Som en varm kram av Moder Natur

180612 - SKOTTLAND

Skottland.

Hon är så vacker att jag får stora dåndimpen efter varje krön. Det känns som att Moder Natur både flexar musklerna samtidigt som hon ger mig en varm, mjuk kram. Säger ”varsågod gumman, här får du”. Jag blir nästan gråtfärdig av storheten och tystnaden.

180612 - SKOTTLAND

De krokiga vägarna gör att det pirrar i magen varje gång man tar ett krön i lite för hög fart. Jag skriker ”stannaaaa” ungefär varannan kilometer till Roger som kör för jag tror att jag ska kunna föreviga det magiska lite bättre den här gången. Och när jag skuttar ur bilen inser jag att det aldrig kommer gå men jag försöker ändå. Måste få med mig en liten bit av det här hem.

180612 - SKOTTLAND

Fåren och kossorna är tusen gånger fler än de människor vi ser längs vägen och jag är så otroligt nöjd med den uppdelningen.

180612 - SKOTTLAND

180612 - SKOTTLAND

Naturen är karg men ändå varm och jag undrar vem som bor i de där små stenhusen mitt i ingenstans. Det ser fantastiskt och ensamt ut på samma gång.

180612 - SKOTTLAND

Jag måste vidare nu men jag ville bara dela med mig till er och hoppas kunna ge er en liten känsla av den magin som spritter i mig just nu.

Örnen har landat!

Hallå kompisar, jag har flyttat!

Detta är första blogginlägget jag gör, officiellt som boende i Örnsköldsviks kommun på nästan 17 år! Jag flyttade från Övik i samma veva som jag började blogga så bloggen är ganska precis exakt lika gammal som min exil från Övik, det är lite coolt!

Knäppt att tänka så, det känns på ett sätt som att det är en livstid sedan jag flyttade härifrån och på ett annat sätt som igår. Eller ja, kanske inte igår men i alla fall inte en nästan myndig persons livstid sedan!

Just nu bor jag lite i kappsäck, jag åker med familjen till Skottland på måndag så nu har jag i stort sett allt jag behöver i två resväskor som jag ska packa om inför den resan men sedan när jag kommer hem blir det till att installera sig i Kvaved.

Det luriga är ju att Kvaved (vårt sommarhus, min mammas barndomshem) redan är fullt med möbler och pryttlar hela vägen sedan 60-talet så jag kan liksom inte flytta in hela mitt bohag där utan mitt hem kommer stå i ett lastbilsskåp på tomten så länge och så får jag plocka lite det jag behöver därifrån eftersom.

Det kommer bli en period av att lite vara ”mellan boenden” då jag i stort sett bara kommer packa in kläder, smink/hudvård och kontorsprylar i huset och så får resten bli som en härlig present att öppna igen när jag hittar mitt eget hus.

Planen är nämligen att jag ska köpa ett hus till mig själv det närmaste året så att jag kan vara här uppe, smaka på Övikslivet och springa på visningar medan jag känner efter om detta är det jag vill i långa loppet. Så lyxigt att få prövotid på det viset!

Lite läskigt men så himla pirrigt och spännande det här ska bli alltså. Jippi!!

Hej från flyttkaoset!

Hallå kompisar!

Jag ville bara kika in och ge er en snabb update på livet. Egentligen borde jag stå och packa eller skrubba en ugn just nu men jag saknar er så jag piper in här och säger hej!

Så, vad händer just nu?

  • Imorrn går flyttlasset till Övik. Jag har inte packat klart men jag har ändå packat en sisådär tio lådor och det börjar verkligen synas att jag är på väg. Läskigt.
  • Igår hade jag avskedsfest så idag är jag lite bakis. Inte ultimat tillstånd för flyttpackning men oh well lifvet och så vidare.
  • I förrgår åkte jag och Elin till Nyckelviken och tittade på solnedgången, där är bilden ovan ifrån. Det var så jädra mysigt och vi tog så fina bilder. Det var som att Stockholm vinkade sitt vackraste farväl och sa välkommen åter.
  • Många frågar hur det går med bebisfixandet; det ligger lite på is nu pga flytt och mycket jobb. Jag har två prover kvar som jag måste fixa men SEN blir det åka av. Så det är på gång men lite på paus temporärt.
  • Jag ser så otroligt mycket fram emot att börja på en ny kula i Övik. Träffa nya människor, engagera mig lokalt och hitta ett hus där jag kan slå rot. Åh vad jag ser fram emot det.
  • Jag kommer inte sakna personen som spelar bongotrummor i min trappuppgång. Jag kommer inte sakna att bo i lägenhet.

Hoppas du mår bra! Puss så länge!

PS. Medans jag packar och städar och fejar tycker jag du kan lyssna på senaste avsnittet av ”Vad fan håller jag på med?!” där jag och Alex pratar om hur vi håller isär alla våra projekt! 

En helg på en ö i Mälaren

God söndag kära du!

Jag befinner mig mitt i packningshelvetet och tror att jag håller på att bli galen på alla prylar så jag tar en paus och berättar för er om den ljuvliga helgen jag hade hos Nathalie på Lindö för två veckor sedan!

2018-05-18 20.11.08

Nathalie hämtade mig i Läggesta och så bar det av ut mot Lindö. När vi anlände till bryggan välkomnade en hel svärm med mygg oss. Tur de blir fina på bild för speciellt mysiga var de inte.

På med flytvästen och hopp skutt i båten. Alltså, min balans är sådär så mycket hoppskutt var det inte. Jag hade fullt upp med att hålla ordning på alla mina prylar och mig själv..

.. och Leia så klart som tyckte det här med båtåkande var lite läskigt. Men hon var väldigt snäll och modig!

2018-05-18 20.19.29

Innan vi åkte till gården tog vi en sväng förbi västra udden och såg solen gå ner. Jösses så vacker hon kan vara, Moder Natur.

2018-05-19 08.51.57

När vi anlände till ön och mottogs av en kör av bräkande får så tvingade jag Nathalie att visa mig fårhagen först.

Eller. Först höll jag på att trilla i sjön. Nathalie varnade mig för att bryggan var lite.. sjunkvänlig och att jag skulle snabba mig. Och i paniken så hamnar jag med en fot på bryggan och en i båten – och då börjar så klart båten glida ut från bryggan. Helvete!! I sista sekund lyckades jag med kraft från panik och ”datorn får inte hamna i sjön!!!” få med mig foten över på bryggan och in på land. Geez. Nathalie höll så klart på att kissa på sig av skratt. Ändå rimligt!

Men till fårhagen. Vilken lycka! En hel skock av får och lamm som rusade emot oss! Leia blev livrädd så henne fick vi binda utanför hagen men jag gosade loss så mycket jag orkade. Myggen var dock helt vansinniga så det blev en kort mysstund innan vi kröp upp i soffan med en kopp te och surrade oss trötta.

2018-05-19 08.56.37

På lördagsmorgonen åt vi frukost och sedan begav vi oss ner till fårhagen igen. Leia vågade sig in och hälsade på fåren men det blev lite ombytta roller när fåren istället började jaga Leia! Haha, påminde så mycket om videon med ”vallhunden” jag spelat om och om igen, SÅ hysteriskt kul!

2018-05-19 08.51.30

Sedan var det mycket kel. Både fåren emellan men jag hittade också två egna gosisar!

Titta på dem!! Så otroligt ljuvliga!

Brorsan blev lite rastlös men Ullis bara stod där hos mig hur länge som helst och myste. Andades mig i ansiktet och buffade lite lätt på mig när jag slutade klia.

Maten för själen detta var alltså.

2018-05-19 08.58.17

Det här lammet hade också fokus på mat! Så pass att han låg i den. Latheten når nya nivåer, jag gillar det!

2018-05-19 09.10.29

Och sedan såg den mest ut så här. Häng i skuggan.

2018-05-19 19.56.48-2

Dagen spenderades med att måla ett rum i huset, rensa hela köksträdgården på ogräs och sedan på kvällen när solen gick ner skulle jag och Nathalie fota ny header till hennes blogg (titta så fint det blev!) Och den här bilden ser ju väldigt rofylld och mysig ut eller hur? Låt oss bara säga att den inte är representativ för plåtningen, haha!

2018-05-19 19.43.45-2

Att få alla fåren åt samma håll och ens få hästarna till hagen var en kamp, vi lockade med foder samtidigt som Nathalie fick fårklövar på sina bara fötter, klev på tistlar och allt detta medan tusentals mygg surrade runt oss. Det var så galet att man var tvungen att skratta åt det. Och vet ni det bästa? Allt finns på video..

