Min favoritmånad – juni

Förra året blev det officiellt och spikat – min favoritmånad är juni. Och så även i år. Ljuset, grönskan, blommorna längs vägkanten. Allt börjar leva igen, inklusive jag.

Och sådana här solgångar var och varannan kväll, då klagar man inte.

Ska vi titta lite på vad juni innehåll förutom vackra solnedgångar? Let's!

Lite regn fick vi så klart också men det är helt okej, speciellt när man lever i ett landskap som också kräver regnet för att företag ska gå runt och för att mina egna små plantor ska leva och må bra.

Jag tränade med Emelie varje vecka det var min bästa dag på veckan varje vecka. Jag har sagt det förr och jag säger det igen – personlig träning är den bästa investeringen man kan göra i sig själv. Det och terapi.

Och så var jag hos Sofia och barret fick lite kärlek. Deras salong är den snyggaste som finns, älskar inredningen!

Jag var och tittade på ett hus! Jag letar inte direkt aktivt efter ett nytt hus och jag har inte heller någon direkt längtan efter att flytta just nu men håller ändå lite koll. Dyker drömgården upp så vill man ju vara lite vaken!

Denna var inte den tyvärr men väggarna i bagarstugan gjorde mig lycklig och drömmen om en loge tog ny fart.

Sedan åkte vi till Lofoten! Inläggen om den resan hittar du här men jag måste bara ta med de här bilderna här för jag tyckte sammanträffandet var så roligt! De är tagna på en parkering i Kiruna där jag råkade hamna bredvid min gamla bil!

Bilen till höger är exakt samma modell av bil som jag hade för drygt 10 år sedan (en hyundai atos) och så min nuvarande till vänster (citroën c4). Jag har aldrig tänkt på hur jädra liten hyundaien var men det blev väldigt tydligt med den och cittran bredvid varandra. Så många fina minnen med min hynda.

Hemma flöt livet på. Höns på verandan är liksom vardag. Säg hej till Louise!

Ylva kom förbi en snabbis när hon och familjen skulle norrut och så ordnade hon en gurkgardin till mig (som jag nu skördat minst 4 gurkor från!). Och så var jag på Höga Kusten Game Fair en regnig lördag och representerade Centerpartiet!

Och så blev vi med kyckling!

Jag tror Doris hade fått åtta ägg men till slut blev det bara en kyckling trots ihärdigt ruvande. Den är fem veckor nu och ganska säkert en tupp, tyvärr.

Och så hade jag och Jackie en avslutande möte inför semestern (hennes skärm frös i precis det här läget – hilarious), jag satte på autosvaret och firade med att klippa gräs och dricka (alkoholfri) öl.

Nånstans här var det midsommar och på helgen efteråt började vi att bygga mitt trädäck! Det här tänkte jag göra redan förra sommaren men alla skulle tydligen snickra under covid så det fanns inget virke. Nu har Svensson åkt till Mallis istället så jag kunde glatt köpa mitt virke och börja hamra ihop.

Solnedgångarna som aldrig riktigt gick ner. 🧡

Och sen, onsdag den 29 juni, fyllde mormor 93 år. Det var hiskeligt varmt så vi flyttade ut bord och stolar under äppelträdet där det fläktade litegrann.

Vilmer kämpade men till slut kunde han inte hålla sig vaken. Han kunde dock kika lite på oss genom myggfönstret på vagnen ändå.

Efter en liten tupplur var han pigg igen och pepp på jordgubbar. Och även fast han tycker att han kan själv så är det här med sked lite lurigt, främst att hålla den åt rätt håll. Men med lite assistans gick det lysande!

Vi åkte på loppisrunda och svingade Vilmer mellan oss så han kiknade av skratt.

Och så slog den vackraste av blommor – pionen – ut.

Tidigare månadsrecaps:

Jaha, då råkade man typ dubbla hönsbesättningen på ett dygn. Oops.

Jag har ju haft höns i två år nu. Fick min första naturruvade kyckling (Dotti) förra sommaren men i övrigt har det här med ruvandet och kläckandet gått sådär. Kycklingar har dött till höger och vänster och så adopterade jag bort Greta och fick avliva en tupp så besättningen har stått rätt stadigt på åtta, give or take en eller två beroende på.

Och så har det visat sig att den sista lilla kycklingen som kom för typ fem veckor sedan med högsta sannolikhet är en tupp. Något som känns lite jobbigt för att då finns också risken att jag måste avliva den lille stackaren beroende på hur han går ihop med den andra tuppen.

