Bloggflöde - Sida 82 av 635

Sista halvan av oktober

tisdag, 5 november, 2019 Inga kommentarer

Hej första tisdagen i november!

I morse var det -15 grader och min bil startade inte först. Efter lite klapp och kel och hot så hostade den igång och jag kunde komma iväg. Så jag antar att det är vinter nu? Typ? Då kanske det passar sig utmärkt att kika lite på vad som hände de sista veckorna på hösten.

Jag fortsätter att upptäcka mina omgivningar och försöker verkligen hitta bra skogsstigar, något som verkar helt omöjligt i mina nya hoods. De enda alternativen jag stött på är skogsvägar eller skogsMASKINvägar (alltså stora gropar på kalhyggen).

En dag var jag i alla fall i galet behov av vatten så åkte till Skillingen för att bara lukta på vatten och höra små små vågkluck.

Någon hade glömt sina skor. Gissar att den personen fryser jättemycket om tårna just nu.

Sixten flyttade hem till mig och Leia! Här kan du läsa mer om honom. Vi håller fortfarande på lära känna varandra men det går bättre och bättre och han är väldigt go och pratsam. Så det kommer bli toppen tror jag.

Det började bli riktigt kallt, under nollan många mornar, och då kunde det se ut så här nere vid älven. Sån jädra magi. Sådana här mornar lever jag länge på. Ser du dimman som dansar över vattnet??

Jag kände mig många dagar lite som den här ladan som lagt sig och tagit en tupplur. Oktober är tungt alltså.

En tisdag var jag in till stan och satt och pratade med en ny, spännande person i fyra timmar. Det bådar gott för vidare lära-kännande.

Sixten sover alltid vid min fotända och Leia på min vänstra sida. Så jag har bara halva dubbelsängen men det är helt okej.

Inser hur mycket jag saknat kattassar. Speciellt sådana som ser ut som små hjärtan.

Ordet hälsa säger mig ingenting längre

onsdag, 30 oktober, 2019 2 kommentarer

Jag spyr på ordet hälsa. Det är verkligen ett så sjukt uttjatat ord som tappat all form av innebörd och kraft. Det känns bara överpeppigt och intetsägande och som något man säger när man bara vill verka som en hääälsosam person.

Med det sagt.

Jag avgudar Anja Forsnor. Vi träffades för första gången på Josefin och Vanjas bokrelease förra hösten och hennes person bara osar värme, empati och smarthet. Jag hann inte alls prata med henne tillräckligt då men frågade om hon ville vara med i podden och det ville hon!

Så när jag var nere i Stockholm i september så fick vi äntligen till det!

Anledningen att jag rantar över ordet ”hälsa” är att Anja beskriver sig (eller så är det andra som beskriver henne så, oklart) som ”hälsoprofil” och det är något med det uttrycket som bara vänder sig i magen på mig.

Men om någon är hälsosam så är det väl ändå Anja. Hennes värderingar och hennes inställning till livet känns liksom rimliga och vettiga utan att gå överstyr åt något håll och det gillar jag.

Anja tog precis en paus från sociala medier (bara i två veckor men det är ju en evighet i internet-tid) av just hälsoskäl och då skulle folk kanske säga ”men vaddå, hon är ju inte hälsosam, hon håller ju på bränna ut sig!” (tro mig, de finns).

Men det är ju DET som gör hennes så hälsosam!! Att hon lever som hon lär. Att hon gör så gott hon kan men säger stopp när hon känner att det blir för mycket.

Ingen kan vara perfekt. Och den som är det är fan inte hälsosam.

Att vara mänsklig, med lite ärr och skrapsår på knäna, att falla ner och resa sig upp, att inte ha enorma krav på sig själv och leva sitt liv på sitt sätt, att vara snäll mot sig själv, det är hälsa för mig. Om jag skulle vara tvungen att använda det ordet.

Så det pratar vi om i veckans avsnitt av We Are Influencers. Och lite bloggstuff också så klart. Lyssna på Spotify eller Acast eller här!

96. Om att våga prioritera sig själv med Anja Forsnor

onsdag, 30 oktober, 2019 Inga kommentarer

Anja Forsnor är influencern som brinner för hälsa på riktigt – att mentalt och fysiskt hitta hållbara strategier för välmående. Hur lär vi oss att lyssna på vår magkänsla? Vad är hälsa egentligen?

Anja berättar också om hur hennes väg sett ut hittills, om boken Self-care, podden Self-care med Anja och Alex och överlag om det nära samarbetet med Alexandra Pizzoni (tidigare Kamperhaug).

Vi pratar om hur det är att blogga för ELLE och gemenskapen mellan de olika profilerna där. Vad är skillnaden mellan att blogga för ett magasin och att vara helt sin egen? Under samtalet får du veta vilka sociala kanaler vi föredrar och våra tankar kring influencersamarbeten.

Support till showen http://supporter.acast.com/weareinfluencers.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En tallkrans på dörren

måndag, 28 oktober, 2019 8 kommentarer

I lördags lyste solen över Eldsmark och termometern befann sig på behagliga sex grader. En alldeles perfekt dag för att ta tag i ett litet pysselprojekt som legat och väntat i en vecka eller så.

I min lilla ”skog” som går längs med gården så har kommunen (eller vem som nu gör det) kapat ner ett gäng tallgrenar som hängde över elledningen som går i närheten och de här grenarna tog jag vara på! Känns ju bättre att ta grenar som redan ligger på backen än att kapa fler.

Från dessa grenar klippte jag sedan ner lagom stora kvistar och gjorde små ”buketter” av.

Eftersom jag inte är något proffs på det här så uppskattar jag lite hjälp och det fick jag i form av den här halmringen som jag trooor att jag köpt på Blomsterlandet.

Sedan var det bara att bygga. Jag försökte träda ståltråden mellan kvistarna och bakom barren så att den inte skulle synas så mycket och när jag var klar stack jag också in kvistar här och där för att formen skulle bli lite ”buskigare”.

Ta-da! För att vara min allra första dörrkrans är jag galet nöjd! Om den står sig kanske jag klämmer dit några kottar och ett band längre fram.

Tomater, Skuleskogen och snö

söndag, 27 oktober, 2019 9 kommentarer

För ungefär ett halvår sedan skaffade jag appen Avanza och började utforska det här med att investera/spara i aktier och fonder. Detta har jag helt och fullt Sara Rönne (och bland annat det här inlägget) att tacka för, att hon öppnade mina ögon för att det faktiskt kan vara rätt enkelt och spännande att testa på aktiemarknaden.

Om du är intresserad av att veta mer om detta så meddela mig gärna i kommentarerna, tänker att jag i så fall kan skriva ihop ett inlägg kring hur jag tänker och hur det gått hittills.

Hur som helst. Ett av de företag som jag köpt lite aktier i är Peckas Naturodlingar och när de skulle göra en nyemission för några veckor sedan och bjöd därför in oss existerande aktieägare till sin anläggning i Härnösand. Så jag tog med mig mamma och åkte ner. Studiebesök är ju sjukt spännande!

Ska tilläggas att jag hade typ 10 aktier i företaget och inte på något sätt är någon höjdare men alla småsparare från Avanza tex blev inbjudna, himla fint tycker jag!

När vi anlände dit fick vi klä upp oss i dessa fantastiska stassar innan vi fick gå in i växthuset.

Alltså mamma, vilken liten juvel!

Så här såg det ut inne i växthuset (bilden är tagen genom ett fönster, vi fick inte ta bilder där inne på grund av alla bacillusker på telefonen). Sjukt stort och mäktigt! Och nyemissionen är bland annat till för expansion och ännu större växthus!

Det här är alltså grejen med Peckas – kretsloppsodling! De har fiskodling och tomatodling och dessa jobbar liksom ihop. 1 kg framodlad fisk ger näring till 10 kg grönsaker och fiskodlingen lämnar därmed inga utsläpp!

Fisken odlas i slutna system – näringen från fiskodlingen ger näring åt växthuset och tomaterna – tomaterna renar vattnet från näringsämnen – vattnet går tillbaka till fiskodlingen – och bildar ett kretslopp! Så vattnet går bara runt och runt och det enda vatten som tillförs är det som dunstar bort. Fiffigt va!

Det är ju faktiskt himla mycket roligare att dels investera i något man förstår men sedan är det så klart också kul att det är ett lokalt företag här i Ångermanland.

Efter besöket så bestämde sig också mamma för att köpa aktier i Peckas, jättekul tycker jag!

På vägen hem tog vi en sväng till Skuleskogen. Mamma ville spana efter kantareller men med tanke på att det är en nationalpark och rätt mycket folk rör sig där så var det redan någon som hade knipit guldet på stället mamma hade hittat sist (ej ovan för övrigt, jag är inte SÅ dum att jag visar det exakta svampstället 😉 ).

Vi åkte till entré väst och därifrån är det en rätt kort promenad (typ en kilometer) upp till den här utsikten. Så om man inte pallar ta sig upp på Slåttdalsberget från entré syd så kan man ju latlunka till den här utsikten från väst. Varsågod för nationalparkshack!

Det här kan vara det vackraste jag vet. Berg i lager i 50 nyanser av gråblått. <3

Sista halvan av oktober

Ordet hälsa säger mig ingenting längre

96. Om att våga prioritera sig själv med Anja Forsnor

En tallkrans på dörren

Tomater, Skuleskogen och snö

Poddar

Gratis guide!

Translate

Senaste kommentarer

Arkiv

Kategorier

Ska vi hålla kontakten?