag har alltid varit negativ till att man ska använda ordet ”sponsrat” när det kommer till betalda samarbeten för det tolkas så olika och det finns olika lagstiftningar för olika tolkningar.

Var det ett samarbete?

I det här fallet är min tolkning, och min analys, att Kenza fått bo gratis på hotellet MEN utan motprestationskrav vilket innebär att det INTE är ett reklamsamarbete utan vad som kan jämföras med en ”pressresa” eller liknande. Denna typ av resa kräver ingen form av märkning alls men Kenza ville vara transparent mot sina läsare vilket egentligen bara gav henne mer problem.

Hur undviker man detta i framtiden?

Som jag ser det finns det två lösningar på sådana här problem:

  1. Ta betalt för den här typen av exponering.
  2. Betala för sin egen resa.
  3. Vara jättetydlig att det är en pressresa man är på och förvänta sig följdfrågor på det.

Den här typen av ”gråzon” kommer att skapa förvirring och frågor hos följare som inte känner till hur branschen funkar, speciellt hos enorma influencers som Kenza. Vi lever i en tid då myndigheter vill statuera exempel och när man har ögonen på sig och tyvärr inte bara följare som vill en väl, då måste man vara extra försiktig om man inte vill riskera att sitta med en rejäl utgift i advokatkostnader.

OBS! Jag sitter inte på fakta gällande frågan, har varken pratat med Kenza, Tourn eller Konsumentverket utan utgår enbart från mina egna erfarenheter i den här analysen.

Minivandring till Ögeltjärnsberget

20180630_154150

Om du vill avnjuta skog och natur och en makalös utsikt i Höga Kusten men inte nödvändigtvis vandra jättelångt eller anstränga sig supermycket så har jag en liten godbit till dig idag – Ögeltjärnsberget!

20180630_160917

Leia var med så klart, hon är nog lyckligast av oss alla när det bär av in i skogen.

Ögeltjärns naturreservat ligger sisådär en dryg mil utanför Övik och vi parkerade vid Tallstigen som ligger precis innan Gullviks havsbad.

Till en början är leden rejält bred och täckt med flis, riktig lyxstig, innan den sedan bär av upp mot berget och då blir det en del rötter och stenar.

20180630_183025

Leden bjuder på majestätisk tallskog som, när solen är på väg ner, spretar ut sina skuggor och blir en riktig sagoskog.

20180630_171149

Blåbären är snart klara!

20180630_164445

Innan det är dags att börja klättra uppför bjuds man på den här vackra Ögeltjärnen där det även finns ett vindskydd, grillmöjligheter och dass om jag inte minns fel.

20180630_164140

Grodynglen hade helt tagit över tjärnen, jädrar vad det simmade mycket jättespermier där! Tydligen ska det också ha funnits rejält med blodiglar här förut med, därav ”ögel” (”igel” på mål).

20180630_164859

Sedan bar det av uppåt! Det här ser inte mycket ut för världen men det var en rätt rejäl stigning. Tänkte direkt på kära Sara som hade älskat att skutta fram här.

Sedan vek jag och Leia av stigen en sväng för att leta en kontroll (vi hobbyorienterar ju på sommaren i den här familjen) och så gick jag vilse. Så klart. Inget lokalsinne och ingen vettig karta gjorde att jag plötsligt befann mig på fel sida berget och fick bokstavligt talat klättra upp (och lyfta upp Leia) för flera avsatser för att komma upp på berget och tillbaka till rätt sida. Herre, vilket äventyr.

20180630_175305

Men till slut så kom jag hit och då var allt förlåtet.

20180630_175054

Högst uppe på Ögeltjärnsberget får man alltså den här utsikten över Balesudden och Trysunda och hela vägen till Ulvön. Här finns även ett vindskydd och grillmöjligheter samt bänkar som vetter åt olika väderstreck för maximalt gos med utsikten.

20180630_191243

Från parkeringen upp till utsiktplatsen är det bara ca en kilometer och tar kanske max en halvtimme att gå. Passar således för en lite kortare sväng och ungefär alla!

När blir man som influencer en sellout?

”Sellout” är ett ord som slängs runt rätt frikostigt när det kommer till influencers. Många stora profiler får höra att de är ”sellouts” på vartannat samarbete de gör och att, om de verkligen stod för något, så borde de kunna göra det gratis.

Newsflash – influencer är ett yrke och man måste kunna tjäna pengar på det om man ska kunna skapa innehåll non-stop. Detta tror jag inte är någon nyhet för er som läser mig så jag ska inte tjata på det, det tror jag vi har täckt förut.

Men vart går gränsen för att vara en sellout egentligen?

Igår släppte P3 Nyheter en granskning de gjort på 50 microinfluencers och hur villiga man var att sälja sina åsikter (och sin själ) till en okänd organisation med okänt agenda men med syfte att påverka höstens val. Och dessutom inte berätta att man fått betalt för det.

Tre av dessa 50 tackade ja utan att blinka. Majoriteten tackade nej, begärde mer information eller meddelade att de inte ville göra något de inte kunde stå för. Det ger mig hopp och gör mig också stolt över att vi faktiskt kommit väldigt långt sedan jag började jobba med de här frågorna för fyra år sedan.

Men 6 procent kunde alltså tänka sig att bara ta pengarna och dra. Skita i både sina följares förtroende, sin integritet och sitt personliga varumärke.

Dessa 6% är min definition av en sellout och vad som ger mig lite ont i magen med den här branschen.

För först av allt måste trovärdigheten komma. Utan trovärdigheten finns ingenting.

Och här har vi också ett rejält problem som jag faktiskt inte ens hade koll på innan igår; åsikter omfattas inte av marknadsföringslagen. Då kan alltså betala någon för att uttrycka till exempel politiska åsikter och hen behöver inte meddela sin publik att hen fått betalt. Det är läskigt på riktigt.

P3 bad mig igår kommentera granskningen, du kan lyssna på inslaget här. Jag sa bland annat:

Jag tycker inte att det är etiskt försvarsbart att ta betalt för saker som man berättar för sina följare och inte säga det. Den allra yttersta skyldigheten man har mot sina följare är ju att vara ärlig mot dem.

Vad tycker du? Skulle du kunna ta betalt för att sprida någon annans åsikter?

När jag sa farväl till det bästa med Stockholm

För precis exakt en månad sedan idag satt jag på Bleckan tillsammans med några av de bästa personerna som kommit in i mitt liv under de 12 år jag bodde i Stockholm. Jag satt där, redan då nostalgisk eftersom jag i sisådär 1,5 år för drygt fem år sedan hängde på Bleckan mest varenda torsdag, för att ta farväl av mitt Stockholmsliv. Två dagar senare skulle lastbilen ta mig och mitt bohag 55 mil norrut, tillbaka hem till Övik efter 17 år borta.

Så här följer en massa bilder på människor jag tycker så himla himla mycket om. De må vara skräpiga mobilbilder i sopigt sunkpubljus men vissa inlägg måste man få göra bara för sig själv och de där platserna i hjärtat som kommer ihåg skratt, kramar och kärlek.

180605 - Sista kvällen med gänget

Johan, jag, Oskar, Flora och Rebecka. Fyra personer från helt olika delar av mitt Stockholm men som alla ger mig värme i maggropen och ett leende på läpparna.

180605 - Sista kvällen med gänget

Fredrik och Erica är två av de där personerna som jag träffade där på Bleckan för en herrans massa år sedan. Och om bara några veckor ska Erica gifta sig med en lång herre som hon också träffade på Bleckan. Eller på Twitter i alla fall. Men på den tiden var det ungefär samma sak.

180605 - Sista kvällen med gänget

Emilia, Roija, Sanna, Rebecka, Jackie, Sara och Louise. Vilka tjejer det här är alltså. Bjussiga, smarta, kreativa, stöttande bossladies. Fan vilken tur jag har som fått ha dem runt mig. Och fortfarande har, bara lite på avstånd.

180605 - Sista kvällen med gänget

Mitt favoritskägg av alla skäggiga män. And that's saying something.

