”Stress är inte farligt. Det är bristen på återhämtning som är farlig.”
Jag är i Göteborg och Bokmässan är i full gång. Men jag har kaninhjärta och vill bara åka hem. Jag borde njuta av varje sekund men jag känner mig gråtfärdig mest hela tiden.
Det är så bisarrt mycket folk på Bokmässan. Överallt i montrar pågår intervjuer, det är höga ljud och den ena montern mer flashig än den andra och det är så mycket intryck att jag på riktigt drog för alla gardiner, släckte alla lampor och bara låg i ett kolsvart rum när jag kom till hotellet för att få hjärnan att sluta rusa.
Jag njuter när jag står på scenen. När jag får prata om min passion, när jag får prata om min bok och de magiska entreprenörer där ute som gjort sociala medier till sitt jobb. Då njuter jag. Men det är lite som träning; själva träningen är inga problem – den är bara härlig – men det är att ta sig dit och att duscha och fixa sig efteråt som är jobbigt. Precis så är det just nu.
Jag hatar att jag låter otacksam. Fan vad jag låter otacksam. Och det är jag inte. Jag är galet tacksam att jag får vara här och leva det här sjukt bra livet. Men min hjärna håller inte alltid med.
Clara och Erica är också på mässan för att prata om sin bok ”Hjälp, jag är utmattad” och jag var och lyssnade på dem när de blev intervjuade i Storytels monter (som för övrigt gjort en sjukt rolig grej med ett ”ljudbås” och så får publiken lyssna på utsidan i hörlurar).

De sa en sådan bra sak. Och jag har hört det här citatet förut men jag behövde det verkligen idag.
”Stress är inte farligt. Det är bristen på återhämtning som är farlig.”
Efter en sådan här dag (och två stycken sådana till med ännu fler programpunkter) behöver jag bara stänga av. Inte mingla, inte springa på middagar, inte göra något annat än att ligga i ett mörkt rum och bara känna hur hjärnan saktar ner. För jag kan jobba livet ur mig – men inte utan återhämtning.
Jag måste bli bättre på att lägga in återhämtning i kalendern. Jag borde avboka allt på måndag och bara återhämta mig efter den här Bokmässaveckan men nu blir det inte så av olika anledningar. Men nu är det jag som skriver ÅTERHÄMTNING med stora bokstäver på första lediga dag nästa vecka (visserligen först torsdag men får microåterhämta på söndag när jag kommer hem).
Man kan få allt. Bara inte hela tiden. Jag börjar lära mig designa mitt liv så att jag kan göra det jag älskar och ändå behålla balansen. Det är svårt men det går.
Nu ska jag bara hålla FOMOn på avstånd..
Mer om utmattning:



















































Senaste kommentarer