Bloggflöde - Sida 90 av 635

Välkommen till byn

söndag, 4 augusti, 2019 10 kommentarer

Hej kompis!

Det har varit väldigt lugnt här på bloggen i veckan men med kombinationen cirka tusen ouppackade lådor, vänner och familj på besök och skitdåligt internet så har bloggen legat lite på hyllan.

Det har också varit min sista kompletta semestervecka så jag försökte att inte fastna vid datorn några längre stunder utan faktiskt fokusera på att komma i ordning något så när i huset. Det är fortfarande totalt kaos så klart men köket är nässsstan klart, sovrummet är beboeligt och kontoret är funktionsdugligt. Ändå bra veckoverke känner jag.

Så idag tänkte jag ta med dig på en liten promenad i mina nya kvarter här i Eldsmark!

Jag och Leia har nästan hela veckan tagit vår morgonpromenad ner hit, till älven som bara ligger en åker och en äng från mitt hus (det är min nya måttstock, ”åker” och ”äng”).

Där nere vid älven finns den här lilla stugan och en brygga som någon aldrig slängt i vattnet. Jag tycker det är utmärkt för då kan jag istället sitta på den och meditera, dricka kaffe eller bara njuta av lugnet.

Leia brukar kuta runt på ängen och sniffa i buskarna innan hon kommer och lägger sig bredvid mig.

Där nere ligger också min båt. MIN båt! Den hängde liksom med huset och här ligger den med nosen nedåt och ser lite ledsen ut. Den skulle behöva lite kärlek (vilken typ är oklart då jag aldrig ägt en båt och kan exakt noll om båtar) men jag tänker att det blir nästa års projekt.

På sin höjd tänkte jag försöka kasta i den i älven och se om den överhuvudtaget flyter. Det vore ju bra att veta innan man lägger massvis med energi på att fixa till den.

Där borta, precis under min högerarm, ligger mitt hus. Det ger mig små glädjeskutt i hjärtat när jag säger eller skriver det. Mitt hus.

Inatt slog bonden alla tre åkrar runt mitt hus. Klockan sju en söndagsmorgon. Det är tydligen så man gör. ”Det måste in innan regnet” skrev någon på DM som svar på min IG Story. Jahapp.

Luktade gott gjorde det i alla fall. Skördat korn.

Vi har inte riktigt hittat varandra än, jag och huset. Men jag tänker att vår relation kommer pågå länge så jag får ge det lite tid. Låta huset berätta för mig om sig självt lite i taget. Och under tiden bara klappa på det och göra det fint.

Det blir nog bra.

Känslan av att alla möjligheter ligger för mina fötter är just nu lika delar fantastisk och ångest. Men i grunden är hjärtat lyckligt.

Alla bilder på mig tagna av Malin Tegnhammar.

Vlog: Nu flyttar jag!

torsdag, 1 augusti, 2019 1 kommentar

Här kommer nu min första flyttvlog! I den här vloggen får du följa med när jag besiktar mitt nya hus, skriver kontrakt samt packar ur Kvaved och flyttar in i Eldsmark! Wheee!

Sista kvällen i Kvaved

söndag, 28 juli, 2019 7 kommentarer

Ganska precis ett år efter att jag landat i Kvaved ska jag alltså ta farväl. Eller ja, farväl är kanske lite dramatiskt, huset finns ju kvar i familjens ägo så hit kommer jag så klart komma tillbaka. Men det kommer inte vara hemma då. Även fast det alltid kommer vara hemma på ett sätt.

Det var ju alltid tänkt att det skulle vara så här. När jag flyttade hit i juni förra året så var tanken att jag inom ett år skulle hitta ett eget hus, Kvaved skulle bara vara en mellanlandning. Och jösses så tacksam jag är för den mellanlandningen.

Att jag fick bli välkomnad hem till Övik av den här platsen för ett år sedan, det var som en varm kram av ödet. Att få landa på en trygg plats efter en sådan stor omställning som det var att flytta från Stockholm och – inte bara hem till Övik utan också ut på landet – det har varit värt allt.

Att få bo på en sådan här vacker plats, att få uppleva alla årstider här och liksom smaka på det här nya livet utan stress eller press, det har varit helt underbart.

Det känns så klart lite vemodigt och läskigt att lämna. Att inte ha familjen som ramlar in då och då och känner sig som hemma. Att ha allt ansvar för ett helt hus själv. Tänk om jag inte trivs? Det är väl min värsta tanke just nu.

Men då kan man ju faktiskt flytta igen. Värre än så är det ju faktiskt inte.

Åh vad jag kommer sakna morfars gärdsgård. Jag måste banne mig bygga en egen runt mitt hus, det är så fantastiskt vackert och ger liksom en genuin landet-känsla.

Jag kommer sakna gräsmattan. Och äppelträdet. Och utsikten över bergen förmodligen mest av allt.

Och lagom till jag flyttar blommar mina favoritblommor, pionerna, ut. Lite poetiskt är det ju ändå.

Nu väntar nästa kapitel. Och även om jag tycker det är läskigt är jag mer taggad än på väldigt, väldigt länge.

En dagsutflykt till Älgens hus

söndag, 28 juli, 2019 3 kommentarer

Utanför Bjurholm i Västerbotten, ca 6 mil från Umeå, finns en magisk plats. Den heter Älgens Hus och är Sveriges och Europas första älgpark där man har tama älgar och älgkalvar.

När mamma berättade om den här platsen trodde jag bara att vi skulle få titta på älgarna på håll så döm min lycka när vi faktiskt fick gå in i hägnet och klappa älgkalvarna som bara var en månad gamla. Lyckan!

Jag menar, titta på det här goset! Det lilla hjärtat med ben längre än Kinesiska muren som la huvudet i mitt knä och bara ville bli kliad bakom öronen.

Den här lilla kalven gav mig sitt bästa leende!

Barn sprang runt i hägnet och matade kalvarna och klappade dem och kalvarna låg lugnt och bara sov genom det hela. Ibland åt de också samtidigt som de sov. Typ.

Så rofyllt ställe.

Och i det enorma älghägnet kom de ståtliga tjurarna snart till middagsbordet så att vi fick chansen att träffa dem också.

Jag hade trott att jag skulle tycka att de var lite läskiga på grund av så ENORMA men de var väldigt mjuka i sättet, jag fick till och med känna på hornen, väldigt gosiga!

Vi avslutar med den här bilden då jag blivit inklämd mellan de två tjurarna och guiden ska ”gå gärna inte bakom tjurarna, då kan de bli lite oroliga och i värsta fall sparkas”. Det fanns liksom ingen väg ut förutom just bakom. Men jag klarade mig, osparkad och glad!

Vill du se video från mitt besök? Spana in vloggen här!

Sommarhemmet

torsdag, 25 juli, 2019 Inga kommentarer

När julisommaren precis kickat igång, närmare bestämt den tredje, åkte jag och Maricel ut till Sommarhemmet. Sommarhemmet är en ljuvlig gård från 1922 som drivs av IOGT-NTO och mestadels används för privata kalas som konferenser, läger och kurser men denna kväll var det öppet för allmänheten!

Min vän Jack skulle nämligen spela! Han bjöd på ett potpurri av svenska visor och allmän sommarfeeling och samtidigt fikades det, det såldes lotter och det var bara allmänt mysigt häng!