180605 - Sista kvällen med gänget

Sedan så åkte vi till vårt andra vardagsrum, eller egentligen tredje, Umgänget.

180605 - Sista kvällen med gänget

Den här alltså. <3

180605 - Sista kvällen med gänget

Sanna. Hon som man alltid kan lita på för ett peptalk. Och Johan som får ner ens puls bara genom att vara i närheten. Så trygg person.

180605 - Sista kvällen med gänget

Avgudar Emilia och Roija men bäst på den här bilden är ändå främlingen till vänster.

180605 - Sista kvällen med gänget

And then there were two. De två bästa var kvar till sist och kommer nog vara det för alltid.

Ni underbara människor. Ni har gjort mig bättre, större, modigare och starkare. We will always have Stockholm <3

Balmoral Castle –
En sväng till drottningens sommarstuga

Ska vi åka tillbaka till Skottland en sväng?

180614 - Balmoral Castle

När vi åkte till Skottland och bokade vårt hotell uppe i Braemar så hade vi ingen aning om att bara ett stenkast bort ligger Balmoral Castle där Drottning Elizabeth och resten av kungafamiljen har sin sommarstuga!

Eller stuga och stuga, speciellt blygsamt blir det väl sällan när det gäller den brittiska kungafamiljen. Ett rätt maffigt slott med både tinnar och torn huserar de i om sommaren med start i augusti, då slottet stängs för allmänheten. Men sedan 1931, mellan april och juli, är slottsträdgården och balsalen öppen för den som vill komma och kika. Och det gjorde vi!

20180614 - Balmoral Castle

Jag, mamma, Johan och Roger hoppade på den lilla vagnen som körde oss från slottsgrinden och upp till slottet!

Framme vid slottet fick vi en guidad audiotour som berättade om alla de olika delarna av ägorna som köptes av Drottning Victorias man Albert 1852 och slottet ägs faktiskt fortfarande privat av kungafamiljen, alltså inte av staten.

180614 - Balmoral Castle

Både jag och mamma blev mäkta imponerade av den maffiga köksträdgården där alla grönsaker som kungafamiljen konsumerar under sin tid på slottet odlas.

180614 - Balmoral Castle

Här odlas och också alla blommor som används i arrangemang på slottet!

180614 - Balmoral Castle

Mellan 100-200 personer är hel- eller deltidsanställda på ägorna, allt från administrativ personal till som dessa två, trädgårdsmästare! Lite häftigt att det liksom blir en egen liten jobbfamilj eftersom många bor på området under säsong när de jobbar.

180614 - Balmoral Castle

När man passerat trädgården möts man av den här vyn upp mot slottet och den stora gräsmattan framför. Jag förstår varför kungafamiljen trivs här.

Kan också meddela att jag fick vänta länge och väl på den här bilden, det var alltid någon tjomme som skulle trampa in i bilden. Och så regnade det. Men vad gör man inte för den perfekta symmetrin?

180614 - Balmoral Castle

180614 - Balmoral Castle

Jag gjorde en liten avstickare ned till floden (för övrigt samma flod som vi gick längs med i Linn O' Dee), förbi yviga blombuskar och enorma träd som importerats från Alaska. Jag kan se Drottningen framför mig, sittandes här på bänken i sin kilt och sin sjalett och filosofera.

180614 - Balmoral Castle

Om du kikar upp i hörnet till höger så finns Drotting Victorias sigill (antar jag?) och året 1866 då de byggde till slottet.

180614 - Balmoral Castle

De fyra stora fönstren sitter på balsalen som är det enda rum i slottet öppet för allmänheten, då slottet är privatägt och fortfarande aktivt används. Där inne fick man inte heller fotografera, därav bristen på bilder.

Om du har vägarna förbi är Balmoral absolut värt ett besök. Vi var där kanske två timmar då det mesta är utomhus och inte så ”museigt” så går det rätt fort att ta del av. Så gillar du slott, kungligheter eller enorma trädgårdar är detta ett stopp för dig!

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier