I år har jag och Alexandra poddat i hela fyra år. 155 avsnitt har det blivit av ”Vad fan håller jag på med?!” och en hel del toppar och dalar både i livet och i entreprenörskapet har vi hunnit med. Och jag har fått lära känna en av de mest fantastiska personerna i mitt liv! Helt sjukt att vi mer eller mindre lärt känna varandra i podden.

För några veckor sedan kikade jag på vår podcaststatistik (något jag väldigt sällan gör eftersom att vi tjänar noll och ingenting på podden) och insåg att det tillkommit ett par hundra personer per avsnitt. ETT PAR HUNDRA. Jättemånga personer ju.

Så vi tänkte att det kanske kunde vara en bra grej med en ny-presentation! Alltså en liten backstory av vilka vi är och hur vi faktiskt hamnat där vi är idag.

Förra veckan drog Alex sin historia från att vara reseledare i bästa ”Sällskapsresan”-style till att driva en världskänd startup och sedan landa i onlinekurser och sociala medier. Och den här veckan är det min tur. Lyssna på avsnittet här eller i din poddapp!

Men tänkte också att jag kanske skulle göra en snabb recap (med fokus på snabb) av mitt jobbliv här på bloggen pga roligt. Så let's!

1999-2001

Pluggade direkt efter gymnasiet yrkesutbildningen (som på den tiden förkortades KY=kvalificerad yrkesutbildning) ”Medieproduktion” i Övik. Undrar fortfarande vilket kvalificerat yrke jag skulle få av den.

Idag känner jag dock att jag är väldigt tacksam för den utbildningen då vi fick lära oss att fotografera, filma, klippa både ljud och video samt läsa journalistik. Allt detta använder jag ju hela tiden idag!

Vi fick också läsa en två veckors-kurs i ”social kompetens”. Det du. Jag fick G. Undrar fortfarande vad jag gjorde för fel.

2002

Efter utbildningen flyttade jag till Umeå mest för att komma ifrån Övik. Jag ville ha förändring och hade nog en tanke på att jag skulle försöka fixa jobb på SVT där. Istället hamnade jag på McDonalds tills att jag, via arbetsprover, fick ett halvtidsjobb som webbdesigner i Borås. BORÅS.

Så jag tog mitt pick och pack och flyttade 100 mil söderut. Har ofta fått höra att jag var modig som gjorde det. Tänker fortfarande ”vad hade jag för alternativ? Donken och bo med en kompis jag var kär i?”. Borås it was.

Vill du ha plusmeny till det?

2005

Efter tre år på sagda webbdesignerjobb (för ett sopigt företag som senare hamnade i ”Uppdrag Granskning” och fick en masstämning på sig) brakade jag in i väggen i februari 2005 och blev diagnosticerad ”utmattningsdepression”.

Jag har gjort en video om min depression och ångest, den kan du kika på här.

2006

Efter att ha varit heltidssjukskriven i 1,5 år började jag arbetsträna på sommaren 2006. Hade fått för mig att jag skulle bli lågstadielärare (pga FRAMTIDEN och så ni vet) men efter två dagar i klassrummet gav jag upp den idén.

Arbetstränade istället på en skobutik och ÄLSKADE det. Framtiden vs skodon 0-1.

I december flyttade jag till Stockholm och skrev in mig på Arbetsförmedlingen.

2007-2009

Efter några månader i kassan på SIBA (japp) fick jag jobb som ”mode- och webbredaktör” på ett smyckesföretag som hade butiker på NK i Stockholm och Göteborg samt ett eget smyckesmärke som hette Gold Digger.

Egentligen hade jobbet inte så mycket med mode att göra utan jag var mer marknadskoordinator samt skötte PR för smyckesmärket. Otroligt roliga jobbår då också bloggosfären boomade på riktigt i Sverige och jag hängde på bloggevent och anordnade pressfrukostar.

Ett av mina första bloggmingel hos Veckorevyn med Mia.

Åkte även runt med min smyckesväska på alla redaktioner för glossiga modemagasin och försökte få dem att låna smycken till plåtningar. Det resulterade i bland annat omslag av Damernas Värld och smycken på Jessica Almenäs under hela Let's Dance så vill ändå säga att jag var ganska duktig på det.

2010

Efter tre år på smyckesföretaget tog jag tjänstledigt. Dels för att plugga (halvtidsutbildning på ett år till webbredaktör, mest bara för att få på papper det jag redan kunde) och dels för att uppfylla min dröm av att bo i New York.

Sagt och gjort, i september 2010 (för exakt tio år sedan idag!!) packade jag väskan och flyttade till USA ett par månader. Sedan reste jag jorden runt. Själv. Det här är fortfarande den perioden i mitt liv som gjort mest för min personliga utveckling. HERRE vad jag växte som människa.

Och just. Jag startade eget företag här nånstans också. På fritiden sådär. Gjorde lite skivomslag och en poster för Carola. No biggie.

2011

Medan jag var borta blev jag uppsagd från smyckesföretaget så när jag kom hem var jag arbetslös. Men bara i några månader för sedan fick jag drömjobbet på Efva Attling.

Rollen var ”webbmaster”, något som känns väldigt 90-tal och som jag sedan skrev om till ”Online communications and e-commerce manager”. För det var det jag gjorde. Skötte sajten och e-handel och nyhetsbrev och de relativt nytillkomna sociala medierna.

Dessutom fick jag haka på och dokumentera inte mindre än FYRA butiksöppningar mitt första år – Stockholm, Oslo, Helsingfors och New York. BAM liksom.

Jag och Efva på invigningen av nya butiken i Oslo, november 2011.

2012

Våren 2012 blev jag sjukskriven igen. Utmattningsdepression. Igen. Den här gången hade det dock inte lika mycket att göra med jobbet, mer att göra med något jag fortfarande har svårt att formulera. Min ångest inför att passa tider. Att befinna mig på samma plats åtta timmar om dagen. Låter sjukt bortskämt men så är det.

Jag var heltidssjukskriven i en månad och sedan trappade jag upp under ett år..

2013

..och precis när jag skulle komma tillbaka till heltid blev jag uppsagd. Arbetsbrist. Min tjänst skulle läggas ut på byrå.

Det hela sköttes inte så snyggt av nya VD:n vilket slutade med att jag fick tre månaders betald – men arbetsbefriad – uppsägningstid.

Så nu var det dags. Nu eller aldrig. Jag skulle köra eget på heltid. Så det gjorde jag. Oh lord så läskigt det var. Och svårt. Och rörigt. MEN SÅ KUL.

Och friheten att själv kunna lägga upp mina dagar räddade mitt liv. Det är jag helt övertygad om.

2014

Mitt första år som egen på heltid är ett töcken. Det som sticker ut är mitt uppdrag för Glitter när Kenza gjorde sin första kampanj med dem (fast de inte hade e-handel på den tiden, helt sjukt) och min andra höst med Stockholms filmfestival som webbansvarig.

Jag hade en webbshop i en kvart. Det var inte min grej.

Sedan den lilla grejen att jag grundade Better Bloggers. Du vet, det som sedan skulle bli Influencers of Sweden? Bananas hur länge sedan det är. Här är första blogginlägget jag skrev om det. Så coolt att ha sånt kvar.

Och just – här finns en liten sammanfattning av 2014. Jag gjorde ju lite annat med.

2015

Jag började synas i press. Grundade We Are Influencers-podden. Hängde på Almedalen.

Caféjobbade mycket, jobbade som en liten iller med Better Bloggers och var ganska ensam i mitt företagande även om jag hade massor med magiska människor runt mig. Var helt inne på att det jag skulle göra var en start-up. Hade så mycket tankar på investeringsrundor och co-founders att jag nånstans lite missade målet av vad jag ville göra egentligen.

2016

Min första konferens gick av stapeln. Gud så lycklig jag var på BBCON. Jag hade gjort det liksom. Själv (mer eller mindre). Så stolt jag var. Folk kom till något jag hade skapat. Det fanns ett behov av vad jag erbjöd.

Också var jag med på morgon-TV första gången, både på SVT och på TV4. Och på hösten föddes Influencers of Sweden OCH ”Vad fan håller jag på med?!”. Och bara någon vecka senare var jag inbjuden att prata i Riksdagen om marknadsföring i sociala medier. Helt knäppt.

Läs om hela 2016 här. 

2017

Första Winter Workation ägde rum och det var en av de bästa händelserna på hela året. Och så flyttade vi in på InoS HQ! Det var ett riktigt roligt projekt som i slutändan inte var så himla smart, ekonomiskt sett. Men det var kul så länge det varade.

I mars var det dags för konferens igen, detta år under namnet The Influencer Convention. I övrigt så föreläste jag en hel del och så blev jag erbjuden att skriva en bok!

Hösten 2017 var jobbig. Med mediastormar, interna utmaningar i föreningen och känslostormar. Men i oktober gick ett av de största projekten jag arbetade med under 2017 av stapeln – Stora Influencerpriset!  Det var kul i alla fall.

2018

2018 blev ett år då jag uppfyllde en rejäl yrkesdröm – jag lanserade min första bok, “Yrke: Influencer” och den blev så fint mottagen. Dessutom fick jag pris för den!

På våren valde jag att lämna VD-posten i Influencers of Sweden och på hösten även styrelsen. Det var ett tufft beslut som tog lång tid att landa i men i slutändan tror var det bäst både för mig och för föreningen. Jag var slutkörd. Och så pank. Man blir inte rik av att jobba ideellt.

Jag flyttade hem till Övik. Och jag började planera nästa steg – att helt digitalisera min business. Hela hösten byggde jag min onlinekurs efter Amy Porterfields blueprint och jag var så galet nervös. Det var många vändor av ”om det här inte funkar så vet jag inte vad jag gör”.

Läs om vad jag var mest stolt över med 2018 här.

2019

Året då mitt liv förändrades. Jag lanserade Social Brand Lab, köpte mitt eget hus och fick äntligen min business att flyga. På riktigt.

2020

Jag har massor med planer. Massor med mål. Men jag har hittat en affärsmodell som fungerar. Jag har hittat my people.

Jag är här. Jag är nöjd. Jag är hemma.