Nu när jag var i Stockholm i förra veckan så åkte jag förbi Madde på Krygegårds Hönshus utanför Uppsala. Vi har följt varandra ett bra tag nu men aldrig setts live så jag svängde förbi på kaffe och kaka och för att kika på hennes fantastiska besättning när jag var på väg hem från Stockholm. Hon var precis lika rolig live men lite kortare än på Instagram. 😅

Jag hade inte tänkt att jag skulle åka därifrån med några höns.

Men hon hade Paduankycklingar. Alltså, dessa fantastiska hårdrockshöns har jag ju drömt om! 😍 De är så otroligt vackra och speciella och jag har suktat efter dem sedan jag först såg dem hos Madde.

Vem trodde jag att jag lurade egentligen. Klart jag inte skulle komma därifrån utan höns. De är lite som tatueringar, har du väl börjat så är det väldigt lätt att det blir fler.

Så tre hönor rikare blev jag! Jättebra, med tanke på att om den lilla är en tupp så kanske han kan få vara kvar om jag ökar på antalet hönor lite (kommer dock bli ett problem om jag får fler tuppar).

Millli och Vanilli, två paduaner (hönor hoppas jag) och en Hedemora som inte fått något namn än. Vad tycker du hon ska heta?

Men sedan då.

Jag har ju en höna (Dotti, förra årets naturruvade kyckling) som legat under verandan och ruvat. I evigheter som det känns. Hennes ägg skulle ha kläckts förra söndagen, enligt mina beräkningar, men när jag åkte till Stockholm i torsdags var det fortfarande tyst under bron.

Mamma hade förvarnat att det börjat pipa lite under bron dagen innan jag kom hem, men så i söndags morse, när jag kom ut på gräsmattan, tultade Dotti runt med inte mindre än TRE kycklingar, helt nykläckta och sådär urgulligt fluffiga som bara nykläckta kycklingar kan vara.

Den ömma modern blev inte alls imponerad av att jag plockade upp kycklingarna utan försökte attackera mig löpande medan jag bar in de små liven i hönshuset. ”Lugn, jag försöker också rädda dem – från skatan!”

Dock var ju BB (en del av hönshuset jag skärmat av för kycklingar och andra behov av isolering) redan upptaget av nykomlingarna från Uppland så jag blev lite fundersam var jag skulle göra av den nya lilla familjen.

Madde rådgav mig att sätta ihop nykomlingarna med den nya lilla familjen och se hur det gick. Hade jag tur så skulle den nyblivna modern även ta dem under sina vingar.

Och det gjorde hon! Hon blev säkert lite förvirrad varför hon nu hade sex barn istället för tre men hon gillar läget och de (försöker) sover nu alla under henne. Om alla nu kan vara hönor så är livet frid och fröjd igen.

Förra veckan hade jag åtta höns. Nu har jag fjorton. Eller tolv höns och två tuppar. Kanske. Vi får se. Hönsäventyret fortsätter!

Att bygga ett trädäck

I flera somrar nu (eller de fyra som jag bott här) har jag längtat efter att ha ett trädäck i trädgården. På verandan har jag sol mitt på dagen men framåt eftermiddagen så smyger den runt knuten. Så jag har varit väldigt sugen på ett trädäck i kvällssolen där man kan äta middag eller bara sitta och gunga i hammocken medan kvällssolen strilar mellan träden.

I maj var jag och morbror Roger och köpte virke och helgen efter midsommar var det dags för snickrande!

Du ska veta att utgångspunkten för detta är att jag är en lat människa. Jag vill inte att det ska bli för bökigt. Bra, men inte bökigt. Så allt snack om betongplintar, singel och att gräva för mycket, det skrotade vi direkt.

Istället blev grunden helt enkelt en ogräsduk och så byggde vi bara upp det på stenplattor. Lite urgrävande blev det får att få det plant men ändå inte överdrivet mycket.

Trädäcket blev 4,2 x 4,5 meter, av den väldigt enkla anledningen att plankorna var den längden. Jag hade inga andra mått att ta hänsyn till så vi gjorde det väldigt enkelt för oss och gick på de längder som fanns hos Byggmax.

60 cm mellan reglarna och så en marksten under varje regel samt i hörnen och i mitten på långsidorna. Sedan var det bara att börja skruva trall! Vi körde på ett mellanrum på ca 1 cm mellan brädorna. Det är egentligen liiiite för brett då saker kan trilla ner där men jaja, nu blev det så och det blir bra.

