Bloggflöde - Sida 19 av 635

Jag fick Covid – igen

fredag, 5 augusti, 2022 3 kommentarer

I måndags skrev jag att jag hade ont i huvudet och var snorig – ”för att jag sovit med öppet fönster”.

Jag var lite snabb att skylla på den friska luften där, det var ju inte alls hens fel. Det var istället Miss 'Rona som kom på besök – igen.

Jag jobbade mig igenom nästan hela arbetsdagen men kände mig seg, hade ingen energi och nånstans där runt fyrasnåret så började jag bli yr och blossig om kinderna. Och sedan gjorde feberfrossan storslagen entré.

Minns inte sist jag hade över 39 graders feber. Det var tvunget att dokumenteras.

Slocknade på soffan i några timmar och eftersom det inte alls blev bättre så tog jag ett covid-test. Ett sånt där mysigt ”gräva i näsan”-test.

Positivt. Jahopp.

Så det är vad jag gjort sedan i måndags. Varit pissigt sjuk.

Förra gången jag hade covid, julen 2020, var jag inte dålig alls. Lite torrhosta och nästäppa. Och då var ingen vaccinerad och den varianten som gick då var det ju faktiskt väldigt många som dog av. Det var väl egentligen det jobbigaste den gången, det mentala. Att veta att det kan vända och bli illa, och det snabbt.

Den här gången var mina symptom mycket värre, trots att jag haft det förut och har tagit tre sprutor. Så läskigt hur otroligt oförutsägbar den här sjukdomen är. Den här gången var jag dock aldrig rädd. Ingen har ju påstått att vaccinet skyddar mot att bli sjuk. Men det skyddar mot att bli svårt sjuk. Och dö.

Ändå var jag rätt gnällig efter att ha haft 39 graders feber i tre dagar och sovit oroligt i feberdimman. Perspektivet är inte superlångt när man är svag.

Men nu är det fredag, jag har varit feberfri i två dagar och nu börjar hostan ge med sig och energin så smått återvända. Efter helgen så tänker jag att jag är tillbaka i matchen igen. Håll tummarna!

Första augusti

måndag, 1 augusti, 2022 Inga kommentarer

Det är första augusti, första arbetsdagen efter semestern och det regnar.

Det låter som något tagen ur en Norén-roman men det är min verklighet denna dag. Jag har sovit med fönstret öppet så är snorig och har ont i huvudet. Har blivit överväldigad av min mailbox och att försöka bromsa den kreativitet och panik som flödar genom mig denna första arbetsdag.

Det är mycket känslor kan man säga.

Samtidigt så är jag så pepp på att så smått få komma igång med den här hösten. Jag har så mycket planer, så mycket att sätta i rörelse och så mycket att se fram emot. Men som alltid så brottas jag med strukturen. Prioriteringen.

Jag har suttit med kalendern och lagt in alla datum med aktiviteter inför valet nästa månad (läs om min politiska engagemang här!) och även för en affiliatekampanj jag gör (med Amy P som vanligt). Nånstans vill jag också få in en resa till Sara i Funäs och cykla downhill och tälta (som förra året) och så ska huset målas färdigt.

Jag är redan stressad, exalterad och pepp. Men också lite rädd för att jag inte återhämtat mig tillräckligt även om jag försökt.

Blir det soligt kanske jag tar semester ett par dagar till. Man får ju göra sånt när man är sin egen chef.

Status på gården en torsdag i juli

fredag, 29 juli, 2022 1 kommentar

Igår fick jag finbesök på verandan! Amanda och hennes familj kom förbi på vägen hem från Åre och tog en liten sväng via kusten och Eldsmark. Jag bjöd på kaffe och scones och barnen tyckte hönsen var mest underhållande av vad gården hade att erbjuda.

Jag hade ingen mjölk hemma insåg i sista stund men hittade det här receptet på scones med vatten och det gick ju fint det med.

Sedan visade jag Amanda runt i trädgården och passade på att ta några bilder för att komma ihåg hur trädgården såg ut så här en torsdag mitt i sommaren.

Innan jag hägnade in köksträdgården så var hönsen och rev runt i pallkragarna när fiberdukarna hade blåst av så jag har inte så många haricot verts kvar men jag hoppas detta är en av dem! Annars är det vaxbönor och det duger gott det med.

Kålen är helt makalösa i år! Jag lyckades driva upp brysselkål från frö och de har varit starka och fina plantor hela vägen, är så stolt över dem! Problemet är bara att brysselkålen och spetskålen liksom kväver grönkålen på kanten så de får ingen plats. Det får bli en pallkrage till nästa år.

Igår klippte jag också gräset och provade en uppsamlare som jag fått låna från Kvaved. Den var inte helt optimal men jag fick upp rätt mycket gräs som jag nu lagt runt odlingarna. Salladen kommer fint och löken ser glad ut. Och jag älskar skylten jag fått av min vän Jessica. Du kan köpa den i hennes shop här!

I mitt lilla växthus står pumporna och vattenmelonen jag satte ”på kul” och kämpar. Jag har ingen plats för dem ute i landet och de skulle ändå inte bli något då det är för kallt där. Jag har inga förväntningar att de faktiskt kommer bära frukt men ändå lite kul att testa!

Ett av sommarens projekt som inte fått någon uppmärksamhet alls är det faktum att jag skulle måla om huset. Men så igår fick jag feeling och började! Målade ett andra varv på det jag målade förra året och så kortsidan mot badrummet. Kolla vilken skillnad det blir!

Jag har ju hängt upp tomaterna så fint över bordet med ett kompostgaller (mammas idé – så smart!) så lite lurigt att måla bakom dem just nu men den biten kan jag ta när skörden är klar om en månad.

Luktärtorna börjar slå ut också! Jag tyckte jag hade byggt en så fin rabatt med växtstöd och allt men det räckte inte alls utan de välte omkull så jag kompletterade med lite pinnar där bakom som de kan fortsätta sin färd på.

Imorgon borde jag kunna plocka ihop till min första lilla bukett!

Vad gör jag för miljön egentligen?

torsdag, 28 juli, 2022 4 kommentarer

”Det blir nog varmt igen men inte den där härliga värmen vi hade förra veckan!”

Jag rycker till av vad meterologen säger under väderleksrapporten. Han refererar till värmeböljan vi hade här i Sverige för någon vecka sedan, då temperaturen på sina håll nådde över 40 grader, skogsbränder spruttade igång för ingenting och folk svimmade till höger och vänster i värmen.

Den ”härliga värmen”. Jag tyckte inte kanske den var så härlig. Dels för att jag inte gillar extremvärme. Dels för vad den betyder i det långa loppet.

Själv känner jag att för varje ”extremvarm” dag, varje översvämning eller skogsbrand eller jordbävning, kommer domedagen närmare. Och det liksom smyger på oss, så långsamt att de flesta inte ser det. Eller bara blundar.

”Men det var ju varmt för 30 år sedan också och det var ju ingen fara”.

Det finns absolut de som har mycket värre klimatångest än jag. Jag kör fortfarande bil, jag shoppar och jag äter kött och jag ligger inte sömnlös väntandes på undergången. Men det är nog för att jag känner att jag inte har så mycket påverkan i slutändan. De enorma bolagen som pumpar ut utsläpp, där ligger jag i lä och de beslut som behöver tas för att reglera det ligger så långt ovanför mig. Vad kan jag som ensam liten människa göra?

Kanske inte tillräckligt för att bromsa den här enorma snöbollen, men jag kan ju försöka.

Jag vill också tillägga att jag på inga vis är perfekt. Och det är inte heller målet. Jag vill inte med det här inlägget slå mig själv på bröstet och skryta med hur bra jag är. För det är jag inte. Tanken är kanske snarare att förhoppningsvis inspirera någon att göra en liten förändring i sin egen vardag för miljöns skull.

Så – låt oss titta på vad jag faktiskt gör i min vardag för att minska mitt klimatavtryck?

1. Jag flyger minimalt

Jag har inte flugit sedan 2018. Flyget är en av de största miljöbovarna bland privatpersoner och därför undviker jag det i mesta möjliga mån. Det är också ganska enkelt för mig att undvika flyget. Jag väljer tåget framför flyget inrikes och jag semestrar inte utomlands. Jag säger inte att det är uteslutet att jag skulle flyga igen men då ska det vara något riktigt speciellt.

2. Köper lokalproducerat

I många år nu har jag bara köpt svenskt kött. Både på grund av djurhållningen men också på grund av transporternas klimatpåverkan. Nu har jag även gått över till att köpa så mycket lokalproducerat som möjligt, som REKO och köttlådor direkt från bonden. Mer pengar till bonden och mindre klimatpåverkan – win!

Sedan odlar jag en del och försöker vara självförsörjande på ägg. Många bäckar små!

3. Nitisk kring återvinning

Jag är verkligen nitisk när det kommer till återvinning. Jag delar på förpackningar för att sortera plast och papp och separerar till och med värmeljus så att järn och aluminium kan sorteras separat. Jag åker med återvinningen bra mycket oftare än jag tömmer soptunnan. Jag vet inte om det gör så stor skillnad i slutändan men jag försöker.

Det här och men även om vad som är viktigt i livet, om vad vi dricker på krogen och vad vi lägger mest pengar på pratar jag och Alex i senaste avsnittet av ”Vad fan håller jag på med?!”. Lyssna nedan eller i din poddapp!

Tipsa mig hemskt gärna vidare i kommentarerna – vad gör du i din vardag för att vara lite mer klimatvänlig?

Lofoten Dag 2 – Å, Reine och Nusfjord

onsdag, 27 juli, 2022 Inga kommentarer

Vi fortsätter Lofoten-resan! Resan till Lofoten via Abisko kan du läsa om här!

Innan vi åkte till Lofoten hade vi inte direkt bestämt vad vi skulle göra eller var vi skulle åka. Vi tänkte att vi går lite på dagsform och känsla. Man kan ju inte riktigt misslyckas med Lofoten i alla fall om man är på jakt efter storslagen natur, var man än tittar är där fantastiska berg.

Vårt basecamp hade vi på vårt AirBnB på Ballstad och denna fredag valde vi att åka söderut, till den sydligaste punkten på Lofoten – Å. På vägen dit passerade vi flera fantastiska vyer, som denna på längs Flakstadveien och på Toppøya.

På Toppøya stiftade vi också bekantskap med fiskhuvudena. De som hänger bokstavligt talat överallt på Lofoten. Det är så jädra mycket torkad torsk att man undrar hur de får plats med något annat.

Tydligen är det här med torkad fisk en superstor business för Lofoten (och hela Norge), nästan i nivå med oljan. Och då vet man att där är mycket pengar.

Vy från Toppøya.

Vi åkte längst längst ut till Å, det tog ungefär 1,5 timme från Ballstad. Där parkerade vi bilen och promenerade ner till det lilla fiskesamhället.

Min första notering var att fiskmåsarna i Å var väldigt fyndiga och hade väldigt bra balans då de byggt bo och ruvade ovanpå fönstren. Oroade mig lite för de turister som skulle komma några veckor senare och behöva hantera ilskna fiskmåsmammor.

Restaurangen ”Brygga” blev vårt lunchstopp, mysigt ställe längst ut på en, ja du anade det, brygga. Massor med fisk på menyn (så klart) men jag som inte är någon fiskätare käkade burgaren och delade pommes med Vilmer. Den var helt okej, om än inget som satte min värld i gungning.

Det gjorde däremot den här kanelbullen.

Det var många som sa att jag måste besöka Bakeriet i Å när jag var här, och att jag måste prova deras kanelbulle. Och vem är jag att säga nej till internet? Så jag besökte. Och jag testade. Och ja, den var värd hypen. Kaffet däremot kunde jag varit utan.

Sedan gick vi längst ut till udden och jag skuttade runt och bara njöt av omgivningen.

På vägen tillbaka passerade vi Reine, som jag skulle påstå är den stora turistattraktionen i Lofoten. Pittoresk, gullig by som ligger mitt emellan flera bergsmassiv ute i vattnet.

Härifrån kan man också vandra den relativt korta men branta trappan till Reinebringen (som Sara gjort, läs om det här) men vi var inte sugna på 1500 branta trappsteg med en ettåring så åkte in till byn och åt glass istället.

Men bäst upplever man ju ändå Lofoten med lite avstånd till allt – folk, trafik och trängsel. Med hav i förgrunden och spetsiga berg i bakgrunden. Det blir inte vackrare än så.

Vi åkte vidare hemåt och tog en avstickare till byn vi hade tänkt ta som vårt enda resmål den dagen innan någon sa ”vi kan väl lika gärna åka ut till Å”. Det här är Nusfjord. Mycket mindre folk än allt annat men också inte så mycket att göra.

Vi var visserligen där lite senare på dagen så en del saker hade hunnit stänga, var väldigt sugen på lanthandeln som fanns där.

Här fanns dock ett galleri, Salteriet, som jag tyckte väldigt mycket om. Två våningar med kreativa lösningar för hängning och väldigt intressanta konstnärer. Bilderna på berg här är alltså målningar, inte fotografier.

Glada turister ovanför Nusfjord! 😅

Sedan åkte vi tillbaka till Ballstad igen och fångade midnattssolen. På de här bilderna är tagna från vår terass klockan ca 23 på kvällen och det blev inte mycket mörkare än så. Ljuset var magiskt.