2018-05-19 20.01.59

När vi satte Nathalies bild fick jag själv några minuter i rampljuset! Här har jag precis bara slängt hinken med mat åt sidan (fåret till vänster har fått upp vittringen!) och bara gapar till Nathalie ”Nu! Fota nu!!!”. Haha, det glammiga blogglivet!

2018-05-19 20.05.38-1

2018-05-20 10.15.37

Det här livet på Lindö. Det är som en egen värld, en värld där alla har ett syfte, alla har ett jobb. Alla lever i total harmoni och det finns alltid något att göra. Och det finns ett lugn som ligger som ett täcke över ön. Det är verkligen en dröm.

2018-05-20 10.13.59

Och att ha en häst som Flicka i närheten, en liten shettis som bara puffar och buffar och myser. Dröm.

2018-05-20 11.07.37

Och innan jag åkte hem fick jag också stifta bekantskap med den här toffskycklingen! Ingen aning vad de hette egentligen men hur ball?! Sådana här ska jag också skaffa på min alldeles egna ö-gård. En dag.

Tack Nathalie, Anders och alla fina djuren för en underbar helg!

Torsdagsdrama

Alltså, vilken jävla dag.

Igår åkte jag hem till Övik eftersom vi idag skulle ta farväl av Annas pappa som gick bort för några veckor sedan. Det låg ett allvar över dagen och vi visste alla att den skulle bli tung. Men det här inlägget kommer handla om något helt annat.

Redan imorse när jag vaknade upptäckte jag att jag hade fått underliga utslag på armarna. Det såg ut lite som myggbett men kliade inte så farligt. Jag tog en dusch och fixade i ordning mig och vi åkte iväg till begravningen.

Efter minnesstunden åkte vi en sväng till Kvaved och sedan åt vi en tidig middag på restaurang. När vi kom hem så tog både jag och mamma en tupplur innan vi skulle få besök på kvällen. Jag märkte innan jag la mig att utslagen hade spridit sig ännu mer och började klia rejält.

När jag vaknade efter tuppluren hade hela helvetet brutit lös. Utslagen täckte nu hela kroppen och kliade något kopiöst. Vi satt och skulle fika med familjen och jag hade på riktigt crazy eyes och satt och kliade mig som en besatt. Någonstans här kände vi att, eh, detta känns sådär, kanske är det något man borde göra något åt?

Let the googling begin.

Efter intensivt analyserande av vad jag ätit, druckit och kladdat på min kropp under dagen (duscholja, räkor, kaffe?) kom vi fram till att boven kanske var penicillinet jag äter efter att ha blivit biten av en hund förra veckan (detta är en annan historia men det var INTE Leia) och mycket riktigt, efter att ha kollat in FASS så fanns den här typen av allergisk reaktion bland de ”ovanliga biverkningarna”. Jag tackar jag.

Jag messade kvickt min kompis Maria som är sjuksköterska som tyckte vi skulle åka in, jag ringde 1177 som höll med. Så min lillebror Johan körde mig till akuten där vi satt i en dryg halvtimme och väntade under tiden som jag fick feberfrossa och kliade mig som en besatt loppbiten hund.

Sånt här spännande drama får man på min instagram story!

Och mycket riktigt, när vi kom in och den (skitsnygga) läkaren tog en titt på mig så drog han ungefär samma slutsats som vi (allergisk reaktion av penicillin i kombination med sol och värme) och beordrade mig att avsluta penicillinkuren (bettet ser bra ut och inte infekterat) och så fick jag Betapred och chockdos av kortison och så skickade de hem mig.

Så nu sitter jag här i sängen, väntar på att det ska sluta klia och hoppas kunna sova (tydligen kan kortison göra en speedad).

Och en sak till. Tack gode gud att jag var hemma hos familjen när detta hände. Att Johan följde med till akuten och alla engagerade sig i det hela. Så vansinnigt ensamt och jobbigt det hade varit om det blivit så här i Stockholm. Ännu ett skäl att det känns helt rätt att flytta hem. <3

PS. Jag kommer inte skriva mer om begravningen, den är inte min historia att berätta utan min systers. Men den var väldigt fin. 

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier