Status på gården en torsdag i juli

Igår fick jag finbesök på verandan! Amanda och hennes familj kom förbi på vägen hem från Åre och tog en liten sväng via kusten och Eldsmark. Jag bjöd på kaffe och scones och barnen tyckte hönsen var mest underhållande av vad gården hade att erbjuda.

Jag hade ingen mjölk hemma insåg i sista stund men hittade det här receptet på scones med vatten och det gick ju fint det med.

Sedan visade jag Amanda runt i trädgården och passade på att ta några bilder för att komma ihåg hur trädgården såg ut så här en torsdag mitt i sommaren.

Innan jag hägnade in köksträdgården så var hönsen och rev runt i pallkragarna när fiberdukarna hade blåst av så jag har inte så många haricot verts kvar men jag hoppas detta är en av dem! Annars är det vaxbönor och det duger gott det med.

Kålen är helt makalösa i år! Jag lyckades driva upp brysselkål från frö och de har varit starka och fina plantor hela vägen, är så stolt över dem! Problemet är bara att brysselkålen och spetskålen liksom kväver grönkålen på kanten så de får ingen plats. Det får bli en pallkrage till nästa år.

Igår klippte jag också gräset och provade en uppsamlare som jag fått låna från Kvaved. Den var inte helt optimal men jag fick upp rätt mycket gräs som jag nu lagt runt odlingarna. Salladen kommer fint och löken ser glad ut. Och jag älskar skylten jag fått av min vän Jessica. Du kan köpa den i hennes shop här!

I mitt lilla växthus står pumporna och vattenmelonen jag satte ”på kul” och kämpar. Jag har ingen plats för dem ute i landet och de skulle ändå inte bli något då det är för kallt där. Jag har inga förväntningar att de faktiskt kommer bära frukt men ändå lite kul att testa!

Ett av sommarens projekt som inte fått någon uppmärksamhet alls är det faktum att jag skulle måla om huset. Men så igår fick jag feeling och började! Målade ett andra varv på det jag målade förra året och så kortsidan mot badrummet. Kolla vilken skillnad det blir!

Jag har ju hängt upp tomaterna så fint över bordet med ett kompostgaller (mammas idé – så smart!) så lite lurigt att måla bakom dem just nu men den biten kan jag ta när skörden är klar om en månad.

Luktärtorna börjar slå ut också! Jag tyckte jag hade byggt en så fin rabatt med växtstöd och allt men det räckte inte alls utan de välte omkull så jag kompletterade med lite pinnar där bakom som de kan fortsätta sin färd på.

Imorgon borde jag kunna plocka ihop till min första lilla bukett!

Vad gör jag för miljön egentligen?

”Det blir nog varmt igen men inte den där härliga värmen vi hade förra veckan!”

Jag rycker till av vad meterologen säger under väderleksrapporten. Han refererar till värmeböljan vi hade här i Sverige för någon vecka sedan, då temperaturen på sina håll nådde över 40 grader, skogsbränder spruttade igång för ingenting och folk svimmade till höger och vänster i värmen.

Den ”härliga värmen”. Jag tyckte inte kanske den var så härlig. Dels för att jag inte gillar extremvärme. Dels för vad den betyder i det långa loppet.

Själv känner jag att för varje ”extremvarm” dag, varje översvämning eller skogsbrand eller jordbävning, kommer domedagen närmare. Och det liksom smyger på oss, så långsamt att de flesta inte ser det. Eller bara blundar.

”Men det var ju varmt för 30 år sedan också och det var ju ingen fara”.

Det finns absolut de som har mycket värre klimatångest än jag. Jag kör fortfarande bil, jag shoppar och jag äter kött och jag ligger inte sömnlös väntandes på undergången. Men det är nog för att jag känner att jag inte har så mycket påverkan i slutändan. De enorma bolagen som pumpar ut utsläpp, där ligger jag i lä och de beslut som behöver tas för att reglera det ligger så långt ovanför mig. Vad kan jag som ensam liten människa göra?

Kanske inte tillräckligt för att bromsa den här enorma snöbollen, men jag kan ju försöka.

Jag vill också tillägga att jag på inga vis är perfekt. Och det är inte heller målet. Jag vill inte med det här inlägget slå mig själv på bröstet och skryta med hur bra jag är. För det är jag inte. Tanken är kanske snarare att förhoppningsvis inspirera någon att göra en liten förändring i sin egen vardag för miljöns skull.

Så – låt oss titta på vad jag faktiskt gör i min vardag för att minska mitt klimatavtryck?

1. Jag flyger minimalt

Jag har inte flugit sedan 2018. Flyget är en av de största miljöbovarna bland privatpersoner och därför undviker jag det i mesta möjliga mån. Det är också ganska enkelt för mig att undvika flyget. Jag väljer tåget framför flyget inrikes och jag semestrar inte utomlands. Jag säger inte att det är uteslutet att jag skulle flyga igen men då ska det vara något riktigt speciellt.

2. Köper lokalproducerat

I många år nu har jag bara köpt svenskt kött. Både på grund av djurhållningen men också på grund av transporternas klimatpåverkan. Nu har jag även gått över till att köpa så mycket lokalproducerat som möjligt, som REKO och köttlådor direkt från bonden. Mer pengar till bonden och mindre klimatpåverkan – win!

Sedan odlar jag en del och försöker vara självförsörjande på ägg. Många bäckar små!

3. Nitisk kring återvinning

Jag är verkligen nitisk när det kommer till återvinning. Jag delar på förpackningar för att sortera plast och papp och separerar till och med värmeljus så att järn och aluminium kan sorteras separat. Jag åker med återvinningen bra mycket oftare än jag tömmer soptunnan. Jag vet inte om det gör så stor skillnad i slutändan men jag försöker.

Det här och men även om vad som är viktigt i livet, om vad vi dricker på krogen och vad vi lägger mest pengar på pratar jag och Alex i senaste avsnittet av ”Vad fan håller jag på med?!”. Lyssna nedan eller i din poddapp!

Tipsa mig hemskt gärna vidare i kommentarerna – vad gör du i din vardag för att vara lite mer klimatvänlig?

Lofoten Dag 2 – Å, Reine och Nusfjord

Vi fortsätter Lofoten-resan! Resan till Lofoten via Abisko kan du läsa om här!

Innan vi åkte till Lofoten hade vi inte direkt bestämt vad vi skulle göra eller var vi skulle åka. Vi tänkte att vi går lite på dagsform och känsla. Man kan ju inte riktigt misslyckas med Lofoten i alla fall om man är på jakt efter storslagen natur, var man än tittar är där fantastiska berg.

Vårt basecamp hade vi på vårt AirBnB på Ballstad och denna fredag valde vi att åka söderut, till den sydligaste punkten på Lofoten – Å. På vägen dit passerade vi flera fantastiska vyer, som denna på längs Flakstadveien och på Toppøya.

På Toppøya stiftade vi också bekantskap med fiskhuvudena. De som hänger bokstavligt talat överallt på Lofoten. Det är så jädra mycket torkad torsk att man undrar hur de får plats med något annat.

Tydligen är det här med torkad fisk en superstor business för Lofoten (och hela Norge), nästan i nivå med oljan. Och då vet man att där är mycket pengar.

Vy från Toppøya.

Vi åkte längst längst ut till Å, det tog ungefär 1,5 timme från Ballstad. Där parkerade vi bilen och promenerade ner till det lilla fiskesamhället.

Min första notering var att fiskmåsarna i Å var väldigt fyndiga och hade väldigt bra balans då de byggt bo och ruvade ovanpå fönstren. Oroade mig lite för de turister som skulle komma några veckor senare och behöva hantera ilskna fiskmåsmammor.

Restaurangen ”Brygga” blev vårt lunchstopp, mysigt ställe längst ut på en, ja du anade det, brygga. Massor med fisk på menyn (så klart) men jag som inte är någon fiskätare käkade burgaren och delade pommes med Vilmer. Den var helt okej, om än inget som satte min värld i gungning.

Det gjorde däremot den här kanelbullen.

Det var många som sa att jag måste besöka Bakeriet i Å när jag var här, och att jag måste prova deras kanelbulle. Och vem är jag att säga nej till internet? Så jag besökte. Och jag testade. Och ja, den var värd hypen. Kaffet däremot kunde jag varit utan.

Sedan gick vi längst ut till udden och jag skuttade runt och bara njöt av omgivningen.

På vägen tillbaka passerade vi Reine, som jag skulle påstå är den stora turistattraktionen i Lofoten. Pittoresk, gullig by som ligger mitt emellan flera bergsmassiv ute i vattnet.

Härifrån kan man också vandra den relativt korta men branta trappan till Reinebringen (som Sara gjort, läs om det här) men vi var inte sugna på 1500 branta trappsteg med en ettåring så åkte in till byn och åt glass istället.

Men bäst upplever man ju ändå Lofoten med lite avstånd till allt – folk, trafik och trängsel. Med hav i förgrunden och spetsiga berg i bakgrunden. Det blir inte vackrare än så.

Vi åkte vidare hemåt och tog en avstickare till byn vi hade tänkt ta som vårt enda resmål den dagen innan någon sa ”vi kan väl lika gärna åka ut till Å”. Det här är Nusfjord. Mycket mindre folk än allt annat men också inte så mycket att göra.

Vi var visserligen där lite senare på dagen så en del saker hade hunnit stänga, var väldigt sugen på lanthandeln som fanns där.

Här fanns dock ett galleri, Salteriet, som jag tyckte väldigt mycket om. Två våningar med kreativa lösningar för hängning och väldigt intressanta konstnärer. Bilderna på berg här är alltså målningar, inte fotografier.

Glada turister ovanför Nusfjord! 😅

Sedan åkte vi tillbaka till Ballstad igen och fångade midnattssolen. På de här bilderna är tagna från vår terass klockan ca 23 på kvällen och det blev inte mycket mörkare än så. Ljuset var magiskt.

Min favoritmånad – juni

Förra året blev det officiellt och spikat – min favoritmånad är juni. Och så även i år. Ljuset, grönskan, blommorna längs vägkanten. Allt börjar leva igen, inklusive jag.

Och sådana här solgångar var och varannan kväll, då klagar man inte.

Ska vi titta lite på vad juni innehåll förutom vackra solnedgångar? Let's!

Lite regn fick vi så klart också men det är helt okej, speciellt när man lever i ett landskap som också kräver regnet för att företag ska gå runt och för att mina egna små plantor ska leva och må bra.

Jag tränade med Emelie varje vecka det var min bästa dag på veckan varje vecka. Jag har sagt det förr och jag säger det igen – personlig träning är den bästa investeringen man kan göra i sig själv. Det och terapi.

Och så var jag hos Sofia och barret fick lite kärlek. Deras salong är den snyggaste som finns, älskar inredningen!

Jag var och tittade på ett hus! Jag letar inte direkt aktivt efter ett nytt hus och jag har inte heller någon direkt längtan efter att flytta just nu men håller ändå lite koll. Dyker drömgården upp så vill man ju vara lite vaken!

Denna var inte den tyvärr men väggarna i bagarstugan gjorde mig lycklig och drömmen om en loge tog ny fart.

Sedan åkte vi till Lofoten! Inläggen om den resan hittar du här men jag måste bara ta med de här bilderna här för jag tyckte sammanträffandet var så roligt! De är tagna på en parkering i Kiruna där jag råkade hamna bredvid min gamla bil!

Bilen till höger är exakt samma modell av bil som jag hade för drygt 10 år sedan (en hyundai atos) och så min nuvarande till vänster (citroën c4). Jag har aldrig tänkt på hur jädra liten hyundaien var men det blev väldigt tydligt med den och cittran bredvid varandra. Så många fina minnen med min hynda.

Hemma flöt livet på. Höns på verandan är liksom vardag. Säg hej till Louise!

Ylva kom förbi en snabbis när hon och familjen skulle norrut och så ordnade hon en gurkgardin till mig (som jag nu skördat minst 4 gurkor från!). Och så var jag på Höga Kusten Game Fair en regnig lördag och representerade Centerpartiet!

Och så blev vi med kyckling!

Jag tror Doris hade fått åtta ägg men till slut blev det bara en kyckling trots ihärdigt ruvande. Den är fem veckor nu och ganska säkert en tupp, tyvärr.

Och så hade jag och Jackie en avslutande möte inför semestern (hennes skärm frös i precis det här läget – hilarious), jag satte på autosvaret och firade med att klippa gräs och dricka (alkoholfri) öl.

Nånstans här var det midsommar och på helgen efteråt började vi att bygga mitt trädäck! Det här tänkte jag göra redan förra sommaren men alla skulle tydligen snickra under covid så det fanns inget virke. Nu har Svensson åkt till Mallis istället så jag kunde glatt köpa mitt virke och börja hamra ihop.

Solnedgångarna som aldrig riktigt gick ner. 🧡

Och sen, onsdag den 29 juni, fyllde mormor 93 år. Det var hiskeligt varmt så vi flyttade ut bord och stolar under äppelträdet där det fläktade litegrann.

Vilmer kämpade men till slut kunde han inte hålla sig vaken. Han kunde dock kika lite på oss genom myggfönstret på vagnen ändå.

Efter en liten tupplur var han pigg igen och pepp på jordgubbar. Och även fast han tycker att han kan själv så är det här med sked lite lurigt, främst att hålla den åt rätt håll. Men med lite assistans gick det lysande!

Vi åkte på loppisrunda och svingade Vilmer mellan oss så han kiknade av skratt.

Och så slog den vackraste av blommor – pionen – ut.

Tidigare månadsrecaps:

Jaha, då råkade man typ dubbla hönsbesättningen på ett dygn. Oops.

Jag har ju haft höns i två år nu. Fick min första naturruvade kyckling (Dotti) förra sommaren men i övrigt har det här med ruvandet och kläckandet gått sådär. Kycklingar har dött till höger och vänster och så adopterade jag bort Greta och fick avliva en tupp så besättningen har stått rätt stadigt på åtta, give or take en eller två beroende på.

Och så har det visat sig att den sista lilla kycklingen som kom för typ fem veckor sedan med högsta sannolikhet är en tupp. Något som känns lite jobbigt för att då finns också risken att jag måste avliva den lille stackaren beroende på hur han går ihop med den andra tuppen.

Nu när jag var i Stockholm i förra veckan så åkte jag förbi Madde på Krygegårds Hönshus utanför Uppsala. Vi har följt varandra ett bra tag nu men aldrig setts live så jag svängde förbi på kaffe och kaka och för att kika på hennes fantastiska besättning när jag var på väg hem från Stockholm. Hon var precis lika rolig live men lite kortare än på Instagram. 😅

Jag hade inte tänkt att jag skulle åka därifrån med några höns.

Men hon hade Paduankycklingar. Alltså, dessa fantastiska hårdrockshöns har jag ju drömt om! 😍 De är så otroligt vackra och speciella och jag har suktat efter dem sedan jag först såg dem hos Madde.

Vem trodde jag att jag lurade egentligen. Klart jag inte skulle komma därifrån utan höns. De är lite som tatueringar, har du väl börjat så är det väldigt lätt att det blir fler.

Så tre hönor rikare blev jag! Jättebra, med tanke på att om den lilla är en tupp så kanske han kan få vara kvar om jag ökar på antalet hönor lite (kommer dock bli ett problem om jag får fler tuppar).

Millli och Vanilli, två paduaner (hönor hoppas jag) och en Hedemora som inte fått något namn än. Vad tycker du hon ska heta?

Men sedan då.

Jag har ju en höna (Dotti, förra årets naturruvade kyckling) som legat under verandan och ruvat. I evigheter som det känns. Hennes ägg skulle ha kläckts förra söndagen, enligt mina beräkningar, men när jag åkte till Stockholm i torsdags var det fortfarande tyst under bron.

Mamma hade förvarnat att det börjat pipa lite under bron dagen innan jag kom hem, men så i söndags morse, när jag kom ut på gräsmattan, tultade Dotti runt med inte mindre än TRE kycklingar, helt nykläckta och sådär urgulligt fluffiga som bara nykläckta kycklingar kan vara.

Den ömma modern blev inte alls imponerad av att jag plockade upp kycklingarna utan försökte attackera mig löpande medan jag bar in de små liven i hönshuset. ”Lugn, jag försöker också rädda dem – från skatan!”

Dock var ju BB (en del av hönshuset jag skärmat av för kycklingar och andra behov av isolering) redan upptaget av nykomlingarna från Uppland så jag blev lite fundersam var jag skulle göra av den nya lilla familjen.

Madde rådgav mig att sätta ihop nykomlingarna med den nya lilla familjen och se hur det gick. Hade jag tur så skulle den nyblivna modern även ta dem under sina vingar.

Och det gjorde hon! Hon blev säkert lite förvirrad varför hon nu hade sex barn istället för tre men hon gillar läget och de (försöker) sover nu alla under henne. Om alla nu kan vara hönor så är livet frid och fröjd igen.

Förra veckan hade jag åtta höns. Nu har jag fjorton. Eller tolv höns och två tuppar. Kanske. Vi får se. Hönsäventyret fortsätter!

Välkommen!

Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!

På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.

» Läs mer och kontakta mig här!

Sök

Poddar

Gratis guide!

Translate

Arkiv
Kategorier