Roger är ju en väldigt noggrann person. Han skulle kryssmäta och ha sig och jag ÄR väldigt glad att han var med och styrde upp den typen av noggrannhet, annars hade det kanske inte blivit så toppen. Jag kör liksom mer på känsla och även om det finns en tid och plats för det så var det inte denna.

Så, nio reglar på tvären (4,2 m) och så två reglar på långsidan (4,5 m – de enda vi behövde kapa) och så sedan på med trallen över reglarna.

Och sedan skulle det skruvas. Och skruvas. Och skruvas lite till. Roger hade köpt en bluetooth-radio från Makita som gick varm och jag introducerade honom för Spotify.

Vi skruvade tills solen kom ikapp oss och det blev för varmt för att fortsätta. Istället skruvade jag klart dagen efter. Så på tre dagar (inte fullt) var hela projektet klart!

Några timmar på midsommar för att gräva ur för stenarna och väga in, en dag för reglarna och halva trallen, och så några timmar för att skruva fast resten av trallen.

Klart!

Sedan fanns det lite virke kvar och jag fick feeling och gjorde en liten rabatt på kanten. Fint va? Tyvärr hittade hönsen dit och rev upp allt några dagar senare. Jaja, det kommer ju en sommar till!

Sedan ska det upp en ”vägg” mot vägen av lastpallar och odlingslådor ska upp på bortre sidan men grunden är klar och jag är så nöjd!

Semesterns tredje vecka

Tre veckor av semestern har gått. Två kvar. Och den här lilla molande paniken över att inte vara tillräckligt utvilad börjar smyga sig på mig.

De säger att när man inte vet vilken dag det är, då har man verkligen gått på semester. Nånstans i mitten på förra veckan så var jag där. Jag hade ingen koll alls på vilken dag det var. Idag är jag plågsamt medveten om att det är näst sista måndagen på semestern.

Så vad jag har gjort på semestern? Det har faktiskt varit pinsamt lite tid i hammocken med en bok, det kan jag säga. Däremot har jag varit rätt produktiv och, med en del hjälp av familjen, producerat både ett trädäck och ett staket runt köksträdgården. Ska piffa lite, sedan ska du få se.

I mitten på förra veckan (då jag tappade dagarna så vet inte exakt vilken dag det var) fick jag panik över att jag inte blåst upp suppen en enda gång i år. Och som av en händelse var det strålande sol så jag packade in den, baddräkten och hundarna i bilen och åkte över till Emma på andra sidan älven.

Jag hade rent teoretiskt kunnat ta suppen över älven till Emma men hundarna verkade inte så sugen på den idén så vi åkte runt istället. Jag kan SE över till Emma, vinka till henne över älven, men om man ska åka runt får man åka en mil. Livet på landet.

Men ååååh en så härlig dag det blev! Den här dagen var en sådan där perfekt sommardag som man stoppar ner i fickan och håller nära sig när kylan börjar smyga sig på. Jag hoppas jag får några till innan det blir dags för höst.

Jag köpte den här suppen förra sommaren på Rusta för typ 3000 spänn (den finns kvar där i år med, här!). Jag kände att som nybörjare som inte ska på någon avancerad tur ut på havet utan bara guppa runt för njutet, då behöver det inte vara så fancy. Och den här gör det den ska och är ljuvlig.

Jag och Emma hade en litet hunddagis där nere på bryggan. Hennes hund Bailey (till höger), mina två och så hennes grannes två gråhundar, det var fullt ös!

Bailey ”jagade” stenar, en relativt fruktlös och lite långsam jakt då han mest stirrade på dem på botten. Det är då man undrar vad som rör sig i de där små hjärnorna.

Jag försökta få Luna att våga sig ner på brädan men hon bangade.

Jag är bekväm så håller mig sittande men Emma skötte Stand Up-paddlandet med bravur!

Efter suppande och badande (hundarna fick sig också ett något motvilligt dopp) så gick vi upp till huset och åt vattenmelon i solen och sedan åkte jag hem alldeles solmosig.

Varför ser Adam Mosseri bakis ut?

Min och Alex podd ”Vad fan håller jag på med?!” tar inget sommaruppehåll MEN vi gör oss bästa för att inte prata jobb i ett par veckor. Istället pratar vi den här veckan om varför lanthandlarna dog ut, varför Adam Mosseri (Instagramchefen) ser bakis ut och så återger jag i detalj vad som hände den där hemska natten förra veckan då jag och Leia var på akuten.

Är det något du vill att vi pratar lite extra om? Langa in det i kommentarerna är du gullig